1941 - Viktig roll för Hammarskjöld

Dag Hammarskjöld hade ett stort inflytande över samordningen av finans- och penningpolitiken. Både som statssekreterare i Finansdepartementet och ordförande i riksbanksfullmäktige. Senare blev han FN:s förste och hittills ende svenska generalsekreterare.

Dag Hammarskjöld (1905–1961) föddes i Jönköping. Familjen flyttade till Uppsala där han växte upp. Han tog examen i nationalekonomi och juridik vid Uppsala Universitet och en doktorsexamen i nationalekonomi vid Stockholms Högskola.

Som medarbetare till riksbankschef Ivar Rooth arbetade Hammarskjöld på Riksbanken redan under 1930-talet. Där utvecklade han bland annat bankens första konsumentprisindex.

År 1936 bytte han arbetsgivare och blev statssekreterare i Finansdepartementet, den yngste någonsin. Som finansminister Ernst Wigforss närmaste man ansvarade Hammarskjöld 1937 för den budgetreform som blev inledningen på en aktiv finanspolitik.

Fortfarande anställd vid departementet återvände han några år senare till Riksbanken för att bli ordförande i riksbanksfullmäktige. Det var Ivar Rooth som rekommenderade regeringen att utse Hammarskjöld. Utnämningen var inte självklar. Vissa ansåg att det oberoende som var önskvärt mellan regeringen och Riksbanken äventyrades eftersom Hammarskjöld fortfarande var anställd på Finansdepartementet. Trots att regeringen var oenig tillsattes Hammarskjöld 1941.

Under andra världskriget samlades den ekonomiska politikens olika instrument i finansdepartementets händer. Liksom i många andra länder knöts Riksbanken närmare regeringen än den någonsin tidigare varit. Hammarskjölds tillträde kom därmed att symbolisera hur Finansdepartementets finanspolitik med statens budget, inkomster och utgifter samspelar med Riksbankens penningpolitik och räntan.

Hammarskjölds spelade en viktig roll även för efterkrigstidens svenska ekonomi. År 1946 utarbetade han propositionen för den långsiktiga finanspolitiken som senare antogs av regeringen. Senare i sin karriär arbetade han på Utrikesdepartementet och engagerade sig för Sveriges inträde i Världsbanken och i Internationella Valutafonden. År 1953 blev han generalsekreterare för FN. Här drev han bland annat FN:s rätt att sända fredsbevarande styrkor till konflikter. Ett mandat som finns kvar än idag.

Hammarskjölds mål var att lösa konflikter i ett så tidigt skede som möjligt. Det arbetet bidrog till hans död. Under ett medlingsuppdrag i Nordrhodesia 1961 dog han i en flygolycka över nuvarande Zambia. Samma år tilldelades han postumt Nobels fredspris för sina insatser i FN. När Sverige gav ut de nya sedlarna 2015 valdes Dag Hammarskjöld att pryda sedeln med den högsta valören, 1 000 kronor.