Förvaltning av guld- och valutareserven

Riksbanken har en guld- och valutareserv, precis som de flesta andra centralbanker. I första hand ska guld- och valutareserven garantera att Riksbanken kan utföra de uppdrag banken har enligt lagen, nämligen att hålla inflationen låg och stabil samt att främja den finansiella stabiliteten. Riksbankens guld- och valutareserv är värd ungefär 500 miljