Samverkan om kontracyklisk kapitalbuffert

Den kontracykliska kapitalbufferten syftar till att öka bankernas motståndskraft mot systemrisker. Till skillnad från övriga krav i kapitaltäckningsregelverket kan den kontracykliska kapitalbufferten variera över tid. När en kris inträffar kan buffertkravet minskas eller sättas till noll. Det ökar utrymmet ned till de bindande kapitalkraven och frigör på så sätt kapital som bankerna kan använda för att dels hantera förluster, dels understödja kreditgivningen till hushåll och företag. På så sätt kan den bidra till att dämpa en ekonomisk nedgång.

I Sverige är det Finansinspektionen som sedan 2014 fastställer det kontracykliska buffertvärdet varje kvartal. De ska också beräkna ett kontracykliskt buffertriktvärde för varje kvartal. Sedan mars 2021 har Finansinspektionen som målsättning att under normala tider hålla den kontracykliska kapitalbufferten på 2 procent. På fi.se, finansiell stabilitet finns mer information.

Riksbanken har tidigare, via remissförfaranden och den finansiella stabilitetsrapporten, gett sin syn på systemriskerna och nivån av den kontracykliska kapitalbufferten. Via lag har regeringen nu formaliserat att Riksbanken, från och med juli 2024, ska få tillfälle att yttra sig innan Finansinspektionen beräknar såväl det kontracykliska buffertriktvärdet som fattar beslut om att fastställa eller ändra buffertvärdet.  Detta ökar möjligheterna för Riksbanken att lämna synpunkter vid fler tillfällen än tidigare och för myndigheterna att diskutera nivån och utvecklingen av systemrisker i det svenska finansiella systemet.

Samverkan mellan Finansinspektionen och Riksbanken sker normalt kvartalsvis, och i samband med det publicerar Riksbanken sitt yttrande på denna webbsida.