Betalningsrapport

Betalningsrapporten beskriver och analyserar utvecklingen på massbetalningsmarknaden och redogör för Riksbankens bedömningar och verksamhet inom betalningsområdet.

Betalningsrapport 2024

Alla ska kunna betala – även i kris och vid höjd beredskap.

Betalningsrapport 2024

Slutsatser och policyrekommendationer 2024

Den svenska betalningsmarknaden har digitaliserats i snabb takt. Kontanter och manuella betaltjänster har ersatts av kort, mobiltelefoner och internettjänster. Utvecklingen har lett till att betalningarna generellt har blivit snabbare, smidigare och billigare – vilket är positivt. Men det finns grupper i samhället som inte får tillgång till eller har svårt att använda digitala betaltjänster och därför hamnar i ett utanförskap. Det finns även allvarliga problem med bedrägerier som riskerar att underminera förtroendet för betalningssystemet.

Digitaliseringen innebär även att betalningarna blir mer sårbara för cyberattacker och störningar i elnätet och datakommunikationer. Samtidigt ställer de senaste årens geopolitiska utveckling krav på att Sverige har ett starkt civilt försvar. Där ingår att betalningar ska fungera i fredstida krissituationer och vid höjd beredskap.

Utvecklingen talar för att fokus i högre grad än tidigare bör riktas mot de utmaningar som digitaliseringen ställer oss inför. Det gäller dels betalningssystemets motståndskraft vid störningar, kriser och krig, dels att alla i samhället ska kunna betala. Såväl offentliga som privata aktörer måste bidra till dessa mål. Det innebär dock inte att utvecklingen av betalningar och betalningsinfrastruktur kan stanna av. Sverige behöver följa med i den internationella utvecklingen och fortsätta ligga i framkant.

För att betalningar i Sverige ska bli ännu säkrare, effektivare och mer tillgängliga anser Riksbanken att följande åtgärder är nödvändiga.

Banker och andra betaltjänstleverantörer behöver anpassa sina tjänster efter kundernas behov

  • Fler privatpersoner, företag och föreningar måste erbjudas möjlighet att ha betalkonton. Ett betalkonto är nödvändigt för att kunna sköta sin ekonomi och fungera i samhället. Många stängs ute för att de anses vara riskfyllda kunder. Riksbanken anser att bankerna i första hand måste minimera dessa risker genom att exempelvis erbjuda konton med begränsad funktion, så kallade lågriskkonton.
  • Banker och andra betaltjänstleverantörer måste anpassa sina betaltjänster för personer som har svårt att använda digitala tjänster. Det kan exempelvis handla om att till rimliga priser erbjuda kunderna betalningar över disk, att betala via brevgiro eller att i högre grad utnyttja tekniska innovationer som biometri för betalningar och identifiering.
  • Banker behöver sätta individuella beloppsgränser för hur mycket kontanter företag och föreningar kan sätta in på ett konto utifrån deras faktiska behov. Det ska även gälla myntinsättningar. I dag tar bankerna i allt högre grad endast emot företags och föreningars dagskassor via insättningsautomater som ofta har låga beloppstak och som regel inte tar emot mynt. Det gör det svårare för företag och föreningar att sätta in sina dagskassor på ett konto och kan leda till att ännu fler än i dag slutar ta emot kontanter.
  • Den privatägda betalningsinfrastrukturen i Sverige behöver moderniseras, särskilt Bankgirot. För en fortsatt effektiv och säker infrastruktur behöver svenska betalningar följa europeiska standarder. I september 2023 fick Bankgirot ett tydligt mandat av sina ägarbanker att säkerställa att svensk betalningsinfrastruktur ska fungera väl på både kort och lång sikt, vilket är positivt. Bankerna behöver nu se till att Bankgirot både får förutsättningar att utvecklas och har personal med nödvändig teknisk kompetens för detta uppdrag.
  • Banker behöver utveckla fler betaltjänster för att omedelbart flytta pengar mellan konton i olika banker. I dag kan det endast göras via tjänsten Swish. Bankerna bör göra det möjligt att också göra sådana betalningar via mobil- eller internetbanken. Det skulle skapa möjligheter för andra betaltjänstleverantörer att utveckla nya tjänster för privatpersoner och företag och därmed stärka konkurrensen på betalningsmarknaden. Riksbanken har möjliggjort för bankerna att erbjuda denna typ av betaltjänster genom betalningssystemet RIX.

