Därför begär Riksbanken 43,7 miljarder i kapitaltillskott

I grunden handlar det om att följa den nya riksbankslagen som trädde i kraft 1 januari 2023.

I denna fastställs bland annat en målnivå, en grundnivå och en miniminivå för hur stort eget kapital som Riksbanken ska ha. Lagen säger att om det egna kapitalet understiger den fastställda miniminivån så ska Riksbanken gå till riksdagen och begära ett tillskott för återställa det egna kapitalet till minst grundnivån.

Det var detta som Riksbanken gjorde i den framställning om ett kapitaltillskott på 43,7 miljarder kronor som alltså lämnades in till riksdagen i början av april i år. Utifrån denna framställning är det sedan riksdagen som beslutar om hur mycket kapital som ska tillföras Riksbanken.

Orsaken till att Riksbankens egna kapital har fallit under miniminivån är framförallt den förlust som Riksbanken redovisade 2022. Förlusten berodde på att räntorna steg kraftigt i både Sverige och omvärlden det året, vilket i sin tur berodde på att inflationen ökade mycket snabbt. De högre räntorna medförde att marknadsvärdet på Riksbankens obligationer i svenska kronor och utländsk valuta minskade till en nivå under anskaffningsvärdet.

Den redovisningsprinicip som Riksbanken följer innebär att detta bokförs som så kallade orealiserade förluster. Det vill säga, trots att obligationerna inte såldes, så räknas det minskade marknadsvärdet som förluster och dessa medförde att Riksbankens eget kapital minskade och blev negativt.

”Ett negativt eget kapital påverkar inte Riksbankens möjligheter att bedriva penningpolitik på kort sikt. Men för att förtroendet för en oberoende penningpolitik långsiktigt ska upprätthållas är det nödvändigt att Riksbanken är finansiellt oberoende, det vill säga har ett tillräckligt eget kapital och tillräcklig intjäning för att täcka sina kostnader”, säger riksbankschef Erik Thedéen.