I Sverige används kontanter sällan jämfört med i andra länder. Användningen minskar sedan en lång tid tillbaka. På betalningsmarknaden ersätts kontanter med digitala betalningar, oftast med kort eller Swish. Betalappen Swish har under den senaste tioårsperioden till stor del ersatt kontanta betalningar mellan privatpersoner. Men de allra flesta betalningar i Sverige sker med kort. Under 2022 genomfördes 3 865 miljoner kortbetalningar, vilket motsvarade 60 procent av det totala antalet betalningstransaktioner, se Diagram 39. I kortbetalningar ingår även kortbaserade betalningar med exempelvis Apple Pay eller Samsung Pay. Därtill gjordes 2 621 miljoner gireringar inklusive autogiro och Swish, under 2022, vilket motsvarade resterande 40 procent av transaktionerna.^[99] Se Riksbankens betalningsstatistik: www.riksbank.se/sv/statistik/statistik-over-betalningar-sedlar-och-mynt/betalningar/. Gireringar omfattar betalningar via autogiro, betalningar mellan konton i olika banker samt betalningar till Bank och Plusgiro. Gireringar är dock ofta av större belopp än kortbetalningar då de bland annat inkluderar betalningar mellan företag och löneutbetalningar m.m. Sett till belopp i kronor utgjorde gireringar merparten av transaktionsvärdet; 24 960 miljarder eller 95 procent av det totala transaktionsvärdet under året, se Diagram 39. Fler betalsätt växer också fram till följd av digitalisering och teknisk innovation på betalmarknaden.

Man brukar skilja på betalningar av större belopp mellan finansiella institut, som traditionellt har skett i Riksbankens betalningssystem RIX, och betalningar av relativt små belopp såsom köp i butik, fakturabetalningar och överföringar mellan privatpersoner. Det senare brukar kallas för massbetalningar.^[100] För mer information om massbetalningar i Sverige se Riksbanksstudie: Den svenska massbetalningsmarknaden, juni 2013. Det finns en mängd olika sätt att göra massbetalningar som ofta beror på situationen. I fysiska butiker och vid e-handel var det vanligaste betalsättet för 2023 debetkort, även om ökningen av andelen swishbetalningar går snabbt, se Diagram 40. Överföringar mellan privatpersoner görs ofta via betalappen Swish.

Diagram 39. Användning av olika betalningssätt 2022 Andel i procent av antal transaktioner respektive transaktionsvärde

Diagram 40. Olika betalsätt Andel av de svarande som betalat med respektive betalsätt under de senaste 30 dagarna, andelar i procent.

Nedan följer en beskrivning av olika typer av betalsätt på den svenska massbetalningsmarknaden. De större betalningarna mellan finansiella institut kommer vi att beskriva senare i kapitlet.

Kontanter används allt mer sällan

Kontantanvändningen i Sverige har minskat under många år. Digitala betalsätt blir allt vanligare och vi handlar mycket online. Under pandemin 2020 till 2022 fick nedgången i kontantanvändningen extra skjuts. Då var det många som handlade online på grund av pandemin och många slutade också att betala med kontanter i butik för att minimera kontaktytorna.

Det finns ingen övergripande statistik på antalet kontantbetalningar i ekonomin utan för att få en bild av hur vanliga de är behöver vi jämföra olika typer av statistik. Andelen kontantköp i butik har länge haft en nedåtgående trend. I en intervjuundersökning^[101] ”Riksbankens undersökning om betalningsvanor” ger en bild av hur privatpersoner betalar i Sverige och hur betalningsvanorna förändras över tid. Undersökningen genomförs vartannat år sedan 2010. som Riksbanken gjorde 2023 uppgav endast 10 procent av de tillfrågade att de hade använt kontanter vid sitt senaste köp i butik. Visserligen var detta en marginell uppgång jämfört med året innan, se Diagram 41. Jämfört med 2010, då närmare 40 procent hade använt kontanter vid sitt senaste köp, är det en stor nedgång.

Diagram 41. Andelen kontantköp i butik Andel som har betalat med kontanter vid sitt senaste köp i butik, andelar i procent

Hushållen använder främst uttagsautomater för att få tillgång till kontanter. Ett annat sätt att indirekt mäta kontantanvändningen är därför att se på kontantuttagen. De har minskat de senaste 15 åren, se Diagram 42, både i antal och värde, vilket tyder på att användningen av kontanter minskar. Ytterligare ett sätt att mäta kontantanvändningen är att mäta värdet på de kontanter som cirkulerar i ekonomin mot bruttonationalprodukten (BNP). Mätt som andel av BNP har kontanterna stadigt minskat från omkring 4 procent i början av 2000-talet till knappt 1 procent 2023, se Diagram 42.

