Utlandet har också en väldigt stor betydelse för hur det svenska finansiella systemet ser ut och utvecklas. Faktum är att alla delar av det svenska systemet är nära sammanlänkade med internationella aktörer och finansmarknader, och globaliseringen gör att utlandets betydelse fortsätter att öka.

Till att börja med sker en stor del av svenska företags verksamhet utanför Sveriges gränser. Exempelvis går ungefär en fjärdedel av de svenska storbankkoncernernas utlåning till utländsk allmänhet. Svenska banker finansierar sig även till stor del genom att ge ut räntebärande värdepapper i utländsk valuta. Även svenska livförsäkrings- och tjänstepensionsföretag – som förvaltar en stor del av hushållens pensionssparande – placerar en stor del, cirka en tredjedel, av sina finansiella tillgångar i utlandet.^[7] Att försäkrings- och pensionsföretagen investerar i utländska tillgångar bidrar till att bankerna finansierar sig i utländsk valuta då försäkrings- och pensionsföretagen efterfrågar utländsk valuta från bankerna i valutaswappar, vilka de vill ingå för att motverka valutarisk. Läs mer om detta i avsnittet Länkar mellan kapitalförvaltare och banker.

Dessutom är utländska aktörer i hög grad aktiva i Sverige. Till exempel har utlandsägda banker gett ut ungefär en femtedel av de svenska bolånen och en väsentlig andel, cirka en fjärdedel, av de svenska icke-finansiella företagens lån kommer från utländska aktörer eller utlandsägda banker. Utländska aktörer äger också stora delar av svenska räntebärande värdepapper och aktier. Exempelvis äger utländska aktörer 60 procent av de räntebärande värdepapper som getts ut av svenska banker och nästan 40 procent av deras noterade aktier. Det utländska ägandet av räntebärande värdepapper och noterade aktier som getts ut av svenska icke-finansiella företag är till och med något större. Utländska aktörer bidrar även till Sveriges statsfinanser genom att de äger drygt 20 procent av de obligationer och certifikat som getts ut av svenska staten.^[8] I utländska aktörer ingår även svenska bankers utlandsregistrerade investeringsfonder.

Den svenska derivatmarknaden är också nära sammanlänkad med derivatmarknader i andra länder. Det framgår inte minst av att svenska aktörer ingår de flesta av sina derivatkontrakt med motparter i utlandet.^[9] Läs mer i Den svenska derivatmarknaden.

Betalningar och finansiell infrastruktur är också långt ifrån begränsade till Sveriges gränser. Tvärtom är utlandsbetalningar en av de största posterna i Riksbankens betalningssystem RIX, det vill säga betalningar i svenska kronor som går till eller från en svensk bank som är korrespondentbank för en utländsk bank. Den svenska korrespondentbanken agerar i det fallet som en mellanhand till den utländska banken som inte är deltagare i RIX.

Riksbanken använder sig dessutom av den tekniska plattformen TIPS (Target Instant Payment Settlement) som är det europeiska systemet för omedelbara betalningar. Riksbanken har byggt sitt betalningssystem för omedelbara betalningar på deras plattform. Det säger något om hur integrerade olika länders betalsystem är. Det finns även utländska finansiella infrastruktursystem i Sverige. Till exempel clearar nederländska Cboe Clear Europe (tidigare EuroCCP), brittiska LCH Ltd och schweiziska SIX x-clear aktier och andra finansiella instrument på den svenska marknaden.

Globaliseringen av de finansiella marknaderna gör det också nödvändigt för myndigheter i olika länder att samordna sin reglering och tillsyn. Många av de olika regler som de finansiella aktörerna måste följa i Sverige är till exempel baserade på lagar som har antagits på EU-nivå. Svenska myndigheter deltar även i ett stort antal internationella organisationer och forum som bland annat arbetar för monetär och finansiell stabilitet (läs mer i Fakta – Regelverk sätter ramar och spelregler för det finansiella systemet).