De svenska hushållens totala finansiella tillgångar uppgick vid slutet av 2023 till drygt 16 000 miljarder kronor, se Diagram 5. Det motsvarar cirka 250 procent av Sveriges årliga BNP. Hushållen sparar på olika sätt och kommer därför i kontakt med en rad aktörer som erbjuder olika spartjänster. Hushållen kan till exempel sätta in pengar på banken och ta ut dem plus en ränta vid ett senare tillfälle, vilket ur bankens perspektiv kallas för ”inlåning”. Av de svenska hushållens finansiella tillgångar utgörs 16 procent av sådant sparande. Men hushållen kan också placera pengar i aktier och fonder, vilket utgör en tredjedel av deras totala sparande. Genom att köpa en eller flera aktier blir ett hushåll delägare i ett företag, och kommer då även i kontakt med banker eller värdepappersbolag som agerar mäklare. En stor del av hushållens sparande förvaltas även av olika kapitalförvaltare. Drygt en tredjedel av sparandet utgörs av kollektivt pensionssparande inom tjänste- och premiepensionssystemen.^[10], Hushållen har även en fordran på framtida pensionsutbetalningar inom det statliga inkomstpensionssystemet på över 10 200 miljarder kronor. Läs mer i avsnittet om inkomst- och premiepension i avsnittet Offentlig sektor. Hushållen kan även spara i reala tillgångar så som investeringar i hus eller tomtmark. ^[11] Det svenska pensionssystemet är stort jämfört med andra länders. När det gäller totala tillgångar i fonderade pensionsfonder (fonder som investerar tillgångar för att täcka pensionsåtaganden i framtiden) är Sverige det åttonde största OECD-landet, trots att Sverige sett till BNP ligger på plats 13, se Funded Pensions Indicators (oecd.org). Buffertfonder inom sociala trygghetssystem, såsom de statliga svenska AP-fonderna, är inte inkluderade i denna jämförelse. Även inom detta område ligger Sverige över genomsnittet, se Public Pension Reserve Funds' Statistics (oecd.org) (data ej uppdaterad sedan 2009). Utöver det är knappt 10 procent privat försäkringssparande. Hushållen tecknar även skadeförsäkringar eller livförsäkringar för att gardera sig mot olika slags risker, där en livförsäkring kan ses som en typ av sparande.^[12] Läs mer om försäkrings- och pensionsföretag i avsnittet Kapitalförvaltare. Vid utgången av 2023 var försäkringstekniska avsättningar för skadeförsäkring och övriga livförsäkringsförmåner drygt 180 miljarder kronor.

Diagram 5 visar att värdet på hushållens finansiella tillgångar – det vill säga värdet på både deras befintliga tillgångar och nytt sparande i olika tillgångar – har ökat väsentligt i absoluta tal de senaste decennierna. Av Diagram 6 framgår att värdet på tillgångarna även har ökat i relation till BNP. Det framgår tydligt i Diagram 5 att tillväxten har följt utvecklingen av börsindex, vilket beror på att en stor del av tillgångarna är placerade i olika fonder och aktier, antingen direkt av hushållen själva eller indirekt genom att kapitalförvaltare har placerat hushållens pensionssparande. Hushållens nysparande har däremot legat ganska stabilt över åren på några procentenheter av BNP.^[13] I december 2023 uppgick hushållens årliga nettosparande till 8 procent av BNP.

Diagram 5. Hushållens finansiella tillgångar och börsindex Miljarder kronor; index

Diagram 6. Hushållens finansiella tillgångar och skulder, som andel av BNP Procent

Av hushållens finansiella tillgångar är uppskattningsvis drygt en femtedel, cirka 3 600 miljarder kronor, placerade i utländska tillgångar.^[14] En del av hushållens finansiella tillgångar är svenskregistrerade men investeras utomlands. Hur mycket detta utgör är uppskattat genom att använda andelen av totala finansiella tillgångar som är placerade utomlands för investeringsfonder, försäkringsbolag och pensionsinstitut (källa andelar: SCB). Av deras direkta aktiesparande är 5 procent utlandsregistrerat medan uppskattningsvis 64 procent av fondsparandet är investerat i utländska tillgångar. Försäkrings- och pensionsföretagen placerar också en stor del av hushållens besparingar i utländska tillgångar. I dagsläget är cirka 30 procent av deras totala finansiella tillgångar placerade i utlandet.^[15] Mer ingående detaljer om deras investeringar beskrivs i avsnittet Kapitalförvaltare. Detta betyder att en stor del av svenska hushålls kapital flödar ut ur det svenska finansiella systemet.

