1994 - Urban Bäckström blir riksbankschef
När Urban Bäckström blev riksbankschef hade det finansiella systemet börjat återhämta sig efter finanskrisen. Riksbanken blev formellt självständig. Sverige gick med i EU och förberedelserna för ett eventuellt inträde i valutaunionen började.
Urban Bäckström (1954–) föddes i Sollefteå. Efter att under ett par år ha arbetat i sin fars skogsbruk valde han att studera nationalekonomi. Han arbetade på ekonomidepartementet, som chefsekonom för Moderaterna och senare för Aktiespararna. Under Carl Bildts regering var han statssekreterare i Finansdepartementet under den finanskris som drabbade Sverige i början av 1990-talet. När Bengt Dennis mandat skulle löpa ut utsågs Bäckström av den borgerliga regeringen till ny riksbankchef från 1 januari 1994.
När Urban Bäckström tillträdde som riksbankschef hade det gått ett drygt år sedan den fasta växelkursen övergavs och det svenska finansiella systemet hade börjat återhämta sig efter finanskrisen. Innan Bäckström tillträdde som Riksbankschef hade Riksbanken under det senaste årtiondet fått en mer självständig ställning både formellt, enligt en ny Riksbankslag 1989, och faktiskt, när det gällde valutapolitikens utformning. Men när den fasta växelkursen föll riskerade också trovärdigheten för penningpolitikens överordnade mål att värna penningvärdet gå förlorad. Bäckström spelade en central roll för att etablera förtroendet för Riksbankens inflationsmål.
En trovärdig låginflationspolitik kan etableras genom att delegera penningpolitiken till en oberoende centralbank som ges till uppgift att försvara penningvärdet. Den vägen att uppnå trovärdighet hade uppmärksammats alltmer i teoretisk och empirisk ekonomisk forskning. Forskningen visade att en självständig ställning för centralbanken förbättrar möjligheterna att uppnå en låg och stabil inflationstakt utan att påverka den långsiktiga utvecklingen i realekonomin. Den spelade en central roll i den parlamentariska riksbanksutredning som publicerade sitt betänkande i mars 1993 och föreslog ökad självständighet för Riksbanken.
Även utvecklingen inom den Europeiska gemenskapen tillsammans med den svenska medlemsansökan aktualiserade en översyn av riksbankslagen. En ny Riksbankslag antogs i riksdagen 1998 och trädde i kraft 1999 och la grunden för hur Riksbanken styrs idag.
Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullmäktige, som väljs av riksdagen. Direktionen består av sex ledamöter. Målet för Riksbankens verksamhet ska vara att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbanken skall också främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.
Efter folkomröstningen 1995 gick Sverige med i den Europeiska Unionen (EU). Nästan omgående ställdes Riksbanken inför möjligheten att Sverige skulle gå med i den gemensamma valutaunionen. Arbetet med att förbereda det finansiella systemet för ett sådant inträde präglade Riksbankens arbete under slutet av 1990- och början på 2000-talet.
År 2002 meddelade Urban Bäckström att han önskade avgå som riksbankschef och han efterträddes året därpå av Lars Heikensten. Efter att Urban Bäckström lämnade Riksbanken har han engagerat sig i många företag och organisationer i det svenska näringslivet. Bland som VD för försäkringsbolaget Skandia Liv och VD för Svenskt Näringsliv, där han stannade i nio år. Bäckström har även haft flera styrelseuppdrag, bland andra i AMF Pension, Danske Bank och Nasdaq OMX.