Offentlig sektor
Publicerad: 19 juni 2024
Staten och kommunerna finansierar sig genom att emittera räntebärande värdepapper
Förutom att offentlig sektor får in pengar genom olika skatter använder den sig av kapitalmarknaden för att erhålla finansiering. Det gör den genom att emittera räntebärande värdepapper. Det handlar om olika typer av obligationer som stats- och kommunobligationer, som har längre löptid, och statsskuldväxlar och certifikat, som har kortare löptid. I Sverige är det Riksgälden som sköter statens upplåning och emitterar statsobligationer och statsskuldsväxlar. Den utestående stocken av emitterade värdepapper från den offentliga sektorn uppgick vid slutet av 2023 till knappt 1 200 miljarder kronor, se Diagram 13. Merparten av detta utgjordes av statsobligationer men en del, cirka 250 miljarder kronor, utgjordes även av kommunobligationer som emitteras av kommuner och regioner. För kommuner och regioner tillkommer även cirka 250 miljarder kronor i upplåning genom kreditmarknadsbolaget Kommuninvest som är en organisation som ägs och styrs av medlemmarna, vilka är kommuner och regioner, genom en ekonomisk förening.[27] Källa: kommuninvest.se/wp-content/uploads/2024/02/komm-2023-12-31-sv.xhtml Viss finansiering, cirka 100 miljarder kronor, kommer även från bland annat upplåning från banker och mellanstatliga organisationer.[28] Källa: Den-kommunala-laneskulden-2023.pdf (kommuninvest.se).
Sveriges statsskuld uppgick vid slutet av 2023 till knappt 20 procent av BNP, se Diagram 14. Under 2000-talet minskade statsskulden kraftigt från den nivå som rådde under 1990-talet. Även offentlig sektors konsoliderade bruttoskuld[29] Detta avser summan av skulder i statlig och kommunal förvaltning samt i sociala trygghetsfonder (ålderspensionssystemet) minus skulder mellan dessa delsektorer. Detta kallas även Maastrichtskulden och får enligt EUs stabilitets- och tillväxtpakt inte överstiga 60 procent av BNP. har minskat kraftigt sedan 1990-talet och uppgick i slutet av 2023 till drygt 30 procent av BNP.
Riksbanken ihop med svenska försäkrings- och pensionsföretag innehar en stor del av statens utgivna värdepapper.[30] Läs mer om Riksbankens innehav av statsobligationer på Statsobligationer | Sveriges Riksbank samt i Fakta – Riksbankens roll i det finansiella systemet. Men även svenska fonder och utländska aktörer har relativt stora innehav, se Diagram 15. Majoriteten av de som investerar i kommuner och regioners utgivna värdepapper är svenska banker, svenska försäkrings- och pensionsföretag och utländska aktörer.[31] Läs mer om utvecklingen av innehavare av stats- och kommunobligationer i Investerarbeteenden på svenska obligationsmarknader
Staten lånar även ut pengar. Den kan dels låna ut pengar till statligt eller kommunalt äga aktiebolag, dels ge förmånliga lån till privatpersoner i form av studiestöd.
Inkomst- och premiepensionen bär sina egna inkomster och utgifter
Staten ansvarar också för den allmänna pensionen, som främst består av inkomstpension och premiepension.[32] Det svenska pensionssystemet brukar beskrivas som en pyramid där basen utgörs av den allmänna pensionen. Se Ekonomisk kommentar: Det kollektiva pensionssparandets betydelse i det svenska finansiella systemet (riksbank.se) för en beskrivning av hela pensionssystemet. Båda dessa pensionstyper finansieras genom avgifter, vilket innebär att människor som arbetar får pensionsrättigheter genom att, i princip, betala in motsvarande pensionsavgifter till staten. På så sätt har de en implicit fordran på framtida pensionsutbetalningar.
Pensionsavgiften, som utgör 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten, fördelas så att 16 procentenheter går till inkomstpensionen. Inkomstpensionen är ett så kallat ofonderat system och bygger på att de avgifter som betalas in under ett år används för att betala ut pensioner till de som redan gått i pension. Om mer pengar betalas in till staten än ut sparas överskottet i en del av de allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna), som fungerar som buffertfonder. Du kan läsa mer om AP-fonderna i avsnittet Kapitalförvaltare. Om utbetalningarna är större än inbetalningarna använder staten då överskottet från buffertfonderna. Pensionsspararnas beräknade fordran på framtida pensionsutbetalningar inom inkomstpensionssystemet uppgick till över 10 200 miljarder kronor vid slutet av 2021.[33] Se posten H i Pensioner (ENS2010) efter pensionssystem och variabel. År 2012 - 2021. PxWeb (scb.se). Eftersom det samlade kapitalet i buffertfonderna var drygt 2 000 miljarder kronor kommer staten främst att behöva finansiera denna fordran med pensionsavgifter som kommer att betalas in i framtiden.[34] Se Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2021 (regeringen.se).
De återstående 2,5 procentenheterna av den totala avgiften på 18,5 procent går till premiepensionen. I denna del av pensionen kan varje pensionssparare själv välja vilka fonder avgiften ska investeras i. På så vis hamnar premiepensionen på fondsektorns skuldsida. En följdeffekt av den allmänna pensionen är att hushållen har ett omfattande kollektivt pensionssparande genom inkomstpensionen, som är separerat från statens budget och inte fångas i statistiken över finansiella tillgångar, se Diagram 5.