Banker

Traditionell bankverksamhet innefattar tre huvuduppgifter:

• att ge ut lån (krediter)
• ta emot insättningar (inlåning) från allmänheten^[49] Förutom genom kunders insättningar kan en viss typ av bankinlåning även, något förenklat beskrivet, ”skapas” av banker. Exempelvis när en bankkund tar upp ett lån i en bank så får kunden i gengäld en motsvarande summa pengar insatta på kundens konto i banken. Genom banklånet skapas så kallade ”affärsbankspengar” i det finansiella systemet. Läs mer i Pengar och penningpolitik i kristider.
• att förmedla betalningar via ett generellt betalningssystem.

Banker kan antingen vara bankaktiebolag, sparbanker eller medlemsbanker. Ett bankaktiebolag, som brukar kallas för ”affärsbank”, är en särskild form av aktiebolag som bedriver bankverksamhet enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Bankaktiebolagen kan även informellt delas upp i olika kategorier utifrån deras affärsmodell, som storbank, bolånebank och konsumtionskreditbank, vilket vi beskriver närmare längre ner. Till skillnad från bankaktiebolagen saknar sparbankerna aktiekapital och har inga aktieägare. Deras vinster delas därmed inte ut, utan eventuella överskott behålls i banken. En medlemsbank är en ekonomisk förening vars uppgift är att driva bankverksamhet för sina medlemmar. Medlemsbanker har inte heller några aktieägare, utan vinsterna går till rörelsen och kan i viss mån delas ut till medlemmarna.

Vid utgången av 2023 var 124 banker etablerade i Sverige. Av dessa var 42 bankaktiebolag, 44 sparbanker och 2 medlemsbanker, samt 36 bankfilialer som ägs av utländska banker.^[50] Även om antalet sparbanker är stort, är de vanligtvis små och verksamma enbart regionalt eller lokalt. Tabell 1 visar ett urval av banker i de olika kategorierna. Svenska banker bedriver även omfattande verksamhet i andra länder än Sverige. Till exempel fanns 68 stycken utländska filialer till svenska bankaktiebolag i slutet av 2023.

Tabell 1. Antal företag med in- och utlåningsverksamhet med tillstånd att bedriva verksamhet i SverigeDecember 2023

Institut Urval av företag	Antal företag	Kredit verksamhet	Inlånings verksamhet	Betalnings- verksamhet
Banker	124	X	X	X
Bankaktiebolag1	42
Sparbanker2	44
Medlemsbanker3	2
Utlandsägda filialer4	36
Kreditmarknadsföretag	34	X	X
Bostadsinstitut5
Finansbolag6
Företags- och kommunfinansierade företag7
Bostadskreditsinstitut8	11	X
Konsumentkreditinstitut9	65	X
Inlåningsföretag10	26		X

Anm. Utgör endast ett exempelurval av företag per kategori.

¹ Storbanker: Handelsbanken, SEB, Swedbank
Bolånebanker: Skandiabanken, SBAB, Länsförsäkringar Bank, Landshypotek, Bluestep
Konsumtionskreditbanker: Norion, Ikano Bank, Marginalen, MedMera Bank, NOBA, Resurs Bank, Svea Bank, Klarna, Northmill, TF Bank
Värdepappersbanker: Avanza, Carnegie Investment Bank, Erik Penser bank, Nordnet

² Sparpanker: Sparbanken Nord, Sparbanken Syd, Sparbanken Gotland, Sala Sparbank, Laholms Sparbank

³ Medlemsbanker: JAK medlemsbank, Ekobanken medlemsbank

⁴ Utlandsägda filialer: Danske Bank A/S Sverige filial, BNP Paribas S.A. Bankfilial Sverige, Deutsche Bank AG bankfilial Stockholm, DNB Bank ASA filial Sverige

⁵ Bostadsinstitut: Stadshypotek, Swedbank Hypotek, Nordea Hypotek

⁶ Finansbolag: De Lage Landen Finans, EnterCard Group, Lantmännen Finans, Qliro, Telia Finance

⁷ Företags och kommunfinansierade företag: Kommuninvest, Svensk Exportkredit

⁸ Bostadskredinstitut: Stabelo, Hypoteket Bolån, Svensk Hypotekspension, Sambla, Zmarta

⁹ Konsumentkreditinstitut: Lendo, Anyfin, Bliq, Compricer, 4finance, Toborrow, Svensk Låneförmedling, Nordic Credit Group, Banky

¹⁰ Inlåningsföretag: HSB Göteborg ekonomisk förening, OK ekonomisk förening, Sjunde Polisdistriktets Sparkassa Ekonomisk förening, HSB Göta ekonomisk förening

Källa: Finansinspektionen.