Diagram 42. Antalet kontantuttag och kontanter som andel av BNP Antal kontantuttag i miljoner respektive andelen kontanter i procent av BNP

Kortbetalningar är det vanligaste betalsättet i Sverige

Sedan många år är fysiska debetkort det mest använda betalsättet i Sverige och så var även fallet 2023, både vid köp i fysisk butik och e-handel, se Diagram 43 och Diagram 44. Därtill används kort för kontantuttag i uttagsautomater. Ett annat sätt att betala med kort är genom återkommande kortbetalningar, så kallade ”cards on file”. Det är vanligt när man prenumererar på till exempel streamingtjänster och tidningar. När Riksbanken undersökte svenskars betalningsvanor 2023 hade nästan sju av tio en eller flera återkommande prenumerationstjänster som betalas med kort varje månad. Yngre har fler sådana tjänster än äldre.

De finns tre typer av kort utfärdade i Sverige: debetkort, kreditkort och betalkort. Korten är nästan alltid knutna till något internationellt kortnätverk, exempelvis Visa eller Mastercard. Korten kan också ges ut av en fristående kortutgivare såsom American Express eller Diners Club. Även icke-finansiella företag inom till exempel detaljhandeln kan erbjuda kort med sitt varumärke men utfärdandet av kortet görs då alltid av en kortutgivare med tillstånd. Ett debetkort är utgivet av en bank och anslutet till ett bankkonto och transaktionsbeloppet debiteras direkt på kortinnehavarens konto. Med ett kreditkort eller betalkort får kunden istället en samlad räkning för alla köp under en viss period. Kunden får därmed uppskov med att betala sina köp och säljaren får betalt i förväg av kreditgivaren. Båda korten ger alltså kortinnehavaren möjlighet till kredit. Den som har ett kreditkort kan utöver att få kredit genom att betala alla köp via en faktura i efterhand, även välja att endast betala delar eller inget av det fakturerade beloppet. Det återstående skuldbeloppet rullas då över på en ny period och börjar löpa med ränta.

Diagram 43. Betalsätt vid köp i butik 2023 Andelar som betalat med respektive betalsätt vid sitt senaste köp i butik, andelar i procent

Betalning med mobiltelefonen blir allt vanligare

De senaste åren har även olika betaltjänster i mobilen blivit populära. I första hand gäller det betalappen Swish^[102] Getswish AB ägs av följande banker: Danske bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB och Sparbankerna. som är det näst vanligaste betalsättet vid köp i e-handel i Sverige 2023, se Diagram 44. År 2023 hade Swish drygt 8,7 miljoner privatanvändare och cirka 335 000 handlare och företagsanvändare^[103] Företagsanvändare avser företag som mottagit betalningar med 123-nummer och QR-koder. Handel avser betalningar som konsumenter gjort med Swish på nätet, i kollektivtrafiken och i butik med Swish integrerat i kassan. Swish för handeln lanserades 2017. i Sverige. Det totala antalet Swishbetalningar uppgick till cirka 977 miljoner och till ett sammanlagt belopp på cirka 480 miljarder kronor för 2023, se Diagram 45. Vid köp i butik användes Swish dock fortfarande sällan, se Diagram 43.

Betalningar via betalappen Swish förutsätter att kunderna har mobilt BankID installerat. Generellt kräver betaltjänster ofta att betalaren kan identifiera sig med e-legitimation, i dagsläget nästan uteslutande BankID. BankID är den vanligaste e-legitimationen i Sverige med omkring 8,5 miljoner användare 2023. Det är en ökning jämfört med 2019 då 7,6 miljoner var anslutna. Antalet användningar av BankID har ökat betydligt mer under samma period, från 4,1 miljarder gånger 2019 till 7,1 miljarder gånger 2023. BankID tillhandahålls av företaget Finansiell id-teknik AB och bankerna erbjuder tjänsten till sina kunder. En statlig e-legitimation är under utveckling.

Tjänster som integrerar kort i mobiltelefonen, till exempel Apple Pay och Samsung Pay, blir också allt vanligare vid betalningar. Med mobiltjänsterna betalar man genom att hålla mobilen nära kortläsaren.

Diagram 44. Olika betalsätt vid e-handel Andel av de svarande som betalat med respektive betalsätt under de senaste 30 dagarna, andelar i procent.

