1985 - Novemberrevolutionen

Finansmarknadens internationalisering gjorde att alltfler länder under 1970- och 1980-talen mjukade upp sina finansmarknadsregleringar. Sverige höll emot länge, men 1985 började regleringarna monteras ned.

Under 1970- och 1980-talen mjukade allt fler stater upp sina finansmarknadsregleringar. Ny teknik hade gjort det möjligt att genomföra internationella transaktioner både snabbare och i större skala än tidigare. Övergången till rörlig växelkurs i många länder innebar också möjlighet att förena fria kapitalrörelser över gränserna med penningpolitisk autonomi.

Den stora oreglerade kapitalmarknad som då uppstod ville staterna ha tillbaka under sin kontroll. Reagan och Thatcher började därför avreglera systemen i USA och Storbritannien. Det gjorde att kapitalet helt legalt började röra sig friare över gränserna, vilket satte press på flera länder att avreglera.

I Sverige höll regeringen emot ganska länge, medan Riksbankens ledning och tjänstemän drev på för en avreglering. I maj 1985 avskaffades ränteregleringen och på hösten avskaffades utlåningstaket. Denna så kallade novemberrevolution innebar att bankerna kunde sälja en del av sina gigantiska obligationsportföljer och öka sin utlåning. Ett problem var dock att stora mängder kapital släpptes fria och att krediterna expanderade samtidigt som valutaregleringen länge kvarstod. Pengarna tvingades kvar i Sverige. Det bidrog till en kraftig hausse på marknaderna för aktier och fastigheter. Kreditexpansionen efter avregleringen blev kraftigare än de flesta hade trott och för hushållen blev det plötsligt möjligt att finansiera bostadsköp på ett helt annat sätt än då krediterna ransonerats, vilket drev upp bostadspriserna.