Förord
Det finansiella systemet har fått större betydelse både för enskilda individer och företag samt för samhället i stort. Finansmarknaden utvecklas i snabb takt, med ständigt nya aktörer och ett växande utbud av tjänster. Därmed har också behovet av att få en mer heltäckande överblick av det finansiella systemet ökat. Riksbanken ger därför ut Den svenska finansmarknaden i en ny, uppgraderad tappning efter ett antal års uppehåll.
Den svenska finansmarknaden vänder sig i första hand till studenter och en intresserad allmänhet men även till professionella aktörer på finansmarknaden. Syftet är att bidra till ökad kunskap om det finansiella systemet, men inte att identifiera de risker för störningar som finns eller bedöma stabiliteten – det görs istället i Riksbankens rapport Finansiell stabilitet.
För att ge läsaren en helhetsbild ligger rapportens fokus på att beskriva det finansiella systemet på en övergripande nivå, relatera storheter och peka på samband och länkar mellan olika aktörer. I inledningen beskriver vi systemets grundläggande funktioner och försöker kvantifiera dess storlek. I följande kapitel tar vi upp hushållens, företagens och den offentliga sektorns betydelse för systemet samt beskriver de viktiga mellanhänderna, intermediärerna, som banker, fondbolag och försäkrings- och pensionsföretag. Därefter beskriver vi den finansiella infrastruktur som används för betalningar och värdepapperstransaktioner på ett övergripande plan. I Appendix ges mer detaljerade beskrivningar av olika delar av systemet för den intresserade läsaren.
Publicerad: 19 juni 2024
Olof Sandstedt, juni 2024[1] Flera avdelningar inom Riksbanken har bidragit till rapporten. Tack till Ida Hansson som innehaft rollen som projektledare och skribent samt övriga skribenter Mathias Andersson, Maria Eriksson, Tora Hammar, Claire Ingram Bogusz, Mika Lindgren, Johan Molin, Carl-Fredrik Pettersson, Nanna Svahn och Stephan Wollert, och flertalet referenspersoner för värdefulla synpunkter.
Chef för avdelningen för finansiell stabilitet
Den svenska finansmarknaden i korthet
Det finansiella systemet fyller flera samhällsviktiga funktioner
Systemets huvuduppgifter är att förmedla betalningar, omvandla sparande till finansiering och hantera risker. Systemet har dock inneboende risker vilket gör det sårbart. För att främja en god motståndskraft och för att skydda konsumenternas tillgångar och intressen finns därför regler för olika delar av systemet.
Systemet är stort och utgörs av flera delar
Det finansiella systemet utgörs av en rad olika aktörer, finansiella marknader och infrastruktursystem. De finansiella tillgångarna för alla sektorer uppgår totalt till cirka 80 000 miljarder kronor – motsvarande 12 gånger Sveriges BNP. Storleken på systemet som helhet är dock svårt att kvantifiera då många komplexa förbindelser inte tas upp i aktörernas balansräkningar fullt ut.
Många olika typer av aktörer
En rad olika typer av finansiella företag verkar som mellanhänder och förmedlar kapital i ekonomin. Riksbanken är också en viktig aktör inte minst i och med sitt betalningssystem RIX. Andra aktörer som clearingbolag och centrala motparter spelar även en central roll för den finansiella infrastrukturen.
Aktörer är ihopkopplade genom många kanaler
Hushåll, företag och den offentliga sektorn kopplas samman med finansiella aktörer när de vill spara och låna men även när de betalar och handlar med värdepapper. De finansiella aktörerna kopplas i sin tur ihop exempelvis genom att de investerar i varandras värdepapper och genom derivat- och repokontrakt.
Systemet i ständig utveckling
De senaste åren har nya typer av aktörer tillkommit och befintliga aktörer har breddat sitt produktutbud. Aktörer som inte är banker men som erbjuder liknande tjänster har ökat i betydelse och betalningsmarknaden har sett en strukturomvandling. Digitaliseringen och teknisk innovation inom finanssektorn ligger till grund för mycket av utvecklingen.
Utlandet har stor betydelse
Alla delar av det svenska systemet är nära sammanlänkade med utländska aktörer och marknader och globaliseringen gör att dess betydelse fortsätter att öka. Svenska banker är verksamma i utlandet och försäkrings- och pensionsföretag investerar till stor del i utländska tillgångar. Sveriges betalsystem är också integrerade med andra länders och utlandsbetalningar är en av de största posterna i Riksbankens betalningssystem RIX.