Skillnad mellan e-kronor och kryptotillgångar

E-kronor, om de blir verklighet, skulle ges ut av Riksbanken och ha samma värde som sedlar och mynt. Kryptotillgångar däremot bör inte betraktas som valutor, utan snarare som någon form av finansiella tillgångar.

Riksbanken följer och analyserar utvecklingen av kryptotillgångar som en del i vårt uppdrag att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Det finns ännu ingen etablerad definition på kryptotillgångar, som ofta också kallas för kryptovalutor eller virtuella valutor. De främsta skälen till att kryptotillgångar inte är pengar är att dessa tillgångar saknar officiell utgivare och inte fungerar som ett vanligt betalningsmedel. Till exempel har kryptotillgångarna svårt att bibehålla ett stabilt värde.

Den avgörande skillnaden mellan kryptotillgångar och etablerade valutor som den svenska kronan är att etablerade valutor aktivt sköts av centralbanker som med utgångspunkt från lagstiftningen har det övergripande ansvaret för att penning- och betalsystemet fungerar i praktiken och är tillräckligt flexibelt för att möta samhällsekonomins behov.

När det gäller kryptotillgångarna finns det ingen som har det övergripande ansvaret för detta. Centralbanker är också företrädare för stater eller en union av stater, som fallet är med Europeiska centralbanken. Det innebär att dessa valutor kan betraktas som statligt utgivna, till skillnad från kryptotillgångar som saknar officiell utgivare.

Bitcoin är den mest använda kryptotillgången

Enligt coinmarketcap.com finns det idag mer än 1700 olika kryptovalutor varav de flesta är mycket små. Bitcoin lanserades 2009 och är den mest använda kryptotillgången. Bitcoin används för betalningar mellan privatpersoner via internet samt i vissa webbutiker. Det är dock troligt att de allra flesta ägare av bitcoins inte använder dem som betalningsmedel, utan istället som en tillgång som förväntas öka i värde. Bitcoin saknar en enskild utgivare och skapas i stället av nätverket av användare. Deltagare som bidrar med datorkraft för att verifiera betalningarna belönas med nyskapade bitcoins. Tanken är att användarna anonymt ska kunna göra betalningar över internet oberoende av stater, banker och andra institutioner.

Än så länge tyder tillgänglig data på att användningen av bitcoin och andra kryptotillgångar är mycket begränsad, både sett till antal användare, antal transaktioner och förmedlat värde. Under 2017 har det dagliga antalet Bitcoin-transaktioner i hela världen i genomsnitt varit cirka 275 000. Detta kan jämföras med att det görs mellan åtta och nio miljoner korttransaktioner per dag bara i Sverige.

Den begränsade användningen innebär att eventuella positiva effekter är mycket små, liksom de möjliga negativa effekterna på finansiell stabilitet och betalningssystemets säkerhet.

Uppdaterad 2018-10-18