Banker kan tjäna pengar på olika sätt, och var intäkterna främst kommer ifrån skiljer sig åt beroende på affärsmodellen. De tjänar till exempel pengar från de räntor de sätter på sin utlåning. Dessa ränteintäkter minus de ränteutgifter de betalar för att finansiera sig – bland annat den ränta de ger på sina kunders inlåning – kallas räntenetto. De tar även ut olika avgifter, provisioner, för sina finansiella tjänster. Det kan röra sig om provisioner från betalningsförmedling och kortverksamhet, från värdepappershandel som courtage vilket är avgiften för en aktieaffär, från fondförvaltning och från emissioner eller annan finansiell rådgivning. Banker kan även tjäna pengar på finansiella transaktioner som rör bland annat riskförsäkringsprodukter, till exempel inom valutor och räntor.

Storbanker

Storbankerna, eller universalbankerna som de också kallas, finns representerade på alla delar av finansmarknaden och har omfattande internationell verksamhet. De erbjuder ett brett produktutbud (se Tabell 2 nedan för översikt) där de dels erbjuder olika typer av lån till privatpersoner och företag, dels olika betalningslösningar, rådgivning och riskhanteringstjänster av olika slag. Storbankerna har ofta också egna försäkringsbolag och fondbolag då de vill kunna erbjuda hela spektrat av finansiella tjänster.

Storbankerna har också många finansiella kunder där de till exempel agerar mellanhänder eller korrespondentbanker^[51] Att vara korrespondentbank innebär till exempel att de sköter verksamhet på uppdrag av ett annat finansinstitut som inte har filialer i landet. på olika finansmarknader. De agerar även marknadsgaranter (eng. market maker) på de finansiella marknaderna, vilket innebär att de tar på sig rollen att köpa och sälja vissa typer av finansiella instrument. Genom att göra det underlättar de handeln för aktörer som behöver kunna köpa och sälja olika tillgångar ofta, exempelvis kapitalförvaltare som hedgefonder, men även traditionella fonder.^[52] Detta gäller i stor grad för säkerställda obligationer och värdepapper utgivna av den svenska staten men market making-verksamheten fungerar dock olika för olika marknader där bankerna ibland även ingår andra transaktioner i vinstsyfte.

Tabell 2. Typiskt tjänsteutbud hos en storbank

Kategori	Tjänsteutbud
Privatpersoner	Lån (bolån, konsumtionslån, brygglån) Sparprodukter (transaktionskonto, sparkonto, investeringssparkonto, m.fl.) Betalningar (kort, Swish, m.fl.) Rådgivningstjänster
Företag	Kreditgivning (lån med eller utan säkerhet, lån till löpande verksamhet (kontokredit/checkkredit), fakturabelåning/factoring[53] Fakturafinansiering, även känt som factoring, är samlingsbegreppet för när ett företag belånar eller säljer sina fakturor. Det gör det möjligt för företag att öka sin likviditet och snabbt få pengar på kontot. , företagsleasing eller avbetalning) Sparprodukter (transaktionskonto, sparkonto, m.fl.) Betalningar (kort, företagskort, lönebetalningar, fakturabetalningar, utlandsbetalningar, Swish, m.fl.) Rådgivningstjänster, bl.a. cash management[54] Cash management avser hantering av likvida medel och innefattar produkter och processer som kan förbättra hanteringen av ett företags kassaflöde.
Investment banking	Rådgivning och finansiering inom olika produkter: -Fusioner, avyttringar och förvärv -Syndikerade lån -Börsintroduktioner, nyemissioner och blockförsäljningar -Emissioner av obligationer och andra skuldinstrument -Derivatrådgivning (valuta, räntor, råvaror)
Finansiella institutioner	Tjänster till institutionella kunder som pensions- och kapitalförvaltare, försäkringsföretag, investeringsfonder, hedgefonder, andra banker, centralbanker och statliga institutioner. Agerar mellanhand mellan nordiska och globala finansmarknader. Ger tillgång till kapitalmarknader och depåförvaringstjänster som cash management, clearingtjänster, värdepappersförvaring, valutaclearing.
Kapitalmarknad och värdepappershandel	Analys, rådgivning och värdepappershandel inom valutor, räntor, aktier och råvaror. Bland annat: -Orderexekvering och handelsplattformar för olika typer av affärer/transaktioner -Access till termin- och optionsmarknader -Marknadsgaranter som tillhandahåller likviditet inom aktier, obligationer mm -Derivat och repor
Kapitalförvaltning och wealth management	Fonder Förvaltning av komplexa tillgångar och privata förmögenheter
Försäkring	Tjänstepension till företagsanställda, liv- och sjukförsäkring, m.fl.

