Så påverkar penningpolitiken inflationen

Penningpolitiken påverkar huvudsakligen inflationen genom att Riksbanken höjer eller sänker styrräntan. Vad inflationen blir kommer till stor del att bero på hur aktiviteten i ekonomin förändras och hur växelkursen utvecklas när Riksbanken ändrar styrräntan. Om inflationen är lägre än målet på 2 procent kan Riksbanken bidra till att inflationen stiger genom att sänka styrräntan vilket ökar aktiviteten i ekonomin och bidrar till att växelkursen blir svagare. På motsvarande sätt kan Riksbanken höja styrräntan om inflationen behöver dämpas.

Kort video om hur styrräntan påverkar samhällsekonomin och nivån på inflationen

Den penningpolitiska transmissionsmekanismen

Hur penningpolitiken påverkar inflationen och den reala ekonomin – till exempel produktionen och sysselsättningen – kallas för den penningpolitiska transmissionsmekanismen. Transmissionsmekanismen är i själva verket inte en utan flera olika mekanismer som verkar parallellt, via olika kanaler. En del av dessa mekanismer påverkar inflationen ganska direkt medan andra tar längre tid.

Ett vanligt sätt att beskriva den penningpolitiska transmissionsmekanismen är att den verkar genom följande kanaler:

  • räntekanalen,
  • växelkurskanalen,
  • tillgångspriskanalen och
  • förväntningskanalen.

Du kan läsa mer om dessa kanaler under respektive rubrik nedan. Det är viktigt att komma ihåg att uppdelningen i olika kanaler är ett försök att beskriva en komplicerad process där olika mekanismer hakar in i och påverkar varandra. För att förenkla beskrivs  kanalerna på ett sätt som gör att man kan uppfatta dem som separata. Men i praktiken finns det starka kopplingar mellan kanalerna och det är därför inte uppenbart hur man ska dra gränserna mellan dem.

Låt oss ta som exempel nedan att inflationen är för hög och att Riksbanken därför höjer styrräntan. Hur påverkar då penningpolitiken inflationen via den penningpolitiska transmissionsmekanismens fyra kanaler?

Flöde som visar Riksbankshuset med fyra pilar riktade mot en kundkorg med varor. I pilarna står det Räntekanalen, Växelkurskanalen, Tillgångspriskanalen samt Förväntningskanalen.

Räntekanalen

Räntekanalen beskriver hur Riksbanken kan påverka ränteläget och därmed hur hög aktiviteten i ekonomin blir, vilket i sin tur påverkar inflationen.

Ett förhållande som är viktigt att ha i åtanke när man diskuterar nivån på styrräntan är att normalnivån för styrräntan påverkas av det allmänna ränteläge som råder. En ränta som är lägre än normalläget stimulerar efterfrågan och inflationen, medan en ränta som är högre har en åtstramande effekt. Det allmänna ränteläget i Sverige styrs av det allmänna ränteläget i världen. Detta har fallit i ett par decennier. Det beror inte på att centralbankerna har bedrivit en allt mer expansiv politik, utan på att sparandet i världen har varit högt. När utbudet på sparande är högt i förhållande till efterfrågan på sparande, det vill säga pengar som används till investeringar, så faller det allmänna ränteläget. När det allmänna ränteläget faller så innebär det att alla räntor, inklusive centralbankernas styrräntor, faller. Normalläget för styrräntan är därför lägre idag än för ett par decennier sedan. En nivå på styrräntan som då hade en expansiv effekt på ekonomin kan därför vara åtstramande idag.

Hur påverkar då en förändring av styrräntan inflationen? Detta exempel handlar om att inflationen är för hög och att Riksbanken därför höjer styrräntan.

Flöde med fyra illustrationer: 1. Riksbankshuset med procenttecken och pil upp. 2. Bankbyggnader med procenttecken och pil upp. 3. Spargris. 4. Kundkorg och pil ned.

(1) Riksbanken höjer styrräntan. (2) Bankerna höjer räntorna till sina kunder. (3) Hushåll och företag lånar mindre, konsumtion och investeringar minskar. (4) Den ekonomiska aktiviteten och inflationen minskar.

Styrräntan påverkar till att börja med den korta ränta som centralbanken försöker styra. I Riksbankens fall är det dagslåneräntan, som är den ränta bankerna betalar när de lånar pengar av varandra från en dag till en annan. Marknadsräntor med längre löptider påverkas av förväntningar om vad korta räntor kommer att vara framöver. Det gör att en höjning av dagslåneräntan sprider sig och pressar upp andra räntor i ekonomin, som till exempel bankernas och bostadsinstitutens räntor.

För hushållen blir det mer attraktivt att spara när räntorna blir högre. Hushållen behöver dessutom använda en större del av sina inkomster till räntebetalningar på lån. Båda dessa faktorer bidrar till att hushållen konsumerar mindre varor och tjänster. För företagen innebär högre räntor att det blir dyrare att finansiera investeringar och de investerar därför mindre i maskiner och fastigheter. När hushållens minskar sin konsumtion och företagen sina investeringar så får det inflationen att sjunka.

