Sveriges riksbank, eller Riksbanken som den kallas i dagligt tal, är världens äldsta centralbank. Riksbanken har en 350 år lång historia att berätta.
Bildkällor till tidslinjen nedan: Dagens Nyheter, Margaret Thatcher Foundation, Kungl. Myntkabinettet, Nationalmuseum, Stadsmuseet i Stockholm, Shutterstock, Sveriges Television, Tumba bruksmuseum, UN/DPI/TT och Wikipedia.
För att råda bot på bristen på mynt föreslår rikskansler Axel Oxenstierna att det ska finnas en bank i varje stad. Det ska få pengarna att cirkulera snabbare och stimulera handeln.
Axel OxenstiernaDe första mynten i koppar präglas när Sverige inför kopparmyntfot 1624. Anledningen är brist på silver och guld på grund av alla långvariga krig, och en vilja att hålla uppe priset på koppar, som var Sveriges viktigaste exportvara.
Kopparmyntfot införs
Under 1630- och 1640-talen ökade produktionen i Falu koppargruva markant och för att hålla kopparpriset uppe bestämdes att stora plåtmynt av koppar skulle börja tillverkas. De största väger 19,7 kg och är världens största mynt.
Världens största mynt
Johan Palmstruch startar Sveriges första bank, Stockholms Banco. Karl X Gustav betonar bankens betydelse för att värna penningvärdet.
Sveriges första bank
Stockholms Banco ger ut de första riktiga sedlarna i Europa. Det blir stor succé men det hela slutar med en bankkrasch.
Premiär för sedlar i Europa
Riksens Ständers Bank, idag Sveriges riksbank, grundas ur spillrorna av Stockholms Banco. Världens äldsta centralbank är född. Den flyttar in i Axel Oxenstiernas palats i Gamla stan.
Sveriges riksbank grundas
Riksens Ständers Bank (Riksbanken) flyttar in i Södra Bankohuset på Järntorget i Gamla stan. Huset, som fortfarande finns kvar, är ritat av Tessin d ä.
Första egna huset
Karl XI inför envälde och bestämmer att kungamakten ska ha sista ordet i alla frågor. Även när det gäller Riksens Ständers Bank (Riksbanken).
Enväldets makt över banken
Föregångaren till våra moderna pengar. När en affär görs skrivs sedeln över, transporteras, till sin nya ägare.
Transportsedlar ges ut
När krigen går bra sätter många människor in pengar på Riksens Ständers Bank, (Riksbanken). Men när de efter nederlaget i Poltava vill ha tillbaka dem finns inga att få. Banken fryser helt enkelt insättarnas konton.
Krigsnederlag skapar bankkris
Under Karl XII:s regeringstid kostar krigen mycket pengar. Därför ges över 40 miljoner nödmynt ut. De runda kopparslantarna har olika inskrifter som "Jupiter", "Mars" och "Flink och färdig".
Nödmynt betalar krigenNär Hattarna tar över makten är det slut på den försiktiga ekonomiska politik som förts under lång tid. Den nya politiken gör att inflationen skjuter i höjden.
Ny politik skapar inflation
Riksbanken vill sätta stopp för falska sedlar. Ett sätt är att tillverka papper som är svårt att kopiera. Därför startar banken Tumba pappersbruk.
Tumba bruk grundas
Susanna Ekström och Ingeborg Jönsdotter, två kvinnliga sedelförfalskare, eller sedelefterapare som de kallas, döms till döden för förfalskning och utprångling av sedlar.
Sedelefterapare döms till dödenMössorna tar över makten från Hattarna och ger bankofullmäktige i uppdrag att återställa penningvärdet till det som gällde 30 år tidigare. Det leder till en svår deflationskris.
Mössorna skapar deflation
I Fredmans epistel n:o 24 hyllar skalden Carl Michael Bellman deflationen eftersom brännvinet blir billigt. Usla tider! Vad det lider, bara kursen nederslås, bättre pris på brännvin fås...
