Skillnaden mellan e-kronor, kryptovalutor och kryptotillgångar
Digitaliseringen av samhället har förändrat hur vi betalar. Denna utveckling har lett till att centralbanker funderar på möjligheten att ge ut digitala centralbankspengar, även kallade ”central bank digital currency” (CBDC), såsom en e-krona i Sverige och en digital euro i euro-länderna.
Samtidigt har privata aktörer utvecklat det som kallas kryptovalutor. Kryptovalutor kallas också för virtuella valutor eller digitala valutor. Det mest kända exemplet är Bitcoin. Även om Bitcoin och liknade instrument skapades för att fungera som betalningsmedel har de flesta köpt dem som en spekulativ tillgång eller värdebevarare. Riksbanken, liksom andra centralbanker, har därför ansett att kryptotillgång är en bättre benämning än kryptovaluta. Det finns även kryptotillgångar som inte är skapade för att fungera som betalningsmedel.
Många kryptotillgångar använder så kallad blockkedjeteknik där varje transaktion signeras och registreras i en huvudbok (”ledger”) så att det bildas en kedja av transaktioner. Ofta görs detta av ett nätverk av datorer som alla har en kopia av huvudboken (”distributed ledger”). Detta gör att kryptotillgångar är mycket svåra eller omöjliga att förfalska.
”Stable coins” är benämningen på en grupp av kryptotillgångar som är utformade för att följa värdet på ett annat tillgångsslag, till exempel en nationell valuta som den amerikanska dollarn. Utfärdaren håller då en mängd amerikanska dollar i en reserv och ger ut en proportionell mängd stable coins.
Det som kännetecknar en CBDC som till exempel e-kronan är att den skulle vara utgiven av en stat/centralbank. En e-krona skulle vara utgiven av Riksbanken och finnas på Riksbankens balansräkning på samma sätt som sedlar och mynt. E-kronan skulle också uttryckas i svenska kronor, och inte vara en ny egen valuta. Det betyder att den skulle täckas av Riksbankens lagstiftade skyldighet att eftersträva ett inflationsmål och därmed en stabil utveckling av kronans köpkraft. För kryptotillgångar finns det ingen stat som har detta ansvar.
Många nationella tillsynsmyndigheter, som Finansinspektionen i Sverige, har varnat för riskerna kopplade till kryptotillgångar. I september 2020 presenterade EU-kommissionen ett förslag till ny förordning kring handeln med kryptotillgångar, MiCA förordningen (Markets in Crypto-Assets). Förordningen godkändes av EU-parlamentet i april 2023 och gäller global reglering av kryptovaluta och förväntas träda i kraft med början av 2024.
Tack för ditt svar!
Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare
Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor? Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)