Styrräntan oförändrad på 4 procent
Pressmeddelande Riksbankens räntehöjningar har bidragit till att den tidigare så höga inflationen har sjunkit. Men bortsett från energipriserna är inflationen fortsatt för hög och det finns risk för bakslag. Direktionen har beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 4 procent. En åtstramande penningpolitik bedöms fortfarande vara nödvändig för att inflationen ska stabiliseras nära målet. Samtidigt bedömer direktionen nu att det är mindre risk för att inflationen biter sig fast på för höga nivåer. Styrräntan kan därför troligen sänkas tidigare än vad som indikerades i prognosen i november.
Fortsatt åtstramande penningpolitik för en låg och stabil inflation
Riksbankens räntehöjningar har bidragit till ett lägre inflationstryck och att inflationsförväntningarna är väl förankrade vid inflationsmålets 2 procent. I november och december fortsatte inflationen att sjunka, och mätt med KPIF exklusive energi var den lägre än förväntat. Indikatorer tyder på att inflationstrycket fortsätter att dämpas framöver.
Direktionen har beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 4 procent. En åtstramande penningpolitik bedöms fortfarande vara nödvändig för att inflationen ska stabiliseras nära målet.
Inflationsutvecklingen på fastare mark
Samtidigt bedömer direktionen att det är mindre risk för att inflationen biter sig fast på för höga nivåer. Efter en längre period då inflationen blev betydligt högre än väntat har inflationen den senaste tiden i stället sjunkit i linje med Riksbankens prognoser. Det skapar en större trygghet i inflationsbedömningen. Aktiviteten i svensk ekonomi har dämpats och inflationen har sjunkit påtagligt. Därtill ligger inflationsförväntningarna nära målet och lönerna ökar i måttlig takt. Styrräntan kan därför troligen sänkas tidigare än vad som indikerades i prognosen i november. Om utsikterna för inflationen fortsätter att vara gynnsamma är det inte uteslutet att styrräntan kan sänkas under första halvåret i år.
Risk för bakslag – penningpolitiken behöver anpassas med försiktighet
Det finns alltså förutsättningar för en låg och stabil inflation. Men direktionen betonar också att det finns risker som kan göra att inflationen stiger igen, exempelvis nya utbudsstörningar till följd av den geopolitiska oron, att företagens prissättningsbeteende ännu inte normaliserats eller att kronan åter försvagas kraftigt. Penningpolitiken behöver därför anpassas med försiktighet för att säkerställa att inflationen varaktigt stabiliseras kring målet. Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna är avgörande för hur penningpolitiken kommer att utformas.
Som ett led i normaliseringen av Riksbankens balansräkning har direktionen även beslutat att utöka försäljningarna av nominella statsobligationer från 4,2 till 5,7 miljarder kronor per månad från och med februari i år. Totalt ökar därmed försäljningstakten från 5 till 6,5 miljarder kronor per månad.
Inga nya prognoser i februari
I samband med beskedet publiceras en kortare Penningpolitisk uppdatering som innehåller direktionens bedömning av hur ny information påverkar de ekonomiska utsikterna och penningpolitiken. I uppdateringen finns inga nya prognoser. Nästa penningpolitiska rapport med prognoser publiceras den 27 mars.
Beslutet om styrräntan tillämpas från den 7 februari. Protokollet från direktionens penningpolitiska möte publiceras den 7 februari. En pressträff med riksbankschef Erik Thedéen och Åsa Olli Segendorf, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag 11:00 på Riksbanken. För att delta krävs presslegitimation eller motsvarande. Presskonferensen sänds direkt på riksbank.se.