Billigare sprit
Under 1700-talet finns många olika mynt och förfalskningar är vanliga. Därför gör Johan Liljencrantz, Gustav III:s finansminister, en myntreglering så att det bara blir ett mynt kvar, riksdalern. Samtidigt stabiliserades penningvärdet.
Många myntslag blir ett
Riksgäldskontoret skapas för att hantera statsskulden och finansiera kriget mot Ryssland. Riksgälden ger ut obligationer mot ränta och dessa börjar snabbt användas som sedlar.
Riksgäldskontoret grundas
Gustav III mördas av en låntagare som förlorat mycket pengar på kungens manipulationer med penningvärdet.
Anckarström skjuter kungen
För att underlätta hanteringen av kontanter och lån startar Riksbanken avdelningskontor i Göteborg, och strax därefter i Malmö.
Första lokalkontoret startar
Svenska affärsbanker börjar åter växa fram och först är Skånska privatbanken i Ystad. Banken rätt att ge ut sedlar på vissa villkor. Trettio andra banker följde efter.
Privatbanker ger ut egna sedlar
Många tidigare försök hade gjorts för att få ett stabilt penningvärde genom att sedlar skulle kunna lösas in mot silver. Först under Karl XIV Johan lyckas man med detta.
Silvermyntfoten återinförs
Sverige får sina första sedlar av modernt utseende. De har liggande format, är tryckta på färgat papper och pryddes av figurer och andra utsmyckningar.
De första moderna sedlarnaDecimalsystemet införs för mynten och vi får ett istället för två parallella myntsystem. Istället för riksdaler banco och riksdaler riksgälds får vi riksdaler riksmynt som delas in i 100 öre.
Vi räknar med decimaler
När ståndsriksdagen avskaffas 1866 kan Riksbanken inte längre heta Riksens Ständers Bank. Det nya namnet blir Sveriges riksbank.
Riksbanken döps om
När guldmyntfoten införs får den nya myntenheten namnet krona.
Sverige får kronan
Bankfirman Barings Brothers utlöser en internationell finanskris efter misslyckade spekulationer. För första gången använder Riksbanken den tidens styrränta, diskontot, för att kyla ned den starka efterfrågan på utländsk valuta.
Diskontot används för första gången
Langenskiöld deltar i arbetet med att ge Riksbanken monopol på sedelutgivning 1897. Han får mycket uppskattning och det bidrar till att han utses till riksbankschef.
Karl Langenskiöld blir riksbankschef
Fram till 1904 har affärsbankerna haft rätt att ge ut sedlar. Nu får Riksbanken ensamrätt.
Ensamrätt att ge ut sedlar
Nu går flytten från Järntorget till de nya lokalerna i det som senare skulle bli riksdagshuset.
En finanskris bryter ut i USA. Den sprider sig snabbt till Europa och Sverige. Riksbanken agerar för första gången som en modern centralbank och reder ut krisen.
Finanskris reds ut
Efter första världskrigets utbrott lämnar de flesta länderna guldmyntfoten. Växelkurserna flyter mot varandra och inflationen ökar kraftigt. Eftersom diskontot inte höjs i takt med inflationen får spekulationsekonomin näring. Det driver upp inflationen.
Guldmyntfoten havererarKrigsslutet innebär att utlandets goda efterfrågan på svenska produkter försvinner med en förödande deflation och ekonomisk kris som följd.
Stark deflation efter kriget
Den 24 oktober 1929 kraschar börsen på Wall Street i New York. Händelsen markerar slutet på "det glada 20-talet" och blev inledningen till en global depression. Riksbanken leds av Ivar Rooth.
Börskrasch på Wall StreetEfter spekulation mot kronan övergav Sverige guldmyntfoten. Växelkursen blev rörlig,
men för att skydda den inhemska köpkraften fick Riksbanken som första centralbank i världen ett prisstabilitetsmål som norm för penningpolitiken.
Ivar Kreugers enorma finansimperium faller samman i efterdyningarna av kraschen på Wall Street. Trots enorma krediter från svenska banker och Riksbanken förmår han inte ordna upp sina affärer och begår självmord i Paris.
