Den svenska finansmarknaden 2024

Fakta – Riksbankens roll i det finansiella systemet

Till rapportens startsida
Den svenska finansmarknaden 2024

Fakta – Riksbankens roll i det finansiella systemet

Publicerad: 19 juni 2024

Riksbanken har en central roll i det finansiella systemet, bland annat genom sitt betalningssystem RIX. Möjligheten att genomföra transaktioner i det finansiella systemet är också nödvändig för att Riksbanken ska kunna föra en effektiv penningpolitik och värna stabiliteten i det finansiella systemet, vilket är några av Riksbankens mest fundamentala uppgifter.[35] Lag (2022:1568) om Sveriges riksbank, riksbankslagen (RBL). Inte minst är de verktyg som Riksbanken har till sitt förfogande för att tillföra och dra in likvida medel från det finansiella systemet viktiga för att systemets grundläggande uppgifter ska kunna upprätthållas.

Genomföra penningpolitiken

Riksbankens uppgift är att upprätthålla en varaktigt låg och stabil inflation. För att uppnå detta penningpolitiska mål fattar Riksbankens direktion beslut om styrräntan vid åtta tillfällen per år. Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige, vilket i sin tur påverkar kreditgivningen och efterfrågan i den svenska ekonomin och därmed inflationen.[36] För en utförligare genomgång av Riksbankens räntestyrning se Penning - och valutapolitik.

För att omsätta penningpolitiken i praktiken behöver Riksbanken kunna göra transaktioner med finansiella aktörer. I princip går det till så att Riksbankens så kallade penningpolitiska motparter – för närvarande knappt trettio banker – får möjlighet att låna eller sätta in pengar över natten i Riksbanken. Den ränta de får betala för att låna är styrräntan plus ett räntepåslag och räntan på en insättning är styrräntan minus ett avdrag. Den här möjligheten att låna eller sätta in pengar över natten brukar kallas Riksbankens stående in- och utlåningsfaciliteter.

Genom att erbjuda sådana här stående in- och utlåningsfaciliteter – utan att de normalt sett behöver utnyttjas av bankerna – kan Riksbanken styra den så kallade interbankräntan, det vill säga den ränta som bankerna betalar för att låna av varandra över natten, så att den hamnar i närheten av den styrränta som Riksbankens direktion har bestämt. Tanken är att räntan över natten sedan ska avspeglas även i räntan på lån med längre löptider, och att det i förlängningen påverkar efterfrågan generellt i ekonomin och därigenom inflationen. Den här penningpolitiska styrningen är alltså beroende av att det finansiella systemet fungerar och att bankerna har förtroende för varandra.

En gång i veckan säljer Riksbanken också så kallade riksbankscertifikat, vilka är värdepapper med en veckas löptid, till sina penningpolitiska motparter till den rådande styrräntan. Sedan 2008 råder ett stort strukturellt likviditetöverskott i banksektorn och Riksbanken erbjuder sig att sälja riksbankscertifikat till bankerna till en volym som motsvarar hela likviditetsöverskottet.[37] Se t.ex. Banksystemets likviditetsöverskott och räntebildningen. Bankerna kan välja att placera överskottet som inlåning över natten i Riksbanken eller i dessa riksbankscertifikat. De veckovisa försäljningarna av riksbankscertifikat är alltså ett viktigt instrument i räntestyrningen.

Om det skulle uppstå oro bland bankerna över någon banks förmåga att betala tillbaka ett lån kan banken ifråga låna i den stående utlåningsfaciliteten förutsatt att den har sådana säkerheter som krävs för detta – främst statspapper och centralbanksfordringar som exempelvis riksbankscertifikat. Om banken inte har tillräckligt med sådana säkerheter finns även en kompletterande likviditetsfacilitet där den kan låna mot andra säkerheter, som säkerställda obligationer, till en något högre ränta.

