Valutareserven

Valutareserven är en finansiell tillgång som, i likhet med guldreserven, syftar till att säkerställa att Riksbanken kan utföra sina uppdrag. Valutareserven består till största delen av värdepapper utgivna i amerikanska dollar och euro eftersom dessa båda valutor är de mest efterfrågade i en kris.

Svenska banker har idag likviditetsbehov i framförallt amerikanska dollar (USD), euro (EUR), brittiska pund (GBP) samt norska (NOK) och danska (DKK) kronor. Valutareservens sammansättning ska återspegla vilka valutor Riksbanken behöver hålla i beredskapssyfte och därför har direktionen beslutat att tillgångar i dessa valutor ska ingå i valutareserven. 

Tillgångarna i valutareserven

Den 30 april 2023 var det totala marknadsvärdet på valutareserven 412,7 miljarder kronor. Riksbankens beredskap att med kort varsel kunna ge tillfälligt likviditetsstöd i utländsk valuta ställer stora krav på valutareservens tillgångar. Valutareserven hålls till största delen i de valutor där likviditetsstöd kan bli aktuellt och i sådana tillgångar som snabbt kan omvandlas till likvida medel. Därför utgörs valutareservens tillgångar huvudsakligen av statsobligationer. Reserven innehåller till största del de fem valutor Riksbanken behöver hålla i beredskapssyfte men för att sprida riskerna har Riksbanken även valt att låta en mindre del av valutareserven bestå av australiensiska dollar (AUD) och kanadensiska dollar (CAD).

Tillgångarna i valutareserven uppdelat per valuta, 30 april 2023

Diagram: Tillgångarna i valutareserven uppdelat per valuta

Diagrammet visar tillgångarna i valutareserven och hur stor andel av respektive valuta som valutareserven består av. Valutareserven består till största delen av amerikanska dollar (USD) och euro (EUR). I valutareserven ingår även brittiska pund (GBP), kanadensiska dollar (CAD), australiensiska dollar (AUD), norska kronor (NOK) och danska kronor (DKK). Den 30 april 2023 var det totala marknadsvärdet på valutareserven 412,7 miljarder kronor. Ladda ner diagrammets data genom att klicka på pilen till höger ovanför diagrammet.
Källa: Sveriges riksbank.

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2023-06-15