Kreugerkraschen
Några dagar före krigsutbrottet knyter Sverige kronan till dollarn i stället för pundet.
Kronan knyts till dollarn
Dag Hammarskjöld har ett stort inflytande över samordningen av finans- och penningpolitiken. Både som statssekreterare i Finansdepartementet och ordförande i riksbanksfullmäktige. Senare blir han FN:s förste och hittills ende svenska generalsekreterare.
Viktig roll för HammarskjöldJämfört med första världskriget är den ekonomiska politiken under det andra världskriget framgångsrik. Regeringens politik inriktas på att hålla räntorna nere. Riksbankens
självständighet begränsas.
Sverige ansluter sig till Internationella valutafonden och Världsbanken. Nya regleringar gör att Riksbanken styr affärsbankerna med hård hand.
Internationella engagemang och ökade regleringar
När Per Åsbrink tillträder för Sverige en lågräntepolitik. Det förändras när han driver igenom räntekuppen 1957. Under Åsbrink instiftas även en jubileumsfond i bankens namn samt Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Per Åsbrink blir riksbankschefUtan att informera regeringen i förväg, höjer Riksbanken räntan med en hel procentenhet från 4 till 5 procent. Beslutet vållar het politisk debatt, men innebär slutet på lågräntepolitiken.
Räntekuppen
Riksbanken firar 300-årsjubileum och ger en donation till Nobelstiftelsen. Donationen används till ett årligt pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Riksbanken firar 300 år och priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne instiftas
Det tar sex år innan huset som ritats av arkitekten Peter Celsing blir klart. Den 8 april 1976 är det dags att flytta in i den svarta granitbyggnaden vid Brunkebergstorg i Stockholm.
Riksbankshuset börjar byggas
1973 är ett händelserikt år. Efterkrigstidens internationella valutasamarbete Bretton Woods går i graven och Sverige ansluter sig till valutaormen, Europeiska Gemenskapens, EG:s, valutasamarbete.
Bretton Woods går i gravenI Europa försöker staterna inrätta nya växelkursarrangemang sinsemellan. Sverige deltar i försöken, men under trycket av försämrad konkurrenskraft devalveras kronan upprepade gånger från 1976 och framåt.
Devalveringsvågen inleds
Wohlin kliver in med ett starkt inflytande över den ekonomiska politiken. Han möts av utmaningar i form av den devalveringsvåg som råder under hans tid.
Under Bengt Dennis höjs marginalräntan under ett par dagar 1992 till 500 procent. Den fasta växelkursen ersätts med en flytande. Dennis hanterar även en finans- och bankkris och inför Riksbankens inflationsmål.
Bengt Dennis blir riksbankschef
Som en del av Riksbankens 350-årsfirande intervjuades under 2018 fyra riksbankschefer om sin tid på banken.
Finansmarknadens internationalisering gör att allt fler länder under 1970- och 1980-talen mjukar upp sina finansmarknadsregleringar. Sverige håller emot länge, men 1985 börjar regleringarna monteras ned.
NovemberrevolutionenDen 17 maj 1991 beslutar Riksbanken att knyta kronan till den europeiska valutaenheten ecu. Kopplingen är ensidig. Det finns ingen överenskommelse med EG-länderna eller någon internationell förpliktelse att hålla en viss växelkurs. Till en början verkar ecu-anknytningen åstadkomma ett ökat förtroende för den svenska kronan, men det är bara temporärt.
Kronan knyts till ecun
Under hösten 1992 höjer Riksbanken räntan till 500 procent för att försvara kronan. Försvaret lyckas inte och kronkursen släpps fri.
Räntan 500 % - Kronan flyter
Med rörlig växelkurs är prisstabilitet det övergripande målet för penningpolitiken. Riksbanken preciserar målet till 2 procents inflation med ett toleransintervall på +/– 1 procentenhet.
Riksbanken fastställer inflationsmål
När Urban Bäckström blir riksbankschef har det finansiella systemet börjat återhämta sig efter finanskrisen. Riksbanken blir formellt självständig. Sverige går med i EU och förberedelserna för ett eventuellt inträde i valutaunionen börjar.