Växelkurskanalen

Flöde med fem punkter: 1. Kurvor upp. 2. En peng i svensk valuta. 3. Sverigekarta med pil till och en pil från Sverige. 4. Lastbil, träd och toapapper med en pil ned. 5. Kundkorg och en pil ned.

(1) Svenska räntor stiger när styrräntan höjs. (2) Det blir mer förmånligt för utländska aktörer att investera i Sverige. Efterfrågan på svensk valuta gör att växelkursen stärks. (3) Svenska varor blir dyrare för utlandet, importerade varor blir billigare. (4) Efterfrågan på svenska produkter minskar. (5) Den ekonomiska aktiviteten och inflationen minskar.

En förändring av styrräntan påverkar också växelkursen. När svenska räntor stiger jämfört med räntorna i utlandet blir utländska aktörer mer intresserade av att investera i Sverige eftersom det ger högre avkastning än placeringar i andra valutor. Detta leder till att efterfrågan på kronor ökar. När efterfrågan på kronor ökar, ökar priset på kronor, precis som när efterfrågan ökar på en vara, vilken som helst. Eftersom växelkursen gentemot andra valutor är just priset på kronor så blir kronans växelkurs starkare, det vill säga vi får betala mindre i kronor för exempelvis en dollar eller en euro. Det gör att svenska varor blir dyrare för utländska hushåll och företag, vilket gör att efterfrågan på svenska produkter sjunker. Därmed minskar den svenska exporten till utlandet. Detta bidrar till lägre aktivitet i den svenska ekonomin och till en press nedåt på inflationen. Samtidigt blir priserna på importerade varor billigare i kronor, vilket också bidrar till lägre inflation.

Tillgångspriskanalen

Flöde med fem punkter: 1. Kurvor upp. 2. Spargris. 3. Värdepapper och hus med en pil ned. 4. Låneansökan med stämpel "nekas". 5. Kundkorg med pil ned.

(1) Svenska räntor stiger när styrräntan höjs. (2) Det blir mer lönsamt att spara pengar på bankkonto istället för att investera. (3) Pris på t. ex. aktier och bostäder sjunker. (4) Banker blir mindre villiga att ge lån till hushåll och företag samtidigt som hushåll med lån konsumerar mindre. (5) Den ekonomiska aktiviteten och inflationen minskar.

Ränteläget påverkar också priserna på olika tillgångar. Högre räntor innebär att det blir mer lönsamt att spara på vanligt bankkonto och kan göra att priset på tillgångar som aktier och bostäder minskar. Även detta bidrar till en lägre konsumtion, eftersom det gör hushåll som äger sådana tillgångar mindre villiga att konsumera. Banker, som använder tillgångarna som säkerheter, kan också bli mindre villiga att ge krediter till hushåll och företag.

Även här är det viktigt att ha i åtanke att inte alla rörelser i räntan beror på att Riksbanken ändrar styrräntan, det vill säga på penningpolitiken. Om det allmänna ränteläget förändras, och därmed den normala nivån på styrräntan, spelar detta också roll för hur tillgångspriserna utvecklas. Det faktum att det allmänna ränteläget har fallit sett i ett längre perspektiv är därför sannolikt en viktig förklaring till att bostadspriserna är högre idag är för ett par decennier sedan.

Förväntningskanalen

Flöde med tre punkter: 1. Kundkorg med frågetecken och en miniräknare. 2. Fabriksbyggnad och en person med en pratbubbla, sedelbunt och mynt i bubblan. 3. Kundkorg med siffran två och ett procenttecken.

(1) Hushållens och företagens förväntningar om ekonomin och inflationen i framtiden påverkar deras beteende. (2) Förväntningarna kan exempelvis påverka lönebildningen. (3) Med ett inflationsmål på två procent har hushåll och företag samma förväntningar.

Högre räntor dämpar alltså efterfrågan i ekonomin. Eftersom hushållens och företagens konsumtion och investeringar idag påverkas av vad de tror om ekonomin i framtiden kan efterfrågan även dämpas om de förväntar sig högre räntor framöver. Att centralbanken höjer styrräntan och också kommunicerar kring styrräntans nivå framöver, till exempel då Riksbanken justerar upp sin prognos för styrräntan, kan därför få en dämpande effekt på ekonomin via förväntningarna.

Vilka förväntningar hushåll och företag har om inflationen framöver är viktigt för hur inflationen kommer att utvecklas. Om de exempelvis förväntar sig att inflationen kommer att vara varaktigt hög så anpassar de sina pris- och lönesättningsbeslut efter detta. Detta gör i sin tur att pris- och löneökningarna blir höga, vilket gör att hushåll och företag fortsätter att förvänta sig hög inflation, och så vidare. Det var vad som hände under 1970- och 1980-talen.

Om de i stället förväntar sig att inflationen framöver kommer att ligga på 2 procent så anpassar de sina pris- och lönesättningsbeslut efter detta. Då blir det också lättare för Riksbanken att upprätthålla målet. En del av förväntningskanalen handlar därför om att bedriva en penningpolitik som förankrar inflationsförväntningarna i ekonomin vid 2 procent.

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2023-07-07