Källa: Riksbanken.

Nischbanker

Utöver storbankerna finns det ett antal nischbanker som är specialiserade inom ett eller flera marknadssegment. Dels finns så kallade bolånebanker vars kärnverksamhet är att ge hushåll bostadslån mot en säkerhet. Det finns även banker som främst erbjuder konsumtionslån utan säkerhet, så kallade blancolån, till hushåll. De bankerna brukar kallas konsumtionskreditbanker, och erbjuder ofta även betaltjänster av olika slag. En annan kategori av banker är värdepappersbanker som ofta har bakgrund som värdepappersbolag och främst är inriktade på värdepappershandel samt fond- och kapitalförvaltning.^[55] Läs mer om värdepappersbolag i avsnittet Värdepappersinstitut. Det finns även banker med kärnverksamhet mot produkt- och säljfinansiering. De är ofta dotterbolag till stora icke-finansiella koncerner och har ofta ursprungligen varit finansbolag. Ibland är det dock svårt att kategorisera ett företag då det till exempel är vanligt att ett företag som erbjuder finansiella tjänster inom ett nischat område gradvis utökar sitt tjänsteutbud till andra områden.

Tabell 3 redovisar de tio största bankerna verksamma i Sverige i dagsläget. Sett till deras utlåning är det tydligt att en stor del av de svenska storbankernas utlåning går till utlandet. De svenska storbankerna är närvarande i andra länder utanför Sverige bland annat genom att de har etablerat utländska filialer eller dotterbolag.

Tabell 3. Tio största bankerna i SverigeMiljarder kronor

Institut	Typ	Balans- omslutning	Utlåning till allmänheten	Varav till svensk allmänhet
Handelsbanken	Storbank	3 538	2 292	1 601 (70%)
Swedbank	Storbank	2 856	1 782	1 459 (82%)
SEB	Storbank	3 608	1 881	1 250 (66%)
Nordea Bank (utl.)	Storbank	6 506	3 837	1 161 (30%)
Danske Bank (utl.)	Storbank	5 614	2 750	518 (19%)
SBAB	Bolånebank	651	517	517 (100%)
Länsförsäkringar Bank	Bolånebank	471	395	395 (100%)
Landshypotek	Bolånebank	119	105	105 (100%)
Skandiabanken	Bolånebank	117	102	102 (100%)
Sparbanken Skåne	Sparbank[56] Sparbanken Skåne är ett bankaktiebolag i juridisk mening men erbjuder banktjänster inom ett givet geografiskt område i syfte att främja den lokala ekonomin och näringslivet, likt sparbanker generellt gör.	106	92	92 (100%)

Anm. Avser data på koncernnivå per 2023Q4. Sorterat storleksmässigt på svensk utlåning.

Källa: Bankernas publika rapporter. För Danske Banks svenska utlåning är källan SCB.

Kreditmarknadsföretag

Det finns även andra företag som inte är banker, men som erbjuder en eller flera tjänster som traditionellt är knutna till bankverksamhet. Till exempel får även bostadsinstitut, finansbolag och kommunfinansierande företag ge krediter och ta emot inlåning. De är dock till skillnad från banker inte anslutna till ett betalningssystem. Sådana företag brukar kallas för kreditmarknadsföretag och är i regel specialiserade inom något område. De ägs ibland av banker, men kan också vara helt fristående eller ägas av andra typer av företag.

Banker och kreditmarknadsföretag kallas med ett samlingsnamn för monetära finansinstitut (MFI), vilket är en statistisk definition som används inom finansmarknadsstatistiken. Vid utgången av 2023 fanns 34 stycken kreditmarknadsföretag verksamma i Sverige, se Tabell 1 ovan för att se ett urval av företag.

En typ av kreditmarknadsföretag är bostadsinstitut. De är företag som finansierar utlåning till bostäder genom att emittera så kallade säkerställda obligationer, vilka är särskilda skuldebrev som är knutna till en underliggande säkerhetsmassa som består till största delen av bolån. I Sverige ägs samtliga bostadsinstitut av banker.