Urban Bäckström blir riksbankschef
Som en del av Riksbankens 350-årsfirande intervjuades under 2018 fyra riksbankschefer om sin tid på banken.
Efter folkomröstningen om EU-medlemskap skriver Sverige på Maastrichtavtalet. En viktig del i avtalet är att staterna förbinder sig att ge sina centralbanker en självständig ställning. Centralbankerna ska stå fria från politiskt inflytande och staten får inte låna i dem.
Sverige skriver under Maastrichtavtalet
Riksbankslagen ändras så att Riksbanken får en mer självständig roll. Bankens uppgift att upprätthålla ett fast penningvärde lagfästs också. Dessutom ska Riksbanken främja ett säkert och effektivt betalningsväsende
Ny lag ger Riksbanken mer självständighet
Heikensten har åtta års erfarenhet av rollen som vice riksbankchef innan han blir chef för Riksbanken. Under sin tid hanterar han räntesänkningar och svensk folkomröstning om EMU.
Lars Heikensten blir riksbankschef
Som en del av Riksbankens 350-årsfirande intervjuades under 2018 fyra riksbankschefer om sin tid på banken.
Ingves är riksbankschef när direktionen tar det historiska beslutet att sänka reporäntan till noll 2014 för att sedan införa minusränta under 2015.
Stefan Ingves blir riksbankschef
Som en del av Riksbankens 350-årsfirande intervjuades under 2018 fyra riksbankschefer om sin tid på banken.
När den amerikanska investeringsbanken Lehman Brothers går omkull leder det till en global finanskris, den värsta sedan 1930-talets depression. Sverige klarar sig förhållandevis bra.
Global finanskris
Det sista svenska öresmyntet, 50-öringen i koppar upphör att gälla. Det innebär att 1 krona är lägsta myntvalör, men räkneenheten "öre" finns kvar.
Öre avskaffas som myntenhet
I oktober 2014 sänker Riksbanken reporäntan till 0 procent. Syftet är att öka efterfrågan i ekonomin och få upp inflationen. Det är en historisk händelse, aldrig tidigare under Riksbankens nästan 350-åriga historia har räntan varit så låg.
Reporäntan sänks till 0 procent
Som första kvinna blir Susanne Eberstein ordförande i riksbanksfullmäktige.
Eberstein tar klubbanDen allt lägre inflationstakten leder till en rad sänkningar av reporäntan. I februari 2015 blir reporäntan för första gången negativ. Riksbanken börjar också köpa statsobligationer för att sänka det allmänna ränteläget i ekonomin.
Negativ reporänta införs
Under 2015 och 2016 får Sverige en ny modern sedel- och myntserie. En ny valör, 200-kronorssedeln införs också. 2-kronan börjar ges ut igen. Sedlarna har nya säkerhetsdetaljer och mynten är mindre, lättare och nickelfria.
Nya sedlar och mynt
Riksbankens direktion beslutar att byta målvariabel för penningpolitiken.
KPIF målvariabel för penningpolitiken
Riksbanken fyller 350 år. Det uppmärksammar vi med en rad aktiviteter. På så sätt vill vi sprida kunskap om Riksbankens roll i svensk ekonomi och om viktiga framtidsfrågor.
Riksbanken fyller 350 år
Användningen av sedlar och mynt minskar i samhället. Riksbanken beslutar om att ta fram ett förslag till teknisk lösning för kronor i elektronisk form, så kallade e-kronor.
E-kronor utreds
Riksbanken vidtar ett stort antal åtgärder för att mildra de ekonomiska effekterna av coronapandemin och stödja svensk ekonomi.
Riksbankens åtgärder under coronapandemin
Riksbanken börjar publicera Swestr (Swedish krona Short Term Rate) – en transaktionsbaserad referensränta.
Swestr börjar publiceras
Riksdagen beslutar om en ny riksbankslag som träder i kraft den 1 januari 2023.
Beslut om ny riksbankslag
Erik Thedéen tillträder som riksbankschef från och med den 1 januari 2023.
Erik Thedéen blir riksbankschef