Resursutnyttjandeindikatorn

Som en sammanfattande bild av mått på utvecklingen i realekonomin används ofta något mått på resursutnyttjandet. Detta försöker mäta i vilken utsträckning ekonomins produktiva resurser – arbetskraft och kapital – används i förhållande till vad som är långsiktigt hållbart. Men resursutnyttjandet kan inte observeras direkt och det finns flera metoder att mäta resursutnyttjandet i ekonomin. Det är därför viktigt att studera en mängd olika mått.

Den framtagna indikatorn – RU-indikatorn som sammanfattar information i enkätdata och arbetsmarknadsdata – har fördelen att den historiskt revideras mycket lite när det kommer ny information och att den kan uppdateras relativt fort. RU-indikatorn kan vara ett bra komplement till andra mått på resursutnyttjandet, men det bör poängteras att den inte visar Riksbankens samlade bedömning av resursutnyttjandet. I de penningpolitiska rapporterna och uppföljningarna redogörs för ett antal andra mått också.

RU-indikatorn kommer att publiceras på Riksbankens webbplats 4 gånger per år, i slutet av januari, april, juli och oktober.

Diagram: RU-indikator

Resursutnyttjandeindikator. Diagrammet visar en indikator för resursutnyttjandet  i svensk ekonomi från 1996 och framåt (RU-indikatorn). RU-indikatorn sammanfattar information i enkätdata från Konjunkturbarometern och arbetsmarknadsdata från Statistiska centralbyrån. RU-indikatorn är ett komplement till andra mått på resursutnyttjandet som regelbundet analyseras i de penningpolitiska rapporterna. Den ska inte tolkas som Riksbankens samlade bedömning av resursutnyttjandet. Källa: Riksbanken.

Uppdaterad 2019-10-25

Var den här informationen till hjälp?

Tack för ditt svar!