Fler och fler svenskar slutar använda kontanter. År 2010 uppgav 39 procent av de svarande på Riksbankens undersökning om svenskarnas betalningsvanor att de betalade med kontanter vid sitt senaste köp. År 2018 hade den siffran sjunkit till 13 procent. Samtidigt angav närmare 40 procent att de inte använt kontanter under den senaste månaden.

En del affärer, restauranger, caféer och andra företag inom servicenäringen har slutat ta emot kontanter. Till exempel är det enligt Svensk Handel nu närmare 20 procent av affärerna inom sällanköpshandeln som inte accepterar kontanter. Inom dagligvaruhandeln accepterar nästan alla handlare, 98 procent, fortfarande kontanter.

Den minskade kontantanvändningen beror bland annat på att vi ändrat våra köpvanor och använder nya betaltjänster. Svenskar handlar oftare över internet där det inte är möjligt att betala med kontanter. Samtidigt gör ny teknik och nya betaltjänster det enklare att betala elektroniskt även i fysiska butiker och inom servicenäringen.

Den minskande kontantanvändningen gör att det blir dyrt för den privata marknaden att förse hela landet med kontanter, och flödet av kontanter kan påverkas. På en del orter där marknadens aktörer inte längre erbjuder tjänster för kontantuttag och insättning av dagskassor går staten, via Post- och Telestyrelsen (PTS) och länsstyrelserna, in med ekonomiskt stöd till så kallade betaltjänstombud. I dag är det totalt 38 betaltjänstombud som har stöd från länsstyrelserna, en ökning sedan 2014, då det fanns 20 stycken. De flesta länen i Sverige har ett eller några betaltjänstombud.