Finansbolag är en annan typ av kreditmarknadsföretag som ofta erbjuder tjänster inom avbetalning, leasing och fakturafinansiering eller factoring. En del finansbolag är bankägda men de flesta ägs av icke-finansiella företag som vill erbjuda finansieringsmöjligheter till sina kunder.

Övriga kreditmarknadsföretag utgörs bland annat av företags- och kommunfinansierande företag som inriktar sin verksamhet på vissa delar av näringslivet eller på utlåning till kommuner.^[57] Till MFI:er hör även monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder). Medan det i dagsläget inte finns några penningsmarknadsfonder i Sverige så finns det ett fåtal monetära värdepappersbolag, dessa står för en mycket liten del av MFI-sektorns totala balansomslutning.

Övriga företag

Det finns även företag som varken är banker eller kreditmarknadsföretag, och som därför inte står under samma regelverk som dessa, men som ändå erbjuder vissa banktjänster. De är exempelvis bostadskreditinstitut, konsumentkreditföretag och inlåningsföretag, se Tabell 1 ovan för att se ett urval av företag per kategori.

Vid utgången av 2023 var 11 stycken bostadskreditinstitut verksamma i Sverige. De är bolåneaktörer och kan få tillstånd att ge ut bostadslån till hushåll men har en annorlunda affärsmodell jämfört med traditionella banker. Den går ut på att de överlåter bostadslånen till andra företag som skapar och förvaltar investeringsprodukter för institutionella investerares räkning.^[58] Läs mer om dessa aktörer i Nya utmanare på bolånemarknaden – Ökad konkurrens och möjlig räntepress.

Konsumentkreditinstitut, ibland kallade snabblåneföretag, inriktar sig på att ge eller förmedla krediter till konsumenter, ofta utan underliggande säkerheter. Vid utgången av 2023 fanns det 65 stycken sådana företag i Sverige.

Institut som endast får ta emot inlåning, så kallade inlåningsföretag, lyder under särskilda regler och får som högst ta emot 50 000 kronor per konsument. Deras inlåning täcks inte av den statliga insättningsgarantin. I denna kategori fanns vid utgången av 2023 26 stycken företag.

Utländska företag med bankverksamhet i Sverige

Det finns flera bankfilialer etablerade i Sverige som ägs av utländska banker (se Tabell 1 ovan), och utländska banker kan även vara verksamma i Sverige genom svenska dotterbolag. Men vissa utländska kreditinstitut får även erbjuda finansiella tjänster i Sverige från sina hemländer om de hör hemma i ett land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det betyder att de inte behöver en filial eller dotterbolag utan kan verka genom så kallad gränsöverskridande handel. Kreditinstitut i länder utanför EES får däremot endast bedriva verksamhet i Sverige genom filialer eller representationskontor som avser representation och förmedling av bank- och finansieringstjänster.^[59] Läs mer på Utländsk verksamhet i Sverige | Finansinspektionen.

Banker står för största delen av utlåningen till allmänheten

Nästan 75 procent av den totala kreditgivningen till svenska hushåll och icke-finansiella företag kom från MFI:er, alltså banker och bostadsinstitut, vilka alla ägdes av banker, vid slutet av 2023. För hushållen kom 94 procent av utlåningen från dessa aktörer och för de icke-finansiella företagen 52 procent, se Diagram 17. Att andelen är lägre för de icke-finansiella företagen beror på att företag till stor del finansierar sig på andra sätt än med banklån (läs mer om detta i avsnittet Icke-finansiella företag).

Övriga företag med utlåningsverksamhet står för mycket små volymer av utlåningen, trots att vissa av dem har haft en hög tillväxt de senaste åren. Bostadskreditinstitutens utlåningsvolym uppgick till exempel till cirka 45 miljarder kronor i slutet av 2023. Det motsvarar drygt 1 procent av de svenska bolånen.^[60] Denna siffra inkluderar även krediter från alternativa investeringsfonder då bostadskreditinstituten ibland värdepapperiserar sina krediter och säljer till dessa aktörer som då blir rapporteringsskyldiga för dessa krediter. Se avsnittet Kapitalförvaltare för en beskrivning av alternativa investeringsfonder. Konsumentkreditinstitutens utlåningsvolym uppgick till cirka 6 miljarder kronor.

