Riksbanken gör prognoser

Prognoser för realekonomi och inflation samt analyser av penningpolitikens effekter på de finansiella marknaderna, realekonomin och inflationen är centrala i det penningpolitiska beslutsunderlaget.

I prognosarbetet inför ett penningpolitiskt beslut börjar Riksbanken med att göra en bedömning av den internationella konjunktur- och inflationsutvecklingen, med särskild fokus på utvecklingen i Europa och USA. Därefter bedöms utvecklingen på de finansiella marknaderna, bland annat växelkursens och räntornas utveckling. Den internationella prisutvecklingen och växelkursen är viktiga bestämningsfaktorer eftersom de påverkar prisutvecklingen på de varor och tjänster som importeras till Sverige. Slutligen görs en prognos av den svenska konjunkturutvecklingen, som är en viktig bestämningsfaktor för inflationen.

I prognosarbetet sker ett samspel mellan modeller och bedömningar

Metoderna för att göra prognoser utvecklas kontinuerligt och Riksbanken har en uppsättning av modeller som används för att göra så bra analyser som möjligt av det aktuella ekonomiska läget, den ekonomiska utvecklingen på lite sikt och effekterna av penningpolitiska åtgärder.

För att bilda sig en uppfattning om var ekonomin befinner sig i utgångsläget används utöver utfallsdata olika typer av indikatorer, till exempel för produktionen, läget på arbetsmarknaden, prissättningsplaner och förtroendet hos hushåll och företag. När man gör prognoser på kort sikt (ett till två kvartal framåt) läggs större vikt vid tidsseriemodeller och indikatormodeller som har goda kortsiktiga prognosegenskaper. Prognoserna på längre sikt görs i större utsträckning med hjälp av makromodeller och antaganden om långsiktig jämvikt som tillsammans med penningpolitiska antaganden ger en sammanhållen bedömning av drivkrafterna i den ekonomiska utvecklingen. Därutöver används modeller som enbart fokuserar på vissa utvalda samband i ekonomin.

Eftersom modeller är förenklingar av verkligheten är modellprognoser en bra utgångspunkt som hjälper till att strukturera diskussionerna och fokusera på det mest centrala för penningpolitiken. I varierande grad antar modeller att historien upprepar sig eller att ekonomiska samband är stabila över tid och därför behöver de också kompletteras med analyser och bedömningar av experter som har insikter om mekanismer och skeenden i ekonomin som modellerna inte alltid fångar. Den samlade informationen från modellerna och annan information vägs till slut samman till en konjunktur- och inflationsprognos. Experternas bedömningar blir särskilt viktiga när det inträffar ovanliga händelser och/eller strukturella förändringar som ändrar ekonomins sätt att fungera.

Aktuella prognoser

Aktuella prognoser för den ekonomiska utvecklingen finns i Riksbankens penningpolitiska rapport.  

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Uppdaterad 2022-04-07