1831 - Privatbanker ger ut egna sedlar

Svenska affärsbanker började åter växa fram och Skånska privatbanken i Ystad var först ut. Banken rätt att ge ut sedlar på vissa villkor. Trettio andra banker följde efter.

Under 1800-talet, i samband med att penningvärdet blev stabilt, började sparbanker och affärsbanker växa fram. Skånska privatbanken i Ystad fick snart efterföljare. Bankerna hade rätt att trycka egna sedlar för att finansiera sin utlåning. Under en period fanns därför både Riksbankens sedlar och sedlar från tio-femton affärsbanker.

Detta ledde till en maktkamp i riksdagen. Bönder och präster ville gynna Riksbankens sedlar, medan borgarna och i viss mån adeln stod bakom affärsbankerna. Det här ledde till problem när industrialiseringen kom igång och vi ibland fick kriser. När affärsbankerna råkade i gungning fick Riksbanken inte gå in och ge stöd. Det skapade en osäkerhet som var farlig för ekonomin och som Sverige inte kom till rätta med förrän vi fick den moderna riksbankslagen 1897. Då bestämdes att Riksbanken skulle släppa det mesta av in- och utlåningen och i stället få monopol på att ge ut sedlar. Lagen trädde formellt i kraft vid årsskiftet 1903–04.