Så kallade stablecoins är kryptotillgångar som konstrueras för att hålla ett mer stabilt värde. Det finns i huvudsak två varianter. Den första varianten är så kallade algoritmbaserade stablecoins där värdet hålls stabilt genom att man med hjälp av regler och rutiner (”algoritmer”) anpassar mängden stablecoin som ges ut till hur mycket som efterfrågas. Den varianten är mindre vanlig. Den andra varianten bygger på att varje utgiven stablecoin på något sätt backas upp av tillgångar som värdepapper, råvaror eller banktillgångar i till exempel dollar eller euro. Inom centralbanksvärlden diskuterar man nu om man bör öppna upp för stablecoins som backas upp till hundra procent av kassareserver hos en centralbank. Det finns även varianter av stablecoins som backas upp av andra kryptotillgångar.

Stablecoins där uppbackningen uppfyller specifika lagmässiga krav kan godkännas som så kallade e-pengar. Deras pris kan då uttryckas i nationell valuta och användas till betalningar. Ett exempel är Monerium som har licens att ge ut isländska kronor på en blockkedja. Det återstår att se om sådana stablecoins får spridning och därmed kommer att påverka betalningsmarknaden och hur vi betalar.

I juni 2019 meddelade ett konsortium (”Libra Association”) av företag aktiva inom finans, IT och sociala medier sin avsikt att lansera en ny stablecoin som kallas Libra. Libra skiljer sig från andra stablecoins eftersom förslaget kommer från företag som redan har global räckvidd. Det är därför möjligt att Libra snabbt kan uppnå de nätverkseffekter och skalfördelar som krävs för att ett betalningsmedel framgångsrikt ska kunna etablera sig. Även om Libra fortfarande befinner sig på utvecklingsstadiet och har lång väg kvar innan den kan utgöra ett praktiskt alternativ utgör den ändå en utmaning för traditionella former av pengar och betalningssystem. Det finns en rad frågetecken kring hur Libra är tänkt att fungera; till exempel är deras styrningsformer oklara. Det är också oklart hur de ska uppfylla gällande regelverk kring penningtvätt, antiterroristfinansiering och konsumentskydd. Flera länders myndigheter och internationella organisationer som BIS och G7 granskar om Libra kan få starta. Riksbanken följer utvecklingen av Libra noga.