Digitala centralbankspengar internationellt

Att det internationella intresset har vuxit beror på flera saker, men den viktigaste anledningen är att digitaliseringen av betalningsmarknaden nu har kommit långt i många fler länder än Sverige. Det innebär att kontanter i dessa länder också marginaliseras vilket kan leda till att allmänhetens tillgång till centralbankspengar försämras. Som vi förklarar på sidan E-krona är möjligheten att kunna växla privat utgivna pengar till centralbankspengar en hörnsten i det monetära systemet.

Arbetsgrupper diskuterar digitala centralbankspengar

Det stora intresset har gett upphov till flera olika internationella arbetsgrupper som diskuterar utformning och policy för digitala centralbankspengar. Riksbanken är deltagare i flera av dessa.

I början av 2020 bildades en internationell arbetsgrupp på uppdrag av centralbankscheferna från en grupp länder, inklusive Sverige, för att dela kunskaper, skapa en gemensam syn på och diskutera vägen framåt mot digitala centralbankspengar som är tillgängliga för allmänheten. I arbetsgruppen ingår, förutom Riksbanken, även den europeiska centralbanken och centralbankerna i Japan, Kanada, Schweiz, Storbritannien och USA. Gruppen samarbetar även med BIS Innovation Hub. Arbetsgruppen har hittills publicerat tre rapporter.

• CBDC - System design and interoperability (bis.org)
• CBDC - User needs and adoption (bis.org)
• CBDC - User needs and adoption (bis.org)

Frågan om digitala centralbankspengar  diskuteras även  av G7-länderna. I mars 2021 bildades en expertgrupp inom G7 som har tagit fram gemensamma principer för hur digitala centralbankspengar bör utformas. Även Riksbanken och centralbanken i Schweiz deltog i arbetet som avslutades i oktober samma år. 

Hur kan utlandsbetalningar effektiviseras?

En annan viktig fråga internationellt är hur utlandsbetalningar kan effektiviseras. G20-länderna initierade därför under 2020 en färdplan med 19 arbetsområden som kan bidra till billigare och snabbare utlandsbetalningar. Tre av dessa arbetsområden drivs av Riksbanken och en av de tre handlar om hur digitala centralbanksvalutor kan bidra till effektivare utlandsbetalningar.