Betalningsrapport

Betalningsrapporten beskriver och analyserar utvecklingen på massbetalningsmarknaden och redogör för Riksbankens bedömningar och verksamhet inom betalningsområdet.

Betalningsrapport 2022

Allt enklare att betala för de flesta – men för vissa har det blivit svårare.

Betalningsrapport 2022

Slutsatser och rekommendationer 2022

Betalningar i Sverige fungerar överlag bra. Digitaliseringen gör att betalningarna blir snabbare och enklare vilket både privatpersoner och företag kan dra nytta av. Det har varit vissa, men begränsade, avbrott i betalinfrastrukturen under 2022. För att betalningar ska fortsätta att fungera väl är följande viktigt att uppmärksamma:

Ikon - Plånbok med sedlar

En del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter. Idag är det svårt för dessa personer att betala sina räkningar eller lösa in utbetalningar av exempelvis pensioner. Detta är något som regeringen och riksdagen behöver åtgärda skyndsamt. Även möjligheten att köpa samhällsviktiga varor och tjänster för kontanter måste lagfästas.

Ikon - En hand med betalkort och en hand med mobiltelefon

Beredskap och kontinuitetsplaner vid störningar är centrala frågor för betalningsmarknaden. För att öka motståndskraften i betalningssystemet behöver det finnas bättre möjligheter att betala med kort eller ta ut kontanter även vid störningar i elförsörjningen eller datakommunikationen. Flera aktörer på betalningsmarknaden arbetar med denna fråga men det är viktigt att arbetet prioriteras av alla inblandade parter.

Ikon - Pusselbitar som sitter i hop

Förberedelserna för att kunna ge ut ett svenskt digitalt komplement till kontanter, så kallade e-kronor, behöver fortsätta. E-kronor skulle bevara allmänhetens tillgång till statligt utgivna pengar om kontanter marginaliseras ytterligare. Ambitionen är också att förstärka betalningsmarknadens motståndskraft samt bidra till innovation. Ett annat skäl är att många andra centralbanker också undersöker möjligheten att ge ut digitala centralbankspengar. Enligt nuvarande tidsplan ska Europeiska Centralbanken i september 2023 besluta om de ska inleda en implementeringsfas av en digital euro.

Ikon jordglob

Utlandsbetalningar måste bli snabbare och billigare. Riksbanken deltar därför aktivt i flera internationella forum och projekt som arbetar med att förbättra utlandsbetalningar.

Ikon Kugghjul

I dag använder hushåll och företag mobiltjänsten Swish för att göra och ta emot omedelbara betalningar. Swishbetalningarna genomförs i ett privatägt system. Från och med i år kan de i stället genomföras i centralbankspengar i Riksbankens RIX-system, vilket minskar vissa risker. Riksbanken förväntar sig att bankerna flyttar Swishbetalningarna till RIX-systemet på ett säkert och effektivt sätt innan sommaren 2023.

Ikon - Sköld med hänglås

Det behövs en statlig e-legitimation. Ett sådant ID skulle främja konkurrensen på betalningsmarknaden och ge alla tillgång till e-legitimation på lika villkor.

Betalningsrapport

Betalningsrapporten beskriver och analyserar utvecklingen på massbetalnings-
marknaden under det gångna året. Den redogör för Riksbankens bedömningar och verksamhet inom betalningsområdet. Syftet är att bidra till debatt och underlätta för utomstående att följa, förstå och utvärdera Riksbankens arbete på betalningsmarknaden. Sedan 2019 publiceras den årligen i slutet av året men från och med 2024 kommer den årliga publiceringen att ske på våren.

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2022-12-15