Ramverket för Riksbankens eget kapital i nya riksbankslagen

Riksbankslagen innehåller regler för storleken på Riksbankens eget kapital, för utdelning av vinst till staten och för återställning av det egna kapitalet vid behov. En central del i den nya lagen är att det finns en definierad målnivå för det egna kapitalet. Målnivån är bestämd till 60 miljarder kronor och är tänkt som en lämplig övre gräns för eget kapital. Nivån räknas upp med inflationen varje år (”KPI-indexering”). Lagen definierar också en grundnivå och en miniminivå för Riksbankens egna kapital. Grundnivån är satt till två tredjedelar av målnivån, det vill säga 40 miljarder kronor och miniminivån är en tredjedel av målnivån, det vill säga 20 miljarder kronor.

Så här samverkar de olika nivåerna för eget kapital i riksbankslagen

När Riksbanken gör vinst leder det till att eget kapital stiger. Om vinsten leder till att det egna kapitalet överstiger målnivån ska det överskjutande kapitalet delas ut till staten. Om det egna kapitalet understiger målnivån förs eventuella vinster till det egna kapitalet för att bygga upp detta mot målnivån. Om eget kapital är lägre än miniminivån ska Riksbanken göra en framställning till riksdagen om att återställa eget kapital. Återställning ska då, som huvudregel, göras till grundnivån, men den kan göras ända upp till målnivån om det krävs för att säkerställa Riksbankens förmåga till långsiktig självfinansiering. De olika fallen illustreras i figuren och beskrivs med exempel nedan.

Figur: Schematisk illustration av ramverket för Riksbankens eget kapital i riksbankslagen

Uppbyggnad av eget kapital (A i figuren): År 0 till 2 är Riksbankens redovisade egna kapital lägre än målnivån och eventuella vinster ska föras till eget kapital för att bygga upp det till målnivån (d.v.s. det blir ingen utdelning till staten). Regler om Riksbankens eget kapital finns i 8 kap. 8–10 §§ i riksbankslagen.

Utdelning av vinst (B i figuren): Under år 3 till 5 förs en del av vinsten till eget kapital för att kompensera för att målnivån ökat med KPI, men den överskjutande vinsten delas ut till staten. Reglerna om utdelning finns i 8 kap. 12–14 §§ i riksbankslagen.

Framställning om att återställa eget kapital (C i figuren): Under år 6 och 7 gör Riksbanken förluster och eget kapital faller under miniminivån (en tredjedel av målnivån). I detta fall ska Riksbanken göra en framställning till riksdagen om att återställa eget kapital. Som huvudregel ska Riksbanken begära återställning upp till grundnivån (två tredjedelar av målnivån). Enligt riksbankslagen ska en framställning även ta hänsyn till eventuella orealiserade vinster (bokförda på separata värderegleringskonton), vilka skulle kunna motivera att återställningen görs till en lägre nivå. Om det är motiverat utifrån finansiellt oberoende kan Riksbanken dock begära att kapitalet återställs hela vägen upp till målnivån. Reglerna för återställning av det egna kapitalet finns i 8 kap. 15 § i riksbankslagen.

Återställning av eget kapital (D i figuren): Under år 7 får Riksbanken ett kapitaltillskott från riksdagen. I det här exemplet återställs eget kapital till grundnivån (D i figuren). Under år 9 till 15 får staten inga utdelningar eftersom det egna kapitalet understiger målnivån. I stället används de vinster Riksbanken gör till att gradvis bygga upp det egna kapitalet till målnivån igen. I takt med att kapitalet stiger förbättras Riksbankens intjäningsförmåga.

Årsredovisning och framställning till riksdagen

Enligt riksbankslagen ska Riksbanken varje år upprätta en årsredovisning för det gångna året som senast den 21 februari varje år lämnas till riksdagen, Riksrevisionen och Riksbanksfullmäktige. I och med den nya riksbankslagen kommer, från och med 2024, Riksbanksfullmäktige att besluta om resultatdispositionen och riksdagen godkänner därefter beslutet.

För räkenskapsåret 2022 upprättades och beslutades årsredovisningen i februari 2023 och den finns publicerad på Riksbankens webbplats. För räkenskapsåret 2022 har Riksbanken gjort en förlust på 81 miljarder kronor. Enligt redovisningsreglerna i riksbankslagen kommer årets resultat att påverka det egna kapitalet först i årsredovisningen för 2023. Årsredovisningen för räkenskapsåret 2023 kommer i sin tur att upprättas och beslutas av direktionen och överlämnas till riksdagen i februari 2024. Med utgångspunkt från Riksbankens förlust för räkenskapsåret 2022 bedömer Riksbanken att det egna kapitalet blir negativt och uppgår till minus 18 miljarder kronor för räkenskapsåret 2023. Därmed behöver Riksbanken senast i samband med årsredovisningen för 2023 göra en framställning till riksdagen om att återställa eget kapital. (Snarlikt punkt C i diagrammet ovan.)

När en framställning överlämnats till riksdagen följer en process där riksdagen behandlar och fattar beslut om framställningen innan en eventuell återkapitalisering sker.