Riksbanken kan också köpa värdepapper för att stärka penningpolitikens genomslag. Exempelvis ökade Riksbanken sina köp av värdepapper mellan mars 2020 och den 31 december 2021 för att mildra coronapandemins effekter på den svenska ekonomin. Köpen hjälpte till att hålla det allmänna ränteläget nere och bidrog till att kreditförsörjningen i ekonomin kunde fungera. I april 2023 började Riksbanken sälja av sitt innehav av statspapper.[38] Läs mer på Innehav av värdepapper i svenska kronor

Värna den finansiella stabiliteten

Utöver att hålla inflationen låg och stabil ska Riksbanken även bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt. I den uppgiften ingår bland annat att analysera och bedöma risker som kan hota stabiliteten i det finansiella systemet. Två gånger per år redovisar Riksbanken sina bedömningar i rapporten Finansiell stabilitet.

Riksbanken har också mer handfasta verktyg för att motverka allvarliga störningar i det finansiella systemet, framför allt möjligheter att erbjuda likviditetsstöd av olika slag om det skulle behövas. Vid en allvarlig kris i det finansiella systemet – exempelvis som den globala finanskris som drabbade många länder 2008-2010 – är det nämligen långt ifrån säkert att Riksbankens stående utlåningsfacilitet och den kompletterande likviditetsfaciliteten skulle räcka för att stabilisera situationen, eftersom bankerna i en krissituation inte nödvändigtvis har tillräckliga säkerheter för att utnyttja dessa faciliteter. I ett sådant läge är det dessutom troligen inte bara penningpolitiken som står på spel, utan även det finansiella systemets förmåga att omvandla sparande till investeringar, att möjliggöra säkra och smidiga betalningar och hantera olika slags risker.

Om det krävs för att till exempel motverka en allvarlig störning i det finansiella systemet – som att förhindra att problem sprider sig till andra finansiella aktörer – kan Riksbanken rikta likviditetsstöd till företag. Det kan antingen ske brett till en grupp av finansiella företag genom ett så kallat generellt likviditetsstöd eller till ett enskilt finansiellt företag genom ett så kallat särskilt likviditetsstöd.

Generellt likviditetsstöd kan exempelvis ske genom att Riksbanken erbjuder en bredare grupp av finansiella företag att få låna pengar i svenska kronor eller utländsk valuta mot säkerhet, typiskt sett i en serie av öppna marknadsoperationer.

Om det rör sig om ett enskilt finansiellt företag som har tillfälliga likviditetsproblem kan Riksbanken också ge det företaget särskilt likviditetsstöd i form av ett tidsbegränsat lån i svenska kronor eller i utländsk valuta. Företaget måste dock bedömas vara långsiktigt livskraftigt. Det är endast finansiella företag som står under Finansinspektionens tillsyn och utländska finansiella företag som står under motsvarande tillsyn i hemlandet och bedriver verksamhet i Sverige via filial samt centrala motparter som kan få generellt eller särskilt likviditetsstöd från Riksbanken.

Driva och underhålla betalningssystemet RIX

I Riksbankens betalningssystem, RIX, kan de drygt 40 deltagarna slutföra betalningar sinsemellan. För att underlätta betalningsflödena genom RIX har RIX-deltagarna möjlighet att låna räntefritt av Riksbanken under dagen mot säkerhet. Sådana så kallade intradagskrediter fungerar som ett slags smörjmedel i betalningssystemet. Se Appendix för en mer ingående beskrivning av RIX.

Övriga uppgifter

Riksbanken har även många andra uppgifter med koppling till det finansiella systemet. För att nämna några, har Riksbanken bland annat även följande uppgifter:

  • att bidra till att det finns tillgång till sedlar och mynt i svenska kronor
  • att övervaka verksamhet som har betydelse för den finansiella infrastrukturen i Sverige
  • att följa utvecklingen på betalningsmarknaden
  • att samla in och rapportera viss statistik på det finansiella området
  • att tillhandahålla referensvärden för finansiella transaktioner
  • att utföra in- och utbetalningar för statens räkning
  • att agera finansiell motpart till bland annat Internationella valutafonden samt
  • att förvalta valutareserven.