Riksbankens roll på de finansiella marknaderna

Riksbanken är aktiv både på ränte- och valutamarknaden beroende på syftet. På räntemarknaden lånar Riksbanken ut, eller låter våra motparter placera kronor hos oss, till styrräntan. Riksbanken kan också köpa eller sälja räntebärande värdepapper. Vid oro på de finansiella marknaderna kan Riksbanken också låna ut utländsk valuta. För att det ska vara möjligt krävs att vi har tillgångar i utländsk valuta, en så kallad valutareserv. På valutamarknaden kan Riksbanken genomföra så kallade valutainterventioner i penningpolitiskt syfte genom att sälja eller köpa kronor. De transaktioner som Riksbanken gör i svenska kronor på de finansiella marknaderna i penningpolitiskt syfte samt för att upprätthålla ett effektivt och stabilt finansiellt system brukar kallas för marknadsoperationer.

Riksbanken gör endast transaktioner med finansiella aktörer som ansökt om och blivit godkänd som motpart. 

Det penningpolitiska styrsystemet

Riksbankens penningpolitiska styrsystem används för att styra dagslåneräntan mot den aktuella nivån för styrräntan. Dagslåneräntan är den ränta som etableras när olika banker placerar och lånar av varandra över natten och det är den kortaste av de så kallade penningmarknadsräntorna, det vill säga räntorna på ränteinstrument med löptid upp till ett år. Dagslåneräntan påverkar i sin tur övriga penningmarknadsräntor och syftet är att dessa ska hamna tillräckligt nära styrräntan. Genom detta påverkar Riksbanken även marknadsräntor med längre löptider och olika kreditrisk och därmed även de räntor som hushåll och företag möter, och därigenom den ekonomiska utvecklingen i stort. Detta är det som kallas för den penningpolitiska transmissionen. När det behövs kan Riksbanken också genomföra transaktioner för att påverka andra räntor, exempelvis de längre statsobligationsräntorna.

Det penningpolitiska styrsystemet har två huvudsakliga penningpolitiska instrument, stående faciliteter och marknadsoperationer. I de stående faciliteterna erbjuder Riksbanken de penningpolitiska motparterna möjligheten att placera pengar i Riksbanken eller att låna från Riksbanken, mot säkerhet, med löptid över natten. Marknadsoperationer kan i sin tur bestå av flera olika typer av instrument som till exempel köp eller försäljning av värdepapper, emission av Riksbankscertifikat, valutatransaktioner för att nämna några.  

Läs mer: Det penningpolitiska styrsystemet

Läs mer: Så påverkar penningpolitiken inflationen och den reala ekonomin genom den penningpolitiska transmissionsmekanismen

Förvaltning av guld- och valutareserven

Genom att Riksbanken äger och förvaltar tillgångar i utländsk valuta kan Riksbanken med kort varsel låna ut utländsk valuta till sina motparter vid finansiell oro. Guld- och valutareserven säkerställer också att Riksbanken kan köpa och sälja valuta av penningpolitiska skäl.  

Vilka utländska valutor som ingår i valutareserven beror på vilka valutor som det svenska banksystemet enligt vår bedömning behöver i en krissituation. Att valutareserven behåller sitt värde och att det går lätt att omsätta tillgångarna i likvida medel är viktigast för Riksbanken. Därför placeras valutareserven endast i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk, främst statsobligationer utgivna av stater med hög kreditvärdighet.

Riksbanken har även en guldreserv. Att Riksbanken äger guld beror till stor del på guldets historiska koppling till sedlar och mynt. Numera är guldet en finansiell tillgång som syftar till att säkerställa att Riksbanken kan utföra sina uppdrag.

Läs mer: Guld- och valutareserven

Riksbankens balansräkning

När Riksbanken genomför sitt policyuppdrag i praktiken involverar det ofta olika typer av finansiella transaktioner som i sin tur påverkar både storleken och sammansättningen av centralbankens balansräkning. Gemensamt för de penningpolitiska transaktionerna och förvaltningen av guld- och valutareserven är att de påverkar Riksbankens tillgångar och skulder. Balansräkningen påverkas även av andra faktorer än Riksbankens transaktioner på de finansiella marknaderna, exempelvis allmänhetens efterfrågan på sedlar och mynt.

Läs mer: Riksbankens balansräkning

Åtgärder för att värna finansiell stabilitet

Om Riksbanken behöver vidta åtgärder i form av likviditetsstöd för att värna den finansiella stabiliteten kommer det sannolikt att innebära någon form av lån i kronor eller utländsk valuta till en eller flera motparter. Sådana typer av krisåtgärder har Riksbanken gjort vid ett flertal tillfällen.

Läs mer: Åtgärder vid finansiell oro