Statsobligationer
Riksbanken köpte sedan februari 2015* statsobligationer i syfte att göra penningpolitiken mer expansiv. Sådana köp bidrar till att sänka det allmänna ränteläget i ekonomin, vilket i sin tur leder till en ökad allmän efterfrågan. För att mildra effekterna på svensk ekonomi av coronapandemin genomförde Riksbanken från mars 2020 fram till den 31 december 2021 utökade köp av värdepapper med en total ram på 700 miljarder kronor, utöver de planerade köpen före coronapandemin. Köpen syftade till att hålla det allmänna ränteläget nere och bidra till en fungerande kreditförsörjning. Köpen under 2022 inriktades på att kompensera för värdepapper som förföll, men från januari 2023 sker inga ytterligare köp utan innehavet minskar i takt med att obligationerna förfaller. I februari 2023 fattade Riksbanken beslut om att från och med april 2023 inleda försäljningar av statsobligationer i syfte att göra penningpolitiken mer åtstramande och på så sätt värna om inflationsmålet. Beslutet innebär att innehavet av statsobligationer minskar snabbare än enbart genom förfall.
*Redan 2012 började Riksbanken köpa statsobligationer, i liten skala i syfte att se till att det fanns nödvändiga system, avtal och kunskaper på plats om det i framtiden skulle bli nödvändigt att snabbt vidta extraordinära åtgärder. En del av de statsobligationer som köptes fram till februari 2015 utgör fortsatt en del av Riksbankens obligationsinnehav. Därför ingår även dessa statsobligationer i de uppgifter över Riksbankens totala innehav av statsobligationer som redovisas här.
En centralbank kan göra penningpolitiken mer expansiv genom att köpa statsobligationer på andrahandsmarknaden. När räntan på säkra tillgångar faller som en följd av centralbankens köp av statsobligationer blir det mer attraktivt för investerare att söka sig till alternativa tillgångar. På så sätt sprider sig de lägre räntorna på statsobligationer vidare till övriga delar av de finansiella marknaderna. Det lägre ränteläget bidrar i sin tur till att banker kan sänka räntorna för ut- och inlåning, vilket ökar företagens vilja att investera samtidigt som hushållen får ökande incitament att konsumera. Förmögenheten för både hushåll och företag ökar samtidigt i och med att tillgångspriserna stiger. Sammantaget ökar den allmänna efterfrågan i ekonomin och så småningom ökar också inflationen.
I ett läge där inflationen i stället är för hög och penningpolitiken behöver göras mer åtstramande kan en högre styrränta kompletteras med försäljning av statsobligationer.
Mer detaljerad information finns att läsa i dokumenten under ”Relaterat innehåll” nedan.
Innehav av statsobligationer
Här redovisas Riksbankens totala innehav av statsobligationer. Innehavet är nettosumman av statsobligationerna, det vill säga den totala summan av köpta obligationer minskat med förfallna och sålda obligationer vid varje tidpunkt. Uppgifterna redovisas i nominella termer och utgår från transaktionsdatumet för Riksbankens köp eller försäljning av obligationerna. Innehavet redovisas sedan 2012 och inkluderar de statsobligationer som Riksbanken köpte i enlighet med direktionens beslut 2012, de statsobligationer som Riksbanken köpte från februari 2015, köpen under coronapandemin, samt de förfall och försäljningar som påverkar det aktuella innehavet. Notera att Riksbanken i februari 2023 beslutat att från och med april 2023 sälja statsobligationer.
Innehav statsobligationer
Diagram: Innehav statsobligationer
I diagrammet redovisas Riksbankens totala innehav av svenska nominella och reala statsobligationer samt svenska statens gröna obligationer. Siffrorna anges i miljarder svenska kronor. Källa: Sveriges riksbank.
| Miljarder svenska kronor | |
|---|---|
| Innehav per 29 februari 2024 | 241,1 |
| Förfall i mars 2024 | 0 |
| Försäljningar i mars 2024 | -6,5 |
| Innehav per 31 mars 2024 | 234,6 |
Försäljning av statsobligationer
Här redovisas Riksbankens totala försäljningar av statsobligationer från och med april 2023 och framåt. Läs mer på sidan Försäljning av statsobligationer.
Försäljning av statsobligationer
Diagram: Försäljning av statsobligationer
Diagrammet visar Riksbankens totala försäljning av statsobligationer sedan försäljningarna inleddes i april 2023. Siffrorna anges i miljarder svenska kronor.
Källa: Sveriges riksbank.
Köp av statsobligationer
Här redovisas Riksbankens totala köp av statsobligationer från och med mars 2020 och framåt. Fram till den 31 december 2022 köpte Riksbanken statsobligationer för 121 miljarder kronor utöver de köp av statsobligationer som direktionen beslutade om före mars 2020. Diagrammet nedan uppdateras inte efter december 2022 då köpen avslutades.
Köp av statsobligationer
Diagram: Köp av statsobligationer
Diagrammet visar dels Riksbankens totala köp av statsobligationer (total government bond purchases) från och med mars 2020, dels Riksbankens utökade köp av statsobligationer efter utbrottet av coronapandemin (government bond purchases decided after the corona pandemic outbreak), vilka inleddes i mars 2020. Källa: Sveriges riksbank.
Riksbankens totala innehav av värdepapper
På sidan Innehav av värdepapper i svenska kronor redovisas Riksbankens totala innehav av värdepapper.
Allmänna och särskilda villkor
Allmänna och särskilda villkor för att delta i Riksbankens kommande försäljningsauktioner, från och med april 2023, kommer att uppdateras inom kort. De allmänna villkoren kommer att finnas under "Relaterat innehåll" och de särskilda villkoren att finnas på respektive sida under Auction announcement.
Tack för ditt svar!
Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare
Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor? Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)