Så påverkar penningpolitiken inflationen

Penningpolitiken påverkar huvudsakligen inflationen genom att Riksbanken höjer eller sänker styrräntan. Vad inflationen blir kommer till stor del att bero på hur aktiviteten i ekonomin förändras och hur växelkursen utvecklas när Riksbanken ändrar styrräntan. Om inflationen är lägre än målet på 2 procent kan Riksbanken bidra till att inflationen stiger genom att sänka styrräntan vilket ökar aktiviteten i ekonomin och bidrar till att växelkursen blir svagare. På motsvarande sätt kan Riksbanken höja styrräntan om inflationen behöver dämpas.

Kort video om hur styrräntan påverkar samhällsekonomin och nivån på inflationen

Den penningpolitiska transmissionsmekanismen

Hur penningpolitiken påverkar inflationen och den reala ekonomin – till exempel produktionen och sysselsättningen – kallas för den penningpolitiska transmissionsmekanismen. Transmissionsmekanismen är i själva verket inte en utan flera olika mekanismer som verkar parallellt, via olika kanaler. En del av dessa mekanismer påverkar inflationen ganska direkt medan andra tar längre tid.

Ett vanligt sätt att beskriva den penningpolitiska transmissionsmekanismen är att den verkar genom följande kanaler:

  • räntekanalen,
  • växelkurskanalen,
  • tillgångspriskanalen och
  • förväntningskanalen.

Du kan läsa mer om dessa kanaler under respektive rubrik nedan. Det är viktigt att komma ihåg att uppdelningen i olika kanaler är ett försök att beskriva en komplicerad process där olika mekanismer hakar in i och påverkar varandra. För att förenkla beskrivs  kanalerna på ett sätt som gör att man kan uppfatta dem som separata. Men i praktiken finns det starka kopplingar mellan kanalerna och det är därför inte uppenbart hur man ska dra gränserna mellan dem.

Låt oss ta som exempel nedan att inflationen är för låg och att Riksbanken därför sänker styrräntan. Hur påverkar då penningpolitiken inflationen via den penningpolitiska transmissionsmekanismens fyra kanaler?

Räntekanalen

Räntekanalen beskriver hur Riksbanken kan påverka ränteläget och därmed hur hög aktiviteten i ekonomin blir, vilket i sin tur påverkar inflationen.

Ett förhållande som är viktigt att ha i åtanke när man diskuterar nivån på styrräntan är att normalnivån för styrräntan påverkas av det allmänna ränteläge som råder. En ränta som är lägre än normalläget stimulerar efterfrågan och inflationen, medan en ränta som är högre har en åtstramande effekt. Det allmänna ränteläget i Sverige styrs av det allmänna ränteläget i världen. Detta har fallit i ett par decennier. Det beror inte på att centralbankerna har bedrivit en allt mer expansiv politik, utan på att sparandet i världen har varit högt. När utbudet på sparande är högt i förhållande till efterfrågan på sparande, det vill säga pengar som används till investeringar, så faller det allmänna ränteläget. När det allmänna ränteläget faller så innebär det att alla räntor, inklusive centralbankernas styrräntor, faller. Normalläget för styrräntan är därför lägre idag än för ett par decennier sedan. En nivå på styrräntan som då hade en expansiv effekt på ekonomin kan därför vara åtstramande idag.

Hur påverkar då en förändring av styrräntan inflationen? Detta exempel handlar om att inflationen är för låg och att Riksbanken därför sänker styrräntan. Detta påverkar till att börja med den korta ränta som centralbanken försöker styra. I Riksbankens fall är det dagslåneräntan, som är den ränta bankerna betalar när de lånar pengar av varandra från en dag till en annan. Marknadsräntor med längre löptider påverkas av förväntningar om vad korta räntor kommer att vara framöver. Det gör att en sänkning av dagslåneräntan sprider sig och pressar ned andra räntor i ekonomin, som till exempel bankernas och bostadsinstitutens räntor.

