1999 - Ny lag ger Riksbanken mer självständighet

Ordförandeklubba

Riksbankslagen ändrades så att Riksbanken fick en mer självständig roll. Bankens uppgift att upprätthålla ett fast penningvärde lagfästes också. Dessutom skulle Riksbanken främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Det misslyckade kronförsvaret 1992 ledde till en omfattande omprövning av den ekonomiska politiken överhuvudtaget, inbegripet penningpolitiken och Riksbankens ställning. Den nya riksbankslagen 1999 innebar att Riksbanken fick större självständighet. En ny direktion som skulle fatta de penningpolitiska besluten bildades och prisstabilitetsmålet lagfästes.

Utifrån det fick banken själv närmare specificera målet och arbetar sedan dess självständigt för att uppnå det. Varje år måste Riksbanken rapportera till riksdagen hur det går. När inflationsmålet infördes 1993 konkretiserade Riksbanken vad ett fast penningvärde, eller prisstabilitet, skulle innebära: en årlig förändring av konsumentprisindex (KPI) med 2 procent, +/– 1 procentenhet. Att riksbankslagen inte preciserar vad som menas med ett fast penningvärde motiverades, när lagen utformades, med att lagtexten då skulle bli alltför oflexibel och innebära att Riksbanken inte skulle få tillräckligt utrymme att anpassa målet efter olika omständigheter.

Riksdagen har genom att delegera ansvaret för utformningen av penningpolitiken till en självständig Riksbank strävat efter att ge penningpolitiken det långsiktiga perspektiv som skapar förutsättningar för att målet om prisstabilitet ska vara trovärdigt. Erfarenheter i Sverige och andra länder visar att självständighet skapar bättre förutsättningar för att upprätthålla ett fast penningvärde.

Allt fler centralbanker i världen har blivit självständiga. Det innebär att det politiska systemet inte ska styra och leda centralbankerna, utan istället har utsett andra att göra det. Dessa personer får inte ta emot instruktioner från politiker eller andra personer och kan bara avsättas vid grov försummelse i sitt arbete. Anledningen till att många länder har tagit detta steg är att de vill undvika att centralbankernas verksamhet ska styras av kortsiktiga politiska hänsyn.