Finansiella marknader

Publicerad: 19 juni 2024

Räntemarknaden

På räntemarknaden handlar man med instrument som ger en avkastning i form av fast eller rörlig ränta. Räntemarknaden delas ofta in i obligationsmarknaden och penningmarknaden. På penningmarknaden kan man köpa och sälja räntebärande instrument med löptider upp till ett år och på obligationsmarknaden med längre löptider.

Diagram 54 visar en översikt av den svenska räntemarknaden. Majoriteten av de räntebärande värdepapper som emitteras av staten och bankernas säkerställda obligationer emitteras i svenska kronor. När det gäller icke-säkerställd upplåning, vilket innebär skuld som inte är knutet till särskilda säkerheter, av icke-finansiella företag och banker, emitteras även en hel del i andra valutor, främst euro och dollar.

Diagram 54. Marknadsvärde för utestående värdepapper på räntemarknaden per emitterande sektor — Anm. Marknadsvärde per 2023-12-31. ”PMI” står för penningmarknadsinstrument. Med ”banker” avses monetära finansinstitut (MFI:er) verksamma i Sverige och bestående av bl.a. banker och kreditmarknadsföretag. ”Banker: icke-säkerställda” inkluderar obligationer emitterade av Kommuninvest AB. Källa: SCB.

Penningmarknaden

Penningmarknaden är ett samlingsbegrepp för marknader där räntebärande tillgångar emitteras med korta löptider på i regel upp till ett år, exempelvis statsskuldväxlar, certifikat, depositkontrakt och repor. En viktig uppgift för penningmarknaden är att underlätta likviditetshanteringen, alltså matchningen av in- och utbetalningar, för olika aktörer. Eftersom penningmarknaden består av placeringar som ger kassaflöden närmare i tid är det lättare att matcha dessa kassaflöden mot kända utbetalningar.

De dominerande emittenterna på den svenska penningmarknaden är banker samt Riksbanken, se Diagram 55. I Riksbankens fall handlar det om Riksbankscertifikat, vilka är räntebärande värdepapper som löper över en vecka och som är ett verktyg i den penningpolitiska implementeringen. Volymen av emitterade Riksbankscertifikat ökade tydligt under 2023, vilket berodde på att den tidigare begränsningen som innebar att de penningpolitiska motparterna fick möjlighet att köpa Riksbankscertifikat till endast 50 procent av det utestående likviditetsöverskottet i banksystemet togs bort.

Sett till innehavare av utgivna penningmarknadsinstrument är utländska aktörer samt svenska banker de dominerande aktörerna, se Diagram 56.

Diagrammet visar att banker är den största emittentsektorn, följt av Riksbanken. Utestående belopp har nästan dubblerats sedan 2019. — Anm. Marknadsvärde. Alla valutor. Med ”banker” avses monetära finansinstitut (MFI:er) verksamma i Sverige och bestående av bl.a. banker och kreditmarknadsföretag. Källa: SCB.

Diagrammet visar att utlandet är den största innehavarkategorin, följt av banker. Utestående belopp har nästan dubblerats sedan 2019. — Anm. Marknadsvärde. Alla valutor. Med ”banker” avses monetära finansinstitut (MFI:er) verksamma i Sverige och bestående av bl.a. banker och kreditmarknadsföretag. Källa: SCB och Riksbanken.

Obligationsmarknaden

Obligationsmarknaden är ett samlingsbegrepp för marknader med räntebärande tillgångar med en löptid som är längre än ett år. Obligationer som har delbetalningar (kuponger) under löptiden kallas för kupongobligationer, vilket är det allra vanligaste. De obligationer som inte har det kallas diskonteringsobligationer eller nollkupongobligationer.

I Sverige är marknaden för säkerställda obligationer den volymmässigt största delmarknaden, följt av marknaden för andra ej säkerställda obligationer emitterade av banker, se Diagram 57. Den svenska staten och icke-finansiella företag utgör två andra stora emittenter av obligationer. De största innehavarna av de utestående obligationerna är utländska aktörer, svenska fonder samt försäkrings- och pensionsinstitut, se Diagram 58.

Diagrammet visar att banker säkerställda är den största kategorin, följt av banker icke-säkerställda och därefter icke-finansiella företag. Utestående belopp har legat relativt konstant sedan 2019. — Anm. Marknadsvärde. Alla valutor. Med ”banker” avses monetära finansinstitut (MFI:er) verksamma i Sverige och bestående av bl.a. banker och kreditmarknadsföretag. Källa: SCB.

Diagrammet visar att utlandet är den största innehavarsektorn, följt av försäkrings-och pensionsföretag och fonder. Utestående belopp har legat relativt konstant sedan 2019. — Anm. Marknadsvärde. Alla valutor. Med ”banker” avses monetära finansinstitut (MFI:er) verksamma i Sverige och bestående av bl.a. banker och kreditmarknadsföretag. Källa: SCB och Riksbanken.

Valutamarknaden

Valutamarknaden är ett samlingsbegrepp för handel med valutor på olika finansiella marknader, men det som vi normalt kallar valutamarknaden är en marknad som spänner över hela världen. Den karakteriseras av handel med stora belopp, ett stort antal aktörer, låga transaktionskostnader och snabb spridning av prisinformation. Till exempel kan aktörer vilja byta svenska kronor mot utländsk valuta för att matcha in- och utbetalningar i utländsk valuta. Dessa valutaaffärer sker avista eller på termin och beror ofta på att man handlar varor och tjänster i utländsk valuta eller placerar värdepapper utgivna i utländsk valuta. Ett annat vanligt motiv till att aktörer vill byta till sig olika valutor är att man vill skydda sig mot den valutarisk som uppstår i handeln med varor och tjänster i utländsk valuta eller placeringar i utländska värdepapper. De kan till exempel använda valutaderivat så som valutaswappar för att undvika sådana risker.

