Beräkningsmetod och transaktionsunderlag för Swestr

Riksbanken mottar dagligen information från penningpolitiska motparter om deras transaktioner på penningmarknaden. Data för de transaktioner som leder till inlåning utan säkerhet i svenska kronor från den aktuella bankdagen till nästa utgör underlag för beräkning av referensräntan Swestr (Swedish krona Short Term Rate). Transaktionsunderlagets robusthet kontrolleras, varefter extremvärden i underlaget trimmas bort. Om alla robusthetskraven är uppfyllda beräknas Swestr som ett volymviktat medelvärde. Om kraven inte är uppfyllda beräknas räntan med en alternativ metod.

Testperiod för Swestr

Under en cirka sex månader lång testperiod, med start den 27 januari 2021, kommer en preliminär notering för Swestr att publiceras varje svensk bankdag. Swestr ska inte användas i finansiella kontrakt under testperioden.

Transaktionsunderlag

Swestr ska reflektera en underliggande marknad, vilken är definierad som den svenska dagslånemarknaden i svenska kronor (SEK). Eftersom Swestr är transaktionsbaserad behövs ett dataunderlag från den marknaden, bestående av genomförda transaktioner.

Transaktionsunderlaget som används för att beräkna Swestr hämtas från den rapportering som görs av Riksbankens penningpolitiska motparter.

För beräkningen av Swestr används endast transaktioner gjorda utan säkerheter. Utöver det har transaktionsunderlaget för Swestr följande egenskaper:

  • Transaktionerna leder till inlåning hos den rapporterande penningpolitiska motparten.
  • Löptiden är ”över natten” (over-night, O/N) det vill säga från aktuell bankdag till nästkommande svensk bankdag.
  • Transaktionerna görs med en motpart ur någon av följande kategorier:
    - Banker och finansiella institut
    - Icke-finansiella bolag
    - Riksgäldskontoret

Notera att transaktioner där motparten är centralbank eller myndighet (förutom Riksgälden) inte inkluderas i beräkningen av Swestr. Lägsta transaktionsvolym ska även överstiga ett belopp på 10 miljoner kronor.

För vidare läsning och motiveringar för transaktionsunderlaget, se Riksbankens remiss i frågan och beslutsunderlaget. På sidan För rapportörer finns mer att läsa om inrapporteringen. För mer information om beräknings- och publiceringsprocessen se sidan Process för publicering av Swestr

Beräkningsmetod

Swestr beräknas normalt som en volymviktad medelvärdesränta, baserat på det transaktionsunderlag som Riksbanken använder sig av. Metoden kräver att transaktionsunderlaget är tillräckligt robust, varför Riksbanken applicerar robusthetskrav på dataunderlaget. Om dessa krav inte uppfylls används istället en alternativ beräkningsmetod.

Robusthetskrav

Processen med beräkningen av Swestr inleds med att Riksbanken undersöker kvaliteten i transaktionsunderlaget. För att säkerställa att transaktionsunderlaget varje dag är representativt för dagslånemarknaden i svenska kronor samt för att minska risken för eventuell manipulation av referensräntan har Riksbanken ställt upp tre kriterier som transaktionsunderlaget måste uppfylla. Samtliga krav ska vara uppfyllda innan trimning sker för att normal beräkningsmetod ska tillämpas.

  • Minsta totala transaktionsvolymen ska vara 6 miljarder
  • Minst 3 rapportörer ska vara representerade
  • En enskild rapportör får maximalt stå för 75 % av total transaktionsvolym

Det sista kravet är viktigt då den svenska korta penningmarknaden är koncentrerad till ett fåtal större aktörer.

Trimning

I syfte att undvika att extremvärden i transaktionsunderlaget påverkar Swestr trimmas 25 procent av transaktionsvolymen bort innan beräkning av referensräntan görs, vilket är i linje med internationell praxis.

Den svenska penningmarknaden är heterogen och räntorna på dagslånemarknaden skiljer sig åt beroende på vilken kategori av motpart som rapportören gör transaktionen med.

För att behålla ett representativt beräkningsunderlag genomförs trimningen inom respektive kategori av motpart. Följande motpartskategorier är aktuella: Storbanker och Riksgäldskontoret, Övriga banker, Övriga finansiella institut och Icke-finansiella bolag.

Normal beräkningsmetod

Om transaktionsunderlaget uppfyller robusthetskraven beräknar Riksbanken Swestr enligt normal beräkningsmetod. Swestr bestäms som ett volymviktat aritmetiskt medelvärde av räntorna i det trimmade beräkningsunderlaget.

Varje inlåningstransaktion består av en ränta och en volym. För att Swestr ska bli rättvisande behövs ett sätt att ta hänsyn till hur stor volym transaktionen har. Det innebär att räntorna på transaktionerna med stor volym får större inverkan på Swestr än transaktionerna med mindre volym.

Swestr beräknas därmed som en volymviktad medelvärdesränta. Se bilaga med matematiska formler för en matematisk formulering av den normala beräkningsmetoden. Metoden följer internationell praxis för beräkning av transaktionsbaserad referensränta.

Alternativ beräkningsmetod

Om något av robusthetskraven inte är uppfyllda används alternativ beräkningsmetod.

Beroende på omständigheterna finns det två varianter av den alternativa beräkningsmetoden. Metoderna bygger på att beräkna den genomsnittliga skillnaden mellan Swestr och styrräntan för ett visst antal dagar och sedan addera styrräntan för den dagen som referensräntan ska beräknas för. Om något robusthetskrav inte är uppfyllt, används transaktionsdata för den aktuella dagen och de två föregående bankdagarna. Vid systemfel, där dagens transaktioner inte är tillgängliga, används endast historisk data för de två föregående bankdagarna.

Se bilaga med matematiska formler för en matematisk formulering av de alternativa beräkningsmetoderna.

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Tack för ditt svar!

Uppdaterad 2021-01-27