Diagram 17. Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag Miljarder kronor

Fem storbanker har en dominerande ställning i Sverige

I Sverige brukar fem storbanker klassificeras som dominerande på den svenska bankmarknaden. Sett till utlåning till allmänheten står de svenska bankerna Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) och Swedbank, samt den numera finska banken Nordea efter dess flytt från Sverige 2018, ut. På koncernnivå (då inräknat bland annat deras bostadsinstitut) står dessa fyra storbanker tillsammans för knappt 65 procent av utlåningen till svensk allmänhet. Danske Bank brukar också räknas in till de banker med dominerande ställning eftersom den förutom en relativt stor andel av utlåningen till allmänheten även innehar en betydande andel av övrig bankverksamhet, som handel i värdepapper. Mindre aktörer har dock ökat sina marknadsandelar de senaste åren, se Diagram 18.

Diagram 18. Utlåning till svensk allmänhet Procent

Bankernas tillgångar och skulder

Bankernas tillgångar består till största delen av utlåning till allmänheten, som uppgick till 11 000 miljarder vid slutet av 2023. Detta motsvarar cirka 60 procent av bankernas totala tillgångar, se Diagram 19. Av utlåningen gick 46 procent till svenska hushåll och 28 procent till svenska icke-finansiella företag, se Diagram 20. Cirka 20 procent av utlåningen gick till en utländsk allmänhet. Resterande 7 procent var utlåning till den svenska offentliga sektorn och övrig svensk utlåning.^[61] Hädanefter används begreppet banker synonymt med monetära finansinstitut (MFI), alltså banker och kreditmarknadsföretag, då data från SCB är klassificerat enligt denna definition. Det motsvarar en bra täckning då ut- och inlåning från övriga företag är relativt liten i Sverige. Data i detta kapitel avser svenska MFI:ers moderbolag och utländska filialer samt utländska bankers filialer och dotterbolag i Sverige. Svenska bankers utländska dotterbolag är exkluderade. Siffran kan därmed skilja sig från de svenska bankernas siffror på koncernnivå.

Förutom utlåning till allmänheten har bankerna även fordringar på både svenska och utländska MFI:er. Dessa fordringar utgjorde tillsammans 16 procent av bankernas tillgångar. Bankers ut- och inlåning till varandra brukar kallas för interbankmarknad. En orsak till att de gör detta är att vissa banker ibland har ett underskott i likvida medel medan andra har ett överskott som de lånar ut och i gengäld tjänar en viss avkastning på. Utöver detta utgjordes cirka 8 procent av bankernas tillgångar av räntebärande värdepapper. Bankerna har även tillgodohavanden hos Riksbanken och andra centralbanker som vid slutet av 2023 utgjorde cirka 5 procent av deras tillgångar. Dessa tillgångar ingår i de tillgångar som banker får räkna in i de likviditetsbuffertar som de måste hålla enligt regelverken.^[62] Läs mer om regelverk i Fakta – Regelverk sätter ramar och spelregler för det finansiella systemet. Resterande tillgångar utgjordes bland annat av derivatposter (8 procent) och aktier och andra andelar (2 procent).^[63] Derivatposten på bankernas balansräkningar avser marknadsvärdet av ingångna derivatkontrakt. De underliggande tillgångar som ligger till grund för de derivat bankerna ingått ligger utanför balansräkningen. Läs mer i Fakta – Derivat.

Diagram 19. Bankernas tillgångar Procent

Diagram 20. Bankernas utlåning till allmänheten Miljarder kronor

På skuldsidan är inlåning från allmänheten en viktig finansieringskälla för bankerna. Vid slutet av 2023 uppgick den till cirka 6 500 miljarder kronor vilket motsvarar ungefär en tredjedel av bankernas totala skulder, se Diagram 21. Av detta stod svenska hushåll för 42 procent och svenska icke-finansiella företag för 25 procent, se Diagram 22. Utländsk allmänhet stod för cirka 22 procent. Resterande 11 procent av inlåningen kom från svensk offentlig sektor och övrig svensk allmänhet. Bankerna har även en del inlåning från svenska och utländska MFI:er. Detta uppgick i slutet av 2023 till cirka 18 procent av skulderna. Denna inlåning räknas ibland som en sorts marknadsfinansiering istället för inlåning.

Förutom inlåning finansierar sig bankerna även genom att emittera olika räntebärande värdepapper som köps av investerare. Denna post uppgick till knappt 6 000 miljarder vid utgången av 2023, vilket motsvarar en tredjedel av bankernas totala skulder. Bankerna har även eget kapital, vilket uppgick till 5 procent av balansomslutningen. Resterande del av skulderna, 11 procent, utgjordes av derivatposter samt övriga skulder.^[64] Derivatposten på bankernas balansräkningar avser marknadsvärdet av ingångna derivatkontrakt. De underliggande tillgångar som ligger till grund för de derivat bankerna ingått ligger utanför balansräkningen. Läs mer i Fakta – Derivat.

