Så granskas Riksbanken

Det är viktigt att Riksbanken utvärderas och granskas effektivt eftersom riksdagen har gett Riksbanken en oberoende och självständig ställning. Därför ska Riksbanken vara så öppen som möjligt med vad vi grundar våra beslut på och hur vi bedriver vår verksamhet för att underlätta för dem som granskar oss – främst riksdagen, men även organisationer inom offentlig och privat sektor, medierna, finansmarknaden och den breda allmänheten.

Riksdagens, fullmäktiges och Riksrevisionens granskning av Riksbanken

I riksdagen är det finansutskottet som följer upp och utvärderar Riksbankens verksamhet. Det sker dels genom utfrågningar av riksbankschefen och övriga ledamöter i direktionen, dels genom tematiska uppföljningar och utvärderingar samt genom årliga utvärderingar av penningpolitiken

Finansutskottet låter varje år externa experter utvärdera Riksbankens penningpolitiska beslut. Var femte år sker den granskningen av utländska experter.

Riksbanksfullmäktige, som utses av riksdagen och som i sin tur utser ledamöterna i Riksbankens direktion, har bland annat till uppgift att göra det möjligt för riksdagen att få insyn i Riksbankens verksamhet. Fullmäktige följer direktionens arbete och Riksbankens verksamhet.

Fullmäktige har en revisionsfunktion som granskar direktionens arbete. Riksbanksfullmäktige fastställer en årlig plan för revisionsfunktionens arbete och rapporterar sina iakttagelser till finansutskottet.

Riksrevisionen har i uppdrag att årligen granska Riksbankens årsredovisning med balans- och resultaträkning och att verksamheten följer tillämpliga föreskrifter. Riksrevisionen kan också besluta om en så kallad effektivitetsrevision.

Mediernas granskning av Riksbanken

Mediernas granskning är särskilt viktig för att Riksbanken ska upprätthålla samhällets förtroende. För att uppnå hög transparens mot medierna har vi därför två ledord för vår kommunikation: öppen och tydlig.

Anställdas innehav av finansiella instrument

Medarbetare på Riksbanken får inte agera på ett sådant sätt att deras saklighet och opartiskhet kan ifrågasättas. Därför har vissa anställda inom Riksbanken skyldighet att anmäla sitt innehav av finansiella instrument som till exempel fonder och aktier. Anmälningsskyldigheten regleras i riksbankslagen och preciseras i Riksbankens etiska regler.

Syftet med anmälningsskyldigheten är främst att Riksbanken ska kunna kontrollera att förbudet mot insiderhandel efterlevs men också att på så sätt stärka förtroendet för Riksbanken och dess medarbetare.

Fullmäktige- och direktionsledamöters innehav av finansiella instrument

Ledamöter i riksbanksfullmäktige och direktionen styrs av riksbankslagens regleringar om att anmäla sina finansiella instrument till riksdagen. Direktionsledamöterna och fullmäktiges ordförande och vice ordförande ska dessutom anmäla vissa ytterligare tillgångar och skulder.

Det är riksdagen som kontrollerar att direktionen och fullmäktige följer anmälningsskyldigheten av innehav i finansiella instrument.