Det penningpolitiska styrsystemet
Riksbanken använder sitt penningpolitiska styrsystem för att påverka de korta marknadsräntorna. Syftet är att dessa ska hamna så nära styrräntan som möjligt så att inflationsmålet uppnås.
Det penningpolitiska styrsystemet används för att omsätta direktionens beslut om penningpolitiken i praktiken. Riksbanken styr den kortaste penningmarknadsräntan, dagslåneräntan, mot den aktuella nivån för styrräntan. Uppgiften för det penningpolitiska styrsystemet är att styra dagslåneräntan och påverka korta marknadsmarknadsräntor så att de hamnar tillräckligt nära styrräntan. Genom att påverka korta marknadsräntor påverkar Riksbanken de längre marknadsräntorna och därigenom även de räntor som hushåll och företag möter. För att genomföra penningpolitiken behöver Riksbanken ha möjlighet att kunna göra transaktioner med finansiella företag som är aktiva på svenska finansiella marknader för att påverka räntebildningen i svenska kronor.
Styrsystemet består i huvudsak av motparter, instrument och säkerheter. Motparter är de finansiella företag som har tillgång till Riksbankens penningpolitiska instrument, stående faciliteter och marknadsoperationer. Säkerheter är de finansiella tillgångar Riksbanken godtar i utbyte mot att Riksbanken ger kredit till en motpart.
Tack för ditt svar!
Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare
Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor? Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)