Diagram 21. Bankernas skulder Procent

Diagram 22. Bankernas inlåning från allmänheten Miljarder kronor

Att bankerna använder sig av marknadsfinansiering har flera orsaker. Deras inlåning räcker till exempel inte för att finansiera all deras utlåning. I dagsläget har de ett så kallat inlåningsgap där deras utlåning överstiger inlåningen med cirka 4 000 miljarder kronor, se Diagram 23. Inlåningsgapet är främst i svenska kronor, vilket bland annat beror på att en stor del av den svenska allmänhetens finansiella sparande sker i andra former än som insättningar på bankkonton, vilket beskrevs i avsnittet Hushållen.

En stor del av bankernas marknadsfinansiering är även i utländsk valuta. Den används bland annat till att finansiera utlåning i utländsk valuta, till exempel till allmänheten i andra länder där bankerna har geografisk närvaro alternativt till svenska företag som vill ta lån i utländsk valuta. En annan del använder bankerna till att finansiera likvida tillgångar i utländsk valuta, till exempel placeringar i centralbanker och utländska statsobligationer som ingår i de likviditetsbuffertar som de måste hålla. En del går även till att finansiera valutaswappar. Bland annat försäkring- och pensionsföretag efterfrågar utländsk valuta från bankerna i sådana swappar för att valutasäkra sina utländska tillgångar.^[65] Läs mer om detta i avsnittet Länkar mellan kapitalförvaltare och banker.

Diagram 23. Bankernas balansräkningsposter fördelat på valuta Miljarder kronor

Av bankernas totala marknadsfinansiering på drygt 5 000 miljarder kronor vid utgången av 2023 utgjordes 46 procent av säkerställda obligationer och den resterande delen av icke-säkerställd skuld som bestod av bankcertifikat och icke-säkerställda obligationer. De säkerställda obligationerna ägdes till 35 procent av svenska investeringsfonder, försäkring- och pensionsföretag, se Diagram 24. Riksbanken ägde vid tidpunkten drygt 10 procent efter att ha köpt säkerställda obligationer mellan mars 2020 fram till den 31 december 2022 för att lindra coronapandemins effekter på den svenska ekonomin.^[66] Läs mer om Riksbankens köp av säkerställda obligationer på Säkerställda obligationer, samt i Fakta – Riksbankens roll i det finansiella systemet. Utländska investerare ägde cirka 30 procent av de säkerställda obligationerna. Den icke-säkerställda skulden ägdes till störst del av utländska aktörer, 83 procent, och resterande 17 procent av svenska investerare. ^[67] Läs mer om utvecklingen av innehavare av säkerställda obligationer i Fördjupning - Hur påverkar kvantitativa åtstramningar bankerna samt i Investerarbeteenden på svenska obligationsmarknader.

De säkerställda obligationerna är mestadels utgivna i svenska kronor. För den icke-säkerställda skulden är majoriteten däremot utgiven i utländsk valuta. De icke-säkerställda obligationerna ges ut i euro, dollar samt övriga valutor och bankcertifikaten ges främst ut i dollar och köps till stor del av amerikanska penningmarknadsfonder. Det gör att majoriteten av bankernas kortfristiga marknadsfinansiering med en löptid upp till ett år främst är i dollar, vilket syns i Diagram 25. En orsak till att bankerna emitterar kortfristiga bankcertifikat i utländsk valuta är som redan nämnts att kapitalförvaltare efterfrågar utländsk valuta, främst dollar, från bankerna i valutaswappar.

Diagram 24. Innehavare av bankernas emitterade räntebärande värdepapper Miljarder kronor

Diagram 25. Bankernas emitterade räntebärande värdepapper per löptid och valuta Miljarder kronor

Utöver tillgångarna och skulderna på balansräkningen har bankerna också åtaganden utanför balansräkningen, vilket som nämnts är vissa typer av derivatkontrakt, garantier och borgensåtaganden. De derivatposter som bankerna redovisar på sina balansräkningar är marknadsvärden av derivat medan de underliggande tillgångarna som ingår i kontrakten inte redovisas, vilka dock kan avse en väsentlig del av deras totala balansräkning.^[68] Läs mer i Fakta – Derivat.