Riksbanken fortsätter att utveckla beredskapen i betalningssystemet

  • Aktörerna på betalningsmarknaden ska ha en hög gemensam förmåga att fortsätta hantera betalningar i fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. Genom föreskrifter ställer Riksbanken nu krav på att företag ska kunna upprätthålla sin egen betalningsverksamhet. Nästa steg är att tillsammans med företagen arbeta för att stärka den gemensamma förmågan.
  • Riksbanken kommer att ta en ledande roll i arbetet med att förbättra möjligheterna att betala digitalt även när datakommunikationen inte fungerar, det vill säga göra offlinebetalningar. Riksbanken kommer att sammankalla relevanta aktörer i privat och offentlig sektor för att bidra till arbetet.
  • Fler typer av betalningar kan numera gå genom Riksbankens betalningssystem RIX, vilket gör dem både säkrare och effektivare, och betalningsmeddelandena anpassas till internationell standard. Riksbanken fortsätter även arbetet med att modernisera RIX, och undersöker om fler aktörer kan få tillgång till RIX för att på det sättet öka konkurrensen på betalningsmarknaden. Riksbanken arbetar också för att RIX ska bidra till snabbare och billigare utlandsbetalningar.
  • Omedelbara betalningar är kontoöverföringar som kan göras dygnet runt och når mottagarens konto inom några sekunder. I dagsläget är det endast Swish-tjänsten som erbjuder sådana betalningar i Sverige. EU har nyligen beslutat om lagstiftning som ska främja fler omedelbara betalningar i euro. För att stötta utvecklingen av nya snabba betaltjänster och inte hamna efter i den europeiska utvecklingen anser Riksbanken att det kan vara relevant att reglera utvecklingen av omedelbara betalningar även i Sverige. Riksbanken kommer därför att analysera behovet av lagstiftning. Även riksdagen och regeringen bör utreda frågan.
  • Genom att etablera nya kontor där företag kan hämta och lämna kontanter fortsätter Riksbanken att utveckla kontantförsörjningen. Att ha sådana lager av kontanter på fler platser i landet minskar såväl kostnaderna för företagen som risken för att kontanter skulle bli svåra att använda vid störningar.
  • Riksbanken fortsätter att arbeta med e-kronan, som kan vara en del av en långsiktig lösning på flera av digitaliseringens utmaningar. E-kronan kan till exempel bidra till ett robustare betalningssystem och vara ett verktyg för att stärka inkluderingen på betalningsmarknaden. E-kronan kan även skapa bättre förutsättningar för konkurrens på betalningsmarknaden och göra betalningar mellan olika valutor effektivare.
  • Det behöver redan nu påbörjas ett lagstiftningsarbete för att det inte ska ta för lång tid att införa en e-krona om riksdagen beslutar det. Riksbanken kommer därför att lämna förslag på vilken lagstiftning som kan behövas för vid ett eventuellt införande av en e-krona.

Regeringen och riksdagen bör införa nya lagar om kontanthantering

  • Handlare som säljer livsnödvändiga varor måste som huvudregel vara skyldiga att ta emot kontanter, dels för att alla ska kunna betala, dels för att kunna hantera en fredstida krissituation eller höjd beredskap. Riksbanken är därför positiv till att regeringen har tillsatt en utredning som ska utreda möjligheten att betala livsnödvändiga varor med kontanter. Den bör leda till att kontanterna får ett starkare juridiskt skydd.
  • Regeringen bör utöka uppdraget för utredningen om möjligheten att betala livsnödvändiga varor med kontanter. För att kontanter ska kunna användas behöver de till exempel kunna transporteras till och från handeln till rimliga priser. I dag finns det bara ett enda företag som erbjuder sådana värdetransporter. Regeringens utredare bör lämna förslag på hur banker och offentlig sektor ska dela upp ansvaret för detta, inbegripet hur värdetransporterna ska upprätthållas och finansieras när kontanter används mer sällan och det blir svårare att erbjuda sådana tjänster på kommersiella grunder.
  • Riksdagen och regeringen bör införa en skyldighet för banker att ta emot insättningar av kontanter, inklusive mynt, från privatpersoner. I dagsläget finns det inget krav på banker att erbjuda det, och om inget görs riskerar insättningsmöjligheterna att försämras.

Betalningsrapport

Betalningsrapporten beskriver och analyserar utvecklingen på betalnings-
marknaden under det gångna året. Här redogör vi för Riksbankens bedömningar och policyståndpunkter inom betalningsområdet. Syftet med rapporten är att sprida kunskap samt bidra till debatt och underlätta för utomstående att följa, förstå och utvärdera Riksbankens arbete med betalningar. Mellan åren 2019 och 2022 publicerades rapporten årligen i slutet av året. Från och med 2024 publiceras den istället på våren. Det publicerades ingen Betalningsrapport 2023.

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2024-03-14