Årsredovisning 2023

Den 1 januari 2023 trädde den nya riksbankslagen i kraft. Även om den nya lagen i grova drag innebär att Riksbankens huvuduppgifter är desamma som under den tidigare lagen, medför den vissa förändringar. Lagen utökar bland annat Riksbankens mandat när det gäller ansvar för kontanthantering och krisberedskap samt förtydligar att det överordnade målet för Riksbankens verksamhet är en varaktigt låg och stabil inflation. Därtill ökar förutsättningarna för granskning av Riksbanken.

Riksbanken fortsatte strama åt penningpolitiken under större delen av året för att få ned inflationen och stabilisera den vid målet inom rimlig tid. Direktionen fattade beslut om höjningar av styrräntan som innebar att den successivt steg från 2,5 procent till 4,0 procent under 2023. Vid årets sista penningpolitiska möte valde direktionen att hålla styrräntan oförändrad. Innehavet av värdepapper minskade under året genom både förfall och fler beslut om försäljningar av statsobligationer.

Styrräntehöjningarna under 2022 började få effekt, och med den åtstramning som gjordes under 2023 dämpades den ekonomiska aktiviteten. Mot slutet av året bedömdes resursutnyttjandet vara lägre än normalt och KPIF-inflationen föll från 10,2 procent i december 2022 till 2,3 procent i december 2023.

De snabbt fallande energipriserna bidrog mycket till nedgången i KPIF-inflationen under året. KPIF exklusive energi föll tillbaka långsammare. Samtidigt hade de kortsiktiga prisökningstakterna minskat tydligt mot slutet av året för både varor och tjänster. I genomsnitt var KPIF-inflationen 6,0 procent 2023, men den låg alltså nära inflationsmålet vid utgången av året.

De långsiktiga inflationsförväntningarna i Sverige fortsatte under året att vara endast något över 2 procent, vilket visar att förtroendet för inflationsmålet var oförändrat starkt.

Riksbanken bedömde att det svenska finansiella systemet fungerade väl under året, även om hoten mot systemet var större än normalt. De ökade konkursriskerna inom den kommersiella fastighetssektorn bedömdes utgöra det största hotet. Härutöver bedömdes hushållens pressade ekonomi riskera att leda till stora konsumtionsbortfall, vilket i förlängningen skulle kunna påverka den finansiella stabiliteten negativt. Riksbanken uppmanade fastighetsföretagen att fortsätta minska sina risker och bankerna att ha goda marginaler ned till kapitalkraven.

Riksbanken analyserade riskerna för att det i Sverige skulle uppkomma allvarliga störningar i det finansiella systemet liknande den amerikanska och schweiziska bankoro som uppstod under våren. Framför allt fördjupade Riksbanken analysen av stabiliteten i de svenska bankernas inlåning. Riksbanken förstärkte också sin beredskap att sätta in åtgärder om det skulle behövas.

Riksbanken fördjupade under året också övervakningen av Bankgirot och breddade sin övervakning till att omfatta ytterligare tre företag. Riksbanken införde även en utlåningsfacilitet för centrala motparter.

I syfte att säkerställa en god förmåga att hantera finansiella kriser gjorde Riksbanken bland annat en genomgång av sina planer och rutiner för krishantering och deltog i flera krisövningar.

Riksbanken bedömer att betalningarna i Sverige under året överlag var säkra och effektiva medan tillgängligheten kan förbättras.

Riksbankens avvecklingssystem för stora betalningar, RIX-RTGS, hanterade i genomsnitt 33 359 transaktioner per dag. Detta är en ökning med 10,1 procent jämfört med föregående år. Förberedelserna för att flytta avvecklingen av omedelbara betalningar till Riksbanken fortsatte.

Under året betonade Riksbanken att lagstiftningen behöver stärkas för att säkerställa kontanternas ställning, att det behövs åtgärder för att säkerställa att individer och företag får tillgång till betalkonto och att arbetet med att ta fram lagstiftning för en eventuell e-krona måste påbörjas.

Riksbankens arbete med en möjlig e-krona fokuserade på att analysera legala och policyrelaterade frågor, och det internationella samarbetet inom områden relaterade till en e-krona fortsatte. Insatser gjordes även för att förbättra förutsättningarna för gränsöverskridande betalningar.

För räkenskapsåret 2023 redovisade Riksbanken en vinst på 16,2 miljarder kronor. Efter resultatdispositionen, väntas det egna kapitalet öka till –2 mil­jarder kronor under 2024.

Den redovisade vinsten berodde främst på ränteintäkterna för Riksbankens innehav av svenska och utländska värdepapper men också på realiserade valutavinster.