För hushållen blir det mindre attraktivt att spara när räntorna blir lägre. Hushållen behöver dessutom använda en mindre del av sina inkomster till räntebetalningar på lån. Båda dessa faktorer bidrar till att hushållen konsumerar mer varor och tjänster. För företagen innebär lägre räntor att det blir billigare att finansiera investeringar och de investerar därför mer i maskiner och fastigheter. När hushållens ökar sin konsumtion och företagen sina investeringar så får det inflationen att stiga.

Växelkurskanalen

En förändring av styrräntan påverkar också växelkursen. När svenska räntor sjunker jämfört med räntorna i utlandet blir utländska aktörer mindre intresserade av att investera i Sverige eftersom det ger lägre avkastning än placeringar i andra valutor. Detta leder till att efterfrågan på kronor minskar. När efterfrågan på kronor minskar sjunker priset på kronor, precis som när efterfrågan minskar på en vara, vilken som helst. Eftersom växelkursen gentemot andra valutor är just priset på kronor så blir kronans växelkurs svagare, det vill säga vi får betala mer i kronor för exempelvis en dollar eller en euro. Det gör att svenska varor blir billigare för utländska hushåll och företag, vilket gör att efterfrågan på svenska produkter stiger. Därmed ökar den svenska exporten till utlandet. Detta bidrar till högre aktivitet i den svenska ekonomin och till en press uppåt på inflationen. Samtidigt blir priserna på importerade varor dyrare i kronor, vilket också bidrar till högre inflation.

Tillgångspriskanalen

Ränteläget påverkar också priserna på olika tillgångar. Lägre räntor innebär att det blir mindre lönsamt att spara på vanligt bankkonto och gör att efterfrågan på tillgångar med högre avkastning ökar. Det får priset på till exempel aktier och bostäder att öka. Även detta bidrar till en högre konsumtion, eftersom det gör hushåll som äger sådana tillgångar mer villiga att konsumera. Banker, som använder tillgångarna som säkerheter, kan också bli mer villiga att ge krediter till hushåll och företag.

Även här är det viktigt att ha i åtanke att inte alla rörelser i räntan beror på att Riksbanken ändrar styrräntan, det vill säga på penningpolitiken. Om det allmänna ränteläget förändras, och därmed den normala nivån på styrräntan, spelar detta också roll för hur tillgångspriserna utvecklas. Det faktum att det allmänna ränteläget har fallit är därför sannolikt en viktig förklaring till att bostadspriserna är högre idag är för ett par decennier sedan.

Förväntningskanalen

Lägre räntor stimulerar alltså efterfrågan i ekonomin. Eftersom hushållens och företagens konsumtion och investeringar idag påverkas av vad de tror om ekonomin i framtiden kan efterfrågan även stimuleras om de förväntar sig lägre räntor framöver. Att centralbanken sänker styrräntan och också kommunicerar kring styrräntans nivå framöver, till exempel då Riksbanken justerar ned sin prognos för styrräntan, kan därför få en stimulerande effekt på ekonomin via förväntningarna.

Vilka förväntningar hushåll och företag har om inflationen framöver är viktigt för hur inflationen kommer att utvecklas. Om de exempelvis förväntar sig att inflationen kommer att vara hög så anpassar de sina pris- och lönesättningsbeslut efter detta. Detta gör i sin tur att pris- och löneökningarna blir höga, vilket gör att hushåll och företag fortsätter att förvänta sig hög inflation, och så vidare. Det var vad som hände under 1970- och 1980-talen.

Om de i stället förväntar sig att inflationen framöver kommer att ligga på 2 procent så anpassar de sina pris- och lönesättningsbeslut efter detta. Då blir det också lättare för Riksbanken att upprätthålla målet. En del av förväntningskanalen handlar därför om att bedriva en penningpolitik som förankrar inflationsförväntningarna i ekonomin vid 2 procent.

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2022-12-14