Betalningsrapport

En del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter. Idag är det svårt för dessa personer att betala sina räkningar eller lösa in utbetalningar av exempelvis pensioner. Detta är något som regeringen och riksdagen behöver åtgärda skyndsamt. Även möjligheten att köpa samhällsviktiga varor och tjänster för kontanter måste lagfästas.

Beredskap och kontinuitetsplaner vid störningar är centrala frågor för betalningsmarknaden. För att öka motståndskraften i betalningssystemet behöver det finnas bättre möjligheter att betala med kort eller ta ut kontanter även vid störningar i elförsörjningen eller datakommunikationen. Flera aktörer på betalningsmarknaden arbetar med denna fråga men det är viktigt att arbetet prioriteras av alla inblandade parter.

Förberedelserna för att kunna ge ut ett svenskt digitalt komplement till kontanter, så kallade e-kronor, behöver fortsätta. E-kronor skulle bevara allmänhetens tillgång till statligt utgivna pengar om kontanter marginaliseras ytterligare. Ambitionen är också att förstärka betalningsmarknadens motståndskraft samt bidra till innovation. Ett annat skäl är att många andra centralbanker också undersöker möjligheten att ge ut digitala centralbankspengar. Enligt nuvarande tidsplan ska Europeiska Centralbanken i september 2023 besluta om de ska inleda en implementeringsfas av en digital euro.

Utlandsbetalningar måste bli snabbare och billigare. Riksbanken deltar därför aktivt i flera internationella forum och projekt som arbetar med att förbättra utlandsbetalningar.

I dag använder hushåll och företag mobiltjänsten Swish för att göra och ta emot omedelbara betalningar. Swishbetalningarna genomförs i ett privatägt system. Från och med i år kan de i stället genomföras i centralbankspengar i Riksbankens RIX-system, vilket minskar vissa risker. Riksbanken förväntar sig att bankerna flyttar Swishbetalningarna till RIX-systemet på ett säkert och effektivt sätt innan sommaren 2023.

Det behövs en statlig e-legitimation. Ett sådant ID skulle främja konkurrensen på betalningsmarknaden och ge alla tillgång till e-legitimation på lika villkor.