Riksbankens arbete med beredskap

Riksbankens har två ansvarsområden under fredstida kriser och vid höjd beredskap:

• Riksbankens samhällsviktiga verksamhet ska fungera
• Allmänheten ska kunna göra betalningar

Förmåga att upprätthålla Riksbankens verksamhet

Stärkt beredskap är en av Riksbankens fem strategiska prioriteringar. Inom Riksbanken omfattar begreppet både krisberedskap och civilt försvar, det vill säga planering och hantering av fredstida krissituationer och ett läge av höjd beredskap. Vår beredskap tar höjd för att Riksbankens samhällsviktiga verksamhet ska kunna bedrivas under alla typer av samhällsstörningar, från fredstid till krig. Läs mer: Riksbankens uppdrag och verksamhet.

Allmänheten ska kunna genomföra betalningar under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap

Enligt riksbankslagen har Riksbanken ett ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar i såväl krissituationer som inträffar under fredstid som i en situation där höjd beredskap råder.

Riksbankslagen ger Riksbanken ansvar, uppgifter och mandat som ska bidra till en successiv förstärkning av den samlade förmågan att upprätthålla allmänhetens betalningar under fredstida krissituationer och höjd beredskap. I praktiken innebär ansvaret att Riksbanken har en samordnande, kravställande och övervakande roll.

Samverkan inom beredskapssektor finansiella tjänster

Det civila försvaret är på nationell nivå indelat i beredskapssektorer som samlar olika samhällsfunktioner som är särskilt viktiga att upprätthålla under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap.

I beredskapssektorn finansiella tjänster ingår Finansinspektionen och Riksgäldskontoret. Sektorns samhällsviktiga funktioner består av betalningsförmedling, säkerställandet av finansiell stabilitet, sparande, finansiering och finansiell riskhantering samt försäkring. Finansinspektionen, som är sektorsansvarig myndighet, leder sektorns arbete med att samordna åtgärder inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Som myndighet under riksdagen kan Riksbanken formellt inte ingå i sektorn men deltar i arbetet på frivillig basis och har ett nära samarbete med de två myndigheterna.

För att stärka motståndskraften inom Riksbanken och finansiell sektor deltar myndigheten även i olika typer av samverkansövningar.

Krishanterande funktion

Sedan den 1 juli 2026 finns en krishanterande funktion för samverkan vid allvarliga operativa driftstörningar i det finansiella systemet i Sverige. Funktionen ska bidra till att samhällsviktiga finansiella tjänster upprätthålls under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap.

Riksbanken leder funktionens verksamhet och har ett särskilt ansvar för förberedelser samt ordförandeskap vid krishantering.

Krishanteringsfunktionen är en gemensam funktion där den finansiella sektorns myndigheter och ett antal företag deltar permanent. Vid behov kan även andra aktörer bjudas in. Vilka som deltar och hur arbetet organiseras anpassas efter aktuell situation.

Funktionen tillhör inte någon enskild myndighet, och tar inte över de enskilda deltagarnas ansvar för att hantera störningar. I stället skapar den förutsättningar för samarbete, särskilt i situationer som inte kan hanteras av en enskild aktör. 

Vid en potentiell eller konstaterad allvarlig operativ driftstörning i det finansiella systemet gör Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden en gemensam bedömning av om den krishanterande funktionen ska aktiveras.