Resursutnyttjandeindikatorn
2022-01-28
På grund av ett tidsseriebrott i statistiken som ingår i beräkningarna av Resursutnyttjandeindikatorn har publiceringen av Resursutnyttjandeindikatorn avslutats. Data för RU-indikatorn stäcker sig därmed endast från det första kvartalet till och med det tredje kvartalet 2021.
Som en sammanfattande bild av mått på utvecklingen i realekonomin används ofta något mått på resursutnyttjandet. Detta försöker mäta i vilken utsträckning ekonomins produktiva resurser – arbetskraft och kapital – används i förhållande till vad som är långsiktigt hållbart. Men resursutnyttjandet kan inte observeras direkt och det finns flera metoder att mäta resursutnyttjandet i ekonomin. Det är därför viktigt att studera en mängd olika mått.
Den framtagna indikatorn – RU-indikatorn som sammanfattar information i enkätdata – har fördelen att den historiskt revideras mycket lite när det kommer ny information och att den kan uppdateras relativt fort. RU-indikatorn kan vara ett bra komplement till andra mått på resursutnyttjandet, men det bör poängteras att den inte visar Riksbankens samlade bedömning av resursutnyttjandet. I de penningpolitiska rapporterna och uppföljningarna redogörs för ett antal andra mått också.
Resursutnyttjandeindikator
Diagram: RU-indikator
Diagrammet visar en indikator för resursutnyttjandet i svensk ekonomi från 1996 och framåt (RU-indikatorn). RU-indikatorn sammanfattar information i enkätdata från Konjunkturbarometern. RU-indikatorn är ett komplement till andra mått på resursutnyttjandet som regelbundet analyseras i de penningpolitiska rapporterna. Den ska inte tolkas som Riksbankens samlade bedömning av resursutnyttjandet. Källa: Riksbanken.