Diagram 45. Swishbetalningar Antal miljoner transaktioner (vänster skala) respektive värde i miljoner SEK (höger skala)

Konsumentkrediter: ”Köp nu betala senare”-tjänster och direktbetalningar enligt andra betaltjänstdirektivet

I takt med att e-handeln har ökat behövs också lösningar för att göra den enklare och säkrare. Tidigare användes ofta köp på avbetalning men nu har andra typer av konsumentkrediter vuxit fram. ”Köp nu betala senare”-tjänster, översatt från den engelska termen ”Buy now pay later” (BNPL), är ett sådant exempel på en tjänst som har vuxit mycket i Sverige. I Sverige fanns tjänsten tidigt om man jämför med i andra länder framför allt drivet av företaget Klarna AB. Det finns även flera andra företag, till exempel Qliro, som erbjuder tjänsten som omfattar en kredit som innebär att kunden betalar först efter att varorna levererats, och ibland upp till en månad senare. BNPL erbjuds framförallt inom e-handeln. Krediterna är i regel räntefria så länge kunden betalar av krediten inom överenskommen tid. En anledning till att denna produkt har vuxit fram är att det kan vara svårt för en konsument att bedöma butikers leveransförmåga inom e-handeln och att det finns risk för bedrägeri. Genom att ta emot och kontrollera produkten före betalningen kan konsumenten minimera dessa risker. Betalningstjänsten kan även ersätta kreditkort för yngre användare. Dock medför tjänsten en risk för att konsumenten handlar mer än den annars skulle ha gjort och får problem att betala tillbaka med risk för överskuldsättning.^[104] Buy now pay later – ett hot mot den finansiella stabiliteten?

På internet erbjuder företag ibland direktbetalningar i enlighet med reglerna om open banking i det andra betaltjänstdirektivet. Det innebär att en annan betaltjänsteleverantör än det betalkontoförande institutet har rätt att initiera betalningar. Pengar kan på så vis föras över från betalarens till betalningsmottagarens konto. Kunden följer då en länk från webbutiken eller från till exempel Kivra till sin internetbank, där betalningen verkställs samma dag från kundens betalkonto. Direktbetalningar är således möjliga genom att en annan betaltjänstleverantör än den som tillhandhåller kundens betalkonto, till exempel Klarna^[105] Klarna Bank AB är ett företag som började som en betalningslösning för e-handeln via främst fakturalösningar, men som fick banklicens och nu har gått vidare med omedelbara konto-till-konto betalningar, autogiro och ett stort antal tjänster inom betalningar och finans till både privatpersoner och handlare. eller Trustly, får åtkomst till kontot. Tredjepartsleverantören krediterar sedan handlaren. Om betalningen sker när RIX är stängt tar betaltjänstleverantören en kreditrisk.^[106] I det fall betaltjänstleverantören har ett eget konto i samma bank som betalaren uppstår dock ingen kreditrisk eftersom att betalningen inte behöver avvecklas i RIX. Fördelen med den typen av direktbetalningar är att de kan bidra till ökad konkurrens då traditionella betalmetoder såsom kort utmanas.

De flesta gireringar initieras digitalt

Nästan alla gireringar eller överföringar initieras i dag elektroniskt, antingen via en internetbank eller via betalappen Swish, se Diagram 46. Gireringar är det dominerande sättet för hushållen att betala räkningar och andra fakturor samt för betalningar företag emellan. En girering sker vanligtvis när betalaren och betalningsmottagaren inte möts direkt.

Autogiro är en betaltjänst där mottagaren och avsändaren har avtalat om att det ska göras automatisk debitering från betalarens bankkonto, till exempel en gång varje månad. Autogiro är i princip en automatiserad girobetalning men till skillnad från vanliga girobetalningar initieras den av betalningsmottagaren. Den används i samma syften som andra gireringar, men är speciellt lämpad för återkommande betalningar på lägre belopp. Denna typ av betalning har ökat från cirka 241 miljoner stycken 2009 till 489 miljoner 2022, se Diagram 46.

E-faktura är en speciell tjänst för att ta emot och betala räkningar som tillhandahålls av de svenska bankerna. Om en kund har anslutit sig till tjänsten får kunden fakturan direkt i sin internetbank och slipper registrera betalningsinformationen manuellt. Kunden kan då bara kontrollera att betalningsuppgifterna stämmer och godkänna betalningen. Även för betalningsmottagaren medför e-faktura fördelar, bland annat minskar det kostnaderna för pappersfakturor och ökar möjligheterna att integrera fakturor i företagets ekonomisystem. Antalet e-fakturor räknat i transaktioner har ökat från 35 miljoner 2009 till 160 miljoner 2022, se Diagram 46.

Diagram 46. Användning av olika betalsätt Antal transaktioner, miljoner