Resursutnyttjandeindikatorn

Som en sammanfattande bild av mått på utvecklingen i realekonomin används ofta något mått på resursutnyttjandet. Detta försöker mäta i vilken utsträckning ekonomins produktiva resurser – arbetskraft och kapital – används i förhållande till vad som är långsiktigt hållbart. Men resursutnyttjandet kan inte observeras direkt och det finns flera metoder att mäta resursutnyttjandet i ekonomin. Det är därför viktigt att studera en mängd olika mått.

Riksbankens RU-indikator sammanfattar information i enkätdata. Den har fördelen att den historiskt revideras mycket lite när det kommer ny information och att den kan uppdateras relativt fort. RU-indikatorn kan vara ett bra komplement till andra mått på resursutnyttjandet, men det bör poängteras att den inte visar Riksbankens samlade bedömning av resursutnyttjandet. I de penningpolitiska rapporterna och uppföljningarna redogörs för ett antal andra mått också. 2023 uppdaterades RU-indikatorn efter att det hade uppstått ett tidsseriebrott i flera av de ingående variablerna i den gamla RU-indikatorn.

Resursutnyttjandeindikator

Diagram: RU-indikator

Diagrammet visar en indikator för resursutnyttjandet i svensk ekonomi från 1996 och framåt (RU-indikatorn). RU-indikatorn sammanfattar information i enkätdata. RU-indikatorn är ett komplement till andra mått på resursutnyttjandet som regelbundet analyseras i de penningpolitiska rapporterna. Den ska inte tolkas som Riksbankens samlade bedömning av resursutnyttjandet.
Källa: Riksbanken.

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2024-10-30