1904 - Ensamrätt att ge ut sedlar

Sedelräkning på Riksbankens sedelkontor vid Järntorget 17 juni 1904.

Fram till 1904 hade affärsbankerna rätt att ge ut sedlar. Sedan fick Riksbanken ensamrätt.

Själva beslutet fattades redan 1897, men genomfördes vid ingången av 1904. Först då kunde Riksbanken föra en penningpolitik i modern mening, eftersom monopol på rätten att ge ut sedlar är en förutsättning för kontroll över de penningpolitiska medlen. Om det finns fler som ger ut sedlar kan en centralbank inte själv styra penningmängden. Det innebär att banken inte kan öka mängden pengar när ekonomin behöver stimuleras och inte heller minska den när ekonomin är överhettad.

Att Riksbanken fick ensamrätten var främst en följd av det upprepade kravet på att privatbankerna skulle fråntas rätten att ge ut sedlar. Att ge ut sedlar är nämligen lönsamt. Så länge allmänheten godtar dem och låter dem gå ur hand i hand fungerar de som räntefri inlåning för utgivaren. Man ansåg, att den vinst som privatbankerna gjorde på sina sedlar, det så kallade seignioraget, likaväl kunde tillfalla staten.