Företagens finansiella tillgångar uppgick till drygt 4 000 miljarder kronor vid slutet av 2023 om man bortser från deras aktieägande. Det motsvarar cirka 70 procent av BNP. Knappt hälften av detta sparar de hos bankerna i form av inlåning för att kunna använda till framtida utgifter och investeringar, se Diagram 8. Den andra hälften består av handelskrediter och förskott. Förutom dessa finansiella tillgångar ägde företagen även aktier värda cirka 12 000 miljarder kronor vid slutet av 2023, vilket motsvarar cirka 200 procent av BNP.^[22] Företagen har även reala tillgångar som byggnader, lager och maskiner. I detta kapitel avser benämningen företag endast icke-finansiella företag. Olika typer av finansiella företag beskrivs i avsnittet Finansiella företag är viktiga mellanhänder i systemet.

Diagram 8. Icke-finansiella företagens finansiella tillgångar Miljarder kronor

Företagen behöver finansiering för att kunna göra investeringar och driva sina verksamheter. Den typ av finansiering som de måste betala ränta på kallas räntebärande skuld och uppgick till drygt 5 500 miljarder kronor vid slutet av 2023. Det motsvarar knappt Sveriges årliga BNP. Av detta var 4 000 miljarder kronor lån från banker och andra långivare och 1 500 miljarder utgivna räntebärande värdepapper, se Diagram 9.

Diagram 9. Icke-finansiella företagens skulder Miljarder kronor

Hur företagen finansierar sin verksamhet skiljer sig åt beroende på hur stora de är och i vilken bransch de verkar. Stora företag tar lån från banker och andra långivare i ungefär samma skala som de får finansiering genom att emittera räntebärande värdepapper medan medelstora och små företag framför allt har lån, se Diagram 10. Högst andel värdepappersupplåning har företag som är verksamma inom energi- och vattenförsörjning, viss industri- och fastighetsverksamhet samt vissa tjänstenäringar, se Diagram 11. Sett till volym dominerar fastighetsföretagen värdepappersupplåningen. Företag inom bygg, handel, hotell och resor tar istället främst upp lån för att finansiera sin verksamhet.

Diagram 10. Icke-finansiella företagens upplåning, storleksfördelning Miljarder kronor

Diagram 11. Icke-finansiella företagens upplåning, branschfördelning Miljarder kronor

Företagens lån kommer mestadels från finansiella företag, främst banker som står för över 70 procent av lånevolymen, men även övriga finansiella företag bidrar till viss del. Därutöver kommer lånen främst från kommuner och regioner samt från utländska långivare.^[23] Banker avser här monetära finansinstitut (MFI:er) verksamma i Sverige så som banker och kreditmarknadsföretag. Lån från kommuner och regioner avser till exempel lån till kommunalt eller statliga ägda aktiebolag.

De räntebärande värdepapper som företagen ger ut är främst företagsobligationer men även till viss del företagscertifikat. Certifikaten har kortare löptider, upp till ett år, och obligationerna har längre löptider. Stora svenska företag med hög kreditvärdighet (eng. investment grade) står för huvuddelen av emissionsvolymerna på företagsobligationsmarknaden. De senaste åren har dock allt fler företag valt att emittera obligationer, även mindre företag med lägre kreditvärdighet (eng. high yield). Som en följd av det har även andelen emissioner från företag utan kreditbetyg ökat kraftigt. En bidragande orsak kan vara det låga ränteläget som följde efter finanskrisen, vilket gjorde att avkastningen blev lägre i absoluta tal och ökade investerarnas efterfrågan på mer riskfyllda tillgångar, samt att priset för värdepappersfinansiering blev mer fördelaktigt jämfört med priset för banklån.

Det är främst utländska aktörer som investerar i de räntebärande värdepapper som företagen emitterat, följt av svenska fonder och svenska försäkrings- och pensionsföretag, se Diagram 12. Riksbanken ägde 0,4 procent av värdepapperna vid slutet av 2023, efter att ha köpt företagsobligationer och företagscertifikat mellan september 2020 och december 2022 för att lindra coronapandemins effekter på den svenska ekonomin.^[24], Läs mer om Riksbankens köp av företagsobligationer på Företagsobligationer | Sveriges Riksbank, samt i Fakta – Riksbankens roll i det finansiella systemet. ^[25] Läs mer om utvecklingen av innehavare av företagsobligationer i Investerarbeteenden på svenska obligationsmarknader

Diagram 12. Innehavare av företagens emitterade räntebärande värdepapper och noterade aktier Miljarder kronor och procent

Anm. Avser ställning per 2023-12-31 för svenska icke-finansiella företag. ”Banker” avser monetära finansinstitut (MFI:er) verksamma i Sverige som innefattar banker och kreditmarknadsföretag. Källa: SCB och Riksbanken.

Företag finansierar sig också med aktiekapital. Marknadsvärdet på företagens utestående aktier uppgick i slutet av 2023 till drygt 21 000 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 340 procent av BNP. Av detta var en dryg tredjedel noterade aktier och resten onoterade.^[26] Då en akties värde beror på företagets resultat och marknadens förväntningar om framtida resultat så skiljer sig denna siffra från vad värdet var på det aktiekapital företaget tog in i början varför en direkt jämförelse av storleken på den räntebärande skulden inte är helt rättvis. Utländska aktörer står för den största andelen av investeringarna i de noterade aktierna. Därefter kommer svenska fonder, icke-finansiella företag och hushåll, se Diagram 12. Det finns även riskkapitalbolag som investerar i företags aktiekapital, dock sker detta i huvudsak i onoterade företag. Läs mer i avsnittet Riskkapitalbolag.

Företagen länkas samman med olika aktörer på fler sätt utöver vad som sker genom sitt sparande och sin finansiering. Dels ingår de olika typer av derivatkontrakt med banker för att försäkra sig mot förändringar i till exempel råvarupriser, valutakurser eller räntor, se Diagram 4 ovan som översiktligt illustrerar kopplingarna. De länkas även samman med olika aktörer genom att de gör löpande betalningar och i samband med olika betalningstjänster, vilket beskrivs närmare i avsnittet Finansiell infrastruktur möjliggör betalningar.