Omsättningen i svenska kronor på den globala valutamarknaden över tid visas nedan i Diagram 59. Det är tydligt att marknaden för valutaswappar står för den största delen av omsättningen.

Diagrammet visar att valutaswappar utgör den största andelen av omsättningen, följt av avista och därefter terminer. Man ser en kraftig uppåtgående trend i omsättningen sedan 1990-talet. — Källor: Bank for international settlements (BIS), Triennial Central Bank Survey of foreign exchange and Over-the-counter (OTC) derivatives markets in 2022.

Aktiemarknaden

Aktiemarknaden är ett samlingsnamn för flera olika marknadsplatser där man handlar med aktier. Marknadsplatserna för aktier består delvis av reglerade marknader, som i dagligt tal kallas för börser och handelsplattformar. På börserna finns det höga krav på övervakning av företagen och krav på att dessa till exempel rapporterar prispåverkande information. Dessa krav är lägre på handelsplattformarna.

Nasdaq Stockholm är den dominerande börsen för svenska aktier, där flest bolag är noterade och dessutom har ett högt marknadsvärde (eng. market cap). Handeln på Nasdaq Stockholm är uppdelad på tre listor: large cap för företag med ett börsvärde över en miljard euro, mid cap för företag med ett börsvärde mellan 150 miljoner och en miljard euro och small cap för företag med ett börsvärde under 150 miljoner euro. En annan börs drivs av Nordic Growth Market med namnet NGM Equity. Det finns dock flera mindre handelsplatser för aktier. Exempelvis driver Nasdaq handelsplattformen First North som är inriktad på att notera mindre och tillväxtfokuserade bolag. Nordic Growth Market driver vid sidan av en börs även en handelsplattform för mindre företag och börshandlade produkter. Spotlight är ytterligare en handelsplattform för mindre bolag. Se Tabell 5 för att se antal noterade bolag per marknadsplats.

Det samlade marknadsvärdet på de aktier som är noterade på svenska marknadsplatser uppgick i mitten av 2023 till drygt 10 000 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 160 procent av BNP.^[112] I relation till BNP är svensk aktiemarknad en av de största i Europa (se till exempel The Swedish securities market - Svensk Värdepappersmarknad (svenskvardepappersmarknad.se) och EU capital markets: a new sense of urgency (New Financial). Vid sidan av indirekt ägande genom fonder och liknande ägde hushållen vid samma tidpunkt nästan 1 200 miljarder kronor i noterade aktier, det vill säga drygt en tiondel av den utestående volymen. Utländska placerare ägde samtidigt närmare 40 procent av de svenska noterade aktierna. Se Tabell 6 för aktieägandet per sektor av aktier noterade på svenska marknadsplatser.

Tabell 5. Antal noterade bolag per marknadsplats (december resp. år)
Marknadsplats	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023
Totalt	720	827	864	889	891	1033	1041	1006
Nasdaq OMX Large cap	80	93	96	102	105	133	133	136
Nasdaq OMX Mid cap	114	124	135	131	142	141	143	138
Nasdaq OMX Small cap	105	101	100	105	89	88	84	87
Nasdaq OMX SPAC	..	..	..	..	..	4	3	1
NGM Main Regulated Market	9	9	9	8	6	6	6	5
Spotlight Stock Market	155	162	168	173	152	161	160	147
First North	223	283	278	308	333	424	436	417
NGM Nordic SME	34	55	78	62	64	76	76	75

Källa: SCB.

Tabell 6. Aktieägandet per sektor av aktier noterade på svenska marknadsplatserProcent
Sektor	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023
Icke-finansiella företag	12,1	11,9	12,5	13,6	13,2	15,3	13,9	13,6
Finansiella bolag
Investeringsfonder	12,8	12,6	12,9	13,0	12,9	12,3	12,8	13,5
Investmentbolag	5,4	5,9	6,0	6,2	6,0	6,0	6,9	7,4
Försäkringsföretag, pensionsinstitut	8,0	7,8	7,9	7,6	7,6	7,2	7,8	7,5
Övriga finansiella bolag	2,3	2,3	1,8	1,6	1,4	1,7	1,6	1,7
Finansiella bolag, totalt	30,0	30,0	30,3	29,9	29,3	28,8	30,9	31,9
Offentlig sektor
Statlig förvaltning (utom sociala trygghetsfonder)	1,2	1,1	1,4	1,1	0,9	0,6	0,7	0,6
Kommuner och regioner	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Sociala trygghetsfonder	2,7	2,6	2,5	2,4	2,6	2,4	2,7	2,7
Offentlig sektor, totalt	3,9	3,7	3,9	3,5	3,5	3,1	3,4	3,4
Hushåll	11,6	10,8	11,5	11,5	12,0	11,5	11,6	11,4
Hushållens icke-vinstdrivande organisationer	1,9	1,9	1,9	1,7	1,6	1,5	1,6	1,5
Utlandet	40,4	41,7	40,0	39,8	40,4	39,9	38,7	38,3
Alla sektorer, totalt	100,0	100,0	100,	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0

Källa: SCB.