Riksbanken föreslår att begreppet lagligt betalningsmedel ses över

Pressmeddelande Riksbanken föreslår att en kommitté med bred expertkompetens ska få i uppdrag att göra en översyn av begreppet lagligt betalningsmedel och centralbankspengars roll i en digitaliserad ekonomi. Kommittén bör också se över statens respektive den privata sektorns roll och ansvar på betalningsmarknaden. Digitaliseringen av betalningar kan innebära att kontanter framöver inte kommer att vara allmänt accepterade. Det kan leda till att allmänheten inte längre har någon tillgång till centralbankspengar, vilket kan påverka hela betalningssystemets funktion och effektivitet. Förslaget förs fram i en så kallad framställan till riksdagen.

Riksbanken har i 350 år försett allmänheten med pengar i olika former. Sedlar utgivna av Riksbanken gavs dessutom grundlagsfäst ställning som lagligt betalningsmedel genom 1809 års regeringsform[1]. Kontantanvändningen har nu minskat snabbt i Sverige och det kan inte uteslutas att kontanter inom en inte alltför avlägsen framtid inte längre är allmänt accepterade, vilket i praktiken skulle innebära ett kontantlöst samhälle. Att allmänheten inte längre har tillgång till centralbankspengar i någon form kan göra det svårare för Riksbanken att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende, inte bara vid kris och krig utan även i fredstid. Riksbanken har tidigare uttryckt oro för denna utveckling och har därför analyserat möjligheterna att införa en digital centralbankspeng som kan finnas tillgänglig för allmänheten, en så kallad e-krona.

”Vi anser att begreppet lagligt betalningsmedel bör bli teknikneutralt så att det fyller en funktion även i en digital framtid”, säger Stefan Ingves.

Riksbanken föreslår därför att en kommitté med allsidig expertkompetens får i uppdrag att göra en översyn av begreppet lagligt betalningsmedel och statliga betalningsmedels roll i en digitaliserad ekonomi samt statens respektive den privata sektorns roll och ansvar på betalningsmarknaden. Kommittén bör föreslå nödvändiga lagändringar för att Sverige även fortsättningsvis ska ha en stabil och effektiv betalningsmarknad. Då frågan är tidskritisk bör tiden för uppdraget inte vara alltför lång.

 


[1] I en tidigare version stod det att den grundlagsfästa ställningen beslutade under 1850-talet men rätt årtal är att beslutet togs i samband med 1809 års regeringsform. Denna rättelse har gjorts även i framställan.

Kontakt: Presstjänsten 08-787 02 00
Uppdaterad 2019-06-18