Riksbankens balansräkning

Riksbankens balansräkning visar vilka tillgångar och skulder Riksbanken har.

Riksbankens finansiella tillgångar och skulder

2018-08-31, Miljarder kronor

Guld- och valutareserven – Riksbankens största tillgång

Guld- och valutareserven står för mer än hälften av Riksbankens totala tillgångar. Den ger Riksbanken möjlighet att erbjuda likviditetsstöd i utländsk valuta och att påverka kronkursen genom att köpa och sälja valuta. Guld- och valutareserven används även när Riksbanken lånar ut pengar till IMF.

De penningpolitiska tillgångarna består av värdepapper utgivna av svenska staten i svenska kronor. Den posten har vuxit kraftigt sedan 2015 på grund av de köp av statsobligationer som Riksbanken då inledde i penningpolitiskt syfte.

Fordringarna på IMF uppkommer när Riksbanken lånar ut pengar till IMF. IMF lånar sin tur ut pengar till utvecklingsländer och till länder i finansiell kris.

Riksbankens övriga tillgångar består bland annat av Riksbankens fastighet vid Brunkebergstorg och av aktier i Bank for International Settlements (BIS).

Bankernas placering i penningpolitiska instrument – Riksbankens största skuld

Riksbankens finansiella skulder består främst av den skuld i svenska kronor som uppstår när bankerna deponerar en del av sina likvida tillgångar hos Riksbanken. Denna post har vuxit kraftigt sedan början av 2015 när Riksbanken började köpa svenska statsobligationer i penningpolitiskt syfte.

Riksbanken har även skulder i utländsk valuta till Riksgälden. Det är fråga om de amerikanska dollar och euro som Riksbanken lånade upp från Riksgälden 2009 och 2012 för att förstärka valutareserven. Anledningen var att erfarenheterna från finanskrisen 2008-2010 visade att den reserv Riksbanken då hade inte räckte till för att hantera krisen och därmed garantera den finansiella stabiliteten samt för att fullgöra åtagandena mot Internationella valutafonden (IMF).

De penningpolitiska skulderna avser de riksbankscertifikat som Riksbanken emitterar och de så kallade finjusterande transaktionerna.

Riksbanken ger ut de sedlar och mynt som används i Sverige. Värdet av utestående sedlar och mynt redovisas som en skuld i Riksbankens balansräkning.

Huvuddelen av Riksbankens vinst delas ut till staten. Den vinst som Riksbanken får behålla har lagts samman över åren och utgör Riksbankens eget kapital. Vinster som ännu inte realiserats balanseras mot så kallade värderegleringskonton som utgör en del av Riksbankens eget kapital.

Regelverk för tillgångsförvaltningen

Riksbanken har ett regelverk för tillgångsförvaltningen: en finansiell riskpolicy. Där sätter direktionen ramarna för vilka risker som får tas i förvaltningen av valutareserven. Där framgår också hur förvaltarna ska identifiera, mäta, hantera, följa upp och rapportera dessa risker.

Policyn kompletteras med riskregler. De olika typer av risk som behandlas är kreditrisk, marknadsrisk och likviditetsrisk.

Varje år fattar direktionen även beslut om en investeringspolicy för tillgångsförvaltningen. I investerings¬policyn regleras bland annat storleken på guldreserven samt hur mycket amerikanska dollar och euro som valutareserven ska innehålla.

Uppdaterad 2018-02-01