Riksbanken kommer, i enlighet med riksbankslagen, att göra en framställning till riksdagen om att stärka det egna kapitalet. Riksbanken avser även att utreda hur finansieringen av verksamheten kan breddas. 

I syfte att minska valutarisken har Riksbanken beslutat att valutasäkra en del av valutareserven. Säkringen påbörjades under 2023 och fortlöper under inledningen av 2024 till dess att ungefär en fjärdedel av valutareserven har säkrats.

Under året genomförde Riksbanken förändringar för att få ett mer effektivt och sammanhållet arbete med civil beredskap. Bland annat samlades ansvaret för att samordna Riksbankens planering och förberedelser inom civil beredskap till en avdelning.

Riksbanken implementerade till stor del de nya uppgifter som berör Riksbankens ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. Riksbankens övriga arbete med betalningar och finansiell stabilitet bidrog också till uppdraget att allmänheten ska kunna göra betalningar under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap.

Riksbanken deltog i arbetet inom det civila beredskapssystemet i stort, bland annat genom möten som leds av Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och i sektorsövningen som anordnades av Finansiella sektorns privat-offentliga samverkan (FSPOS) under hösten 2023. Riksbanken deltog även aktivt i arbetet med att utveckla en ny samverkansstruktur i beredskapssektorn Finansiella tjänster.

Under året deltog Riksbanken i över 200 internationella kommittéer och arbetsgrupper. Riksbanken deltog aktivt i diskussioner om till exempel de penningpolitiska utmaningarna till följd av den höga inflationen och finansiella stabilitetsrisker på grund av de snabbt stigande marknadsräntorna. Andra prioriterade områden för Riksbanken var bland annat samarbetet om digitala centralbanksvalutor, gränsöverskridande betalningar, översynen av internationell bankreglering och icke-bankers ökande betydelse. Riksbanken ordnade ett internationellt symposium om centralbankers oberoende och en internationell makrotillsyns­konferens.

Riksbankschefen valdes in i Bank for International Settlements (BIS) styrelse. Internationella valutafonden (IMF) publicerade dels resultatet av en särskild utvärdering av den finansiella sektorn i Sverige, dels rekommendationer om hur de nordiska och baltiska länderna kan effektivisera sitt arbete mot penningtvätt. Europeiska systemrisknämnden (ESRB) utfärdade en generell rekommendation om risker kopplade till sårbarheter på de kommersiella fastighetsmarknaderna.

Under 2023 fortsatte inflationen och höjningarna av styrräntan att dominera Riksbankens kommunikationsarbete. Inom den penningpolitiska kommunikationen låg fokus på att förklara de penningpolitiska besluten och värdet av en låg och stabil inflation. Kommunikationen om finansiell stabilitet handlade övergripande om att riskerna i det finansiella systemet har ökat, bland annat uppmärksammades riskerna med att hög infla­tion och stigande räntor pressar fastighetsföretag och hushåll.

Riksbanken var under 2023 en av Sveriges synligaste och mest omskrivna myndigheter i medierna. Ofta var någon av Riksbankens företrädare intervjuad, vilket till stor del beror på att direktionens ledamöter ofta är ute i landet och håller anföranden med efterföljande medieintervjuer. Nyhetsrapporteringen om Riksbanken dominerades av inflationen, räntan, bostadsmarknaden och kronkursen.

Mätningar visar att allmänheten uppfattade Riksbankens publicitet som mer negativ än tidigare år. Mätningar visar också att den andel av allmänheten som har ett mycket eller ganska stort förtroende för Riksbankens sätt att sköta sitt arbete minskade under 2023.

Riksbankens strategiska plan (2019–2023) fungerade som en effektiv utgångspunkt för verksamhetsutvecklingen, även om det har varit en omvälvande period med pandemin och med krig i vårt närområde. Direktionen fattade i december ett beslut om en ny strategisk plan för perioden 2024–2027.

Under 2023 driftssattes nya depåer i Umeå, Jönköping och Falun.

Riksbankshuset på Brunkebergstorg invigdes 1976 och behöver genomgå en omfattande renovering och modernisering. För att underlätta renoveringen och undvika störningar i verksamheten hyr Riksbanken sedan november 2023 en kontorslokal som kan användas för delar av verksamheten.

Riksbanken tilldelades för andra året i rad Nyckeltalsinstitutets pris för bäst hälsoindex och placerade sig främst bland arbetsgivare med bra arbetsvillkor och friska medarbetare. Den medarbetarundersökning som genomfördes under året visade på att Riksbankens medarbetare överlag är nöjda med arbetssituationen även om totalindex minskade något jämfört med föregående år.