Hushållen lånar även pengar, och det är vanligt att hushåll har både ett sparande och lån samtidigt. Det beror bland annat på att de vill ha tillgång till likviditet om något oförutsägbart skulle hända. Vid slutet av 2023 hade hushållen lån på totalt drygt 5 000 miljarder kronor, vilket är något lägre än Sveriges årliga BNP, se Diagram 6. I huvudsak lånar hushållen för att kunna investera i bostäder – 79 procent av lånen gick till detta ändamål, se Diagram 7. Men hushållen lånar även för att konsumera och för att finansiera andra större köp samt tar studielån. Främst är det banker som hushållen lånar pengar hos men till viss del även från andra typer av finansiella företag som får ge krediter. Vem ett hushåll lånar av beror bland annat på vilken typ av lån det handlar om, eftersom företagen ofta har en viss inriktning och erbjuder olika typer av finansiella tjänster.^[16] Till exempel är vissa aktörer främst fokuserade på att ge ut bolån mot säkerhet medan andra främst ger ut konsumtionslån utan säkerhet. Läs mer om detta i avsnittet Banker och andra företag med ut- och inlåningsverksamhet.

Diagram 7. Hushållens lån uppdelat på ändamål Miljarder kronor

Hushållens tillgångar är ojämnt fördelade

Hushållssektorns sammanlagda finansiella tillgångar är inte jämnt fördelade mellan enskilda hushåll och tyvärr finns det i dagsläget ingen statistik i Sverige som visar hur fördelningen av hushållens tillgångar och skulder ser ut. Tidigare data och partiella studier tyder dock på att fördelningen av tillgångarna är ojämnt fördelade mellan hushållen. En studie finner att den är mycket skev och att en stor andel hushåll har små likvida tillgångar, även i relation sin disponibla inkomst.^[17] Källa: FI-analys 28: Svenska hushålls likvida tillgångar Svenskarnas skulder är även höga i förhållande till deras inkomster och skuldsättningen är hög jämfört med andra europeiska länder. ^[18] Källa: Svenskar har höga skulder jämfört med andra européer (scb.se). Det betyder att många hushåll har små buffertar som de skulle kunna använda om de förlorar inkomst eller får oväntade utgifter.

De finansiella intermediärer som hushållen kommer i kontakt med sammanlänkas i sin tur genom flera kanaler

Hur hushållen sparar och lånar har betydelse för de finansiella aktörerna. Att hushållens totala inlåning på cirka 2 600 miljarder kronor är betydligt mindre än deras lån på cirka 5 000 miljarder kronor gör till exempel att bankerna inte enbart kan finansiera lånen med inlåning, utan de måste finansiera sig på andra sätt. Det gör de framför allt genom att ge ut räntebärande värdepapper som obligationer och bankcertifikat.^[19] Det finns flera skäl till att bankerna finansierar sig med marknadsfinansiering. Detta, och fördelningen av typer av investerare i bankernas emitterade värdepapper, beskrivs närmare i avsnittet Banker och andra företag med ut- och inlåningsverksamhet. En del av dem köps av svenska finansiella företag, till exempel olika typer av kapitalförvaltare och andra banker, och en del köps av utländska sådana aktörer. Att kapitalförvaltare investerar i bankernas räntebärande värdepapper betyder samtidigt att hushållen indirekt finansierar bankerna på fler sätt än genom inlåningen, genom att de investerar i fonderna som kapitalförvaltarna erbjuder.

Förutom att kapitalförvaltarna köper bankernas värdepapper finns det fler länkar mellan bankerna och kapitalförvaltarna, vilket du kan se översiktligt i Diagram 4 ovan. Försäkrings- och pensionsföretagen, som förvaltar en stor del av hushållens pensionssparande, är till exempel betydelsefulla ägare av de svenska bankernas aktier och de har även en del inlåning i bankerna. Flera större bankkoncerner har dessutom försäkringsbolag som dotterbolag i sin bolagsstruktur. De kopplas även samman genom att de ingår olika derivat- och repokontrakt med varandra. Försäkrings- och pensionsföretagen använder sig bland annat av så kallade valutaswappar för att minska den valutarisk som uppstår när de investerar i utländska tillgångar. För att bankerna ska kunna erbjuda sådana derivat behöver de först få tillgång till utländsk valuta genom att låna på de globala finansiella marknaderna. Det finns alltså en viss rundgång i det finansiella systemet där en stor del av hushållens kapital investeras utomlands av kapitalförvaltare samtidigt som svenska banker finansieras av utländska investerare. ^[20] Läs även Ekonomisk kommentar: Det kollektiva pensionssparandets betydelse i det svenska finansiella systemet. , ^[21] Se en mer ingående beskrivning av sammanlänkningarna i avsnittet Länkar mellan kapitalförvaltare och banker.