Betalningar till andra länder än våra grannländer och de i eurozonen är omständligare. Anledningen är att de svenska bankerna inte har direkt tillgång till det landets betalningsinfrastruktur. Den svenska banken måste då förlita sig på ett nätverk av bilaterala avtal mellan banker i olika länder, så kallade korrespondentbanker. Avtalen bygger vanligtvis på att en bank (korrespondent) håller inlåning som ägs av en annan bank (respondent) och utför betalningar och andra tjänster för respondentbankens räkning.

Internationella betalningar skickas huvudsakligen över SWIFT:s nätverk för säkra finansiella meddelanden. SWIFT är den största globala leverantören av standardiserade finansiella meddelandetjänster till finansiella aktörer i över 200 länder jorden runt. Trots att det finns gemensamma meddelandestandarder för betalningar är korrespondentbanksbetalningar dyra och långsamma jämfört med betalningar inom Sverige eller eurozonen. Det kan enligt Konsumenternas bank- och finansbyrå ta upp emot fem dagar för en betalning att nå mottagaren, ibland ännu längre. Dessutom är det svårt att få överblick över betalningsprocessen eftersom flera banker kan vara inblandade. Ibland är det svårt att veta vad betalningen kommer att kosta och när den kommer att vara genomförd. Det beror bland annat på att betalningsprocessen inte är automatiserad och därför ofta måste hanteras manuellt. Ytterligare en orsak till att det tar tid är att centralbankernas avvecklingssystem har begränsade öppettider och finns i olika tidszoner. En betalning kan därför bli liggande i väntan på att systemet ska öppna.

Allt striktare lagstiftning kring bland annat penningtvätt och terroristfinansiering har enligt BIS bidragit till att antalet korrespondentbanker minskat med 20 procent från 2011 till 2017. Detta trots att internationell handel och antalet transaktioner i korrespondentbanksystemet har ökat. Framför allt har minskningen skett hos mindre banker belägna i riskfyllda områden där korrespondentbankstjänster medför en ökad risk. Om den nuvarande trenden håller i sig riskerar korrespondentbanksystemet att bli mer fragmenterat och det kan innebära ett sämre utbud för kunderna.