I Sverige har mängden kontanter i omlopp halverats sedan 2007. Den utvecklingen är unik för Sverige, även om Norge också ligger på en låg nivå. I de flesta andra länder ökar tvärtom mängden kontanter. Ett enkelt sätt att jämföra kontantmängden i olika länder är att sätta den i relation till ekonomins storlek (bruttonationalprodukt, BNP). I Sverige och Norge har kvoten kontanter/BNP fallit och är nu väsentligt lägre än i andra länder. Sedan januari 2018 har kontantmängden ökat något i Sverige, vilket förmodligen främst beror på att hushåll börjar ta ut kontanter igen efter att sedel- och myntutbytet avslutats. Sett över längre tid ser vi att mängden sedlar och mynt som cirkulerar i samhället minskar.

I många andra länder har kontantmängden i relation till BNP i stället stigit sedan finanskrisen 2008-2009, eftersom efterfrågan på kontanter ökar snabbare än ekonomins tillväxttakt. Det kan ha att göra med en önskan att flytta en del av sparandet från banksystemet i tider då det upplevts som osäkert. I vissa fall kan det röra sig om sparande eller om att man använder kontanterna utanför landet som ger ut valutan. Vissa valutor, som till exempel dollar och euro, anses ofta som säkra placeringar runt om i världen. Att mängden kontanter i dessa valutor ökar snabbare än ländernas BNP kan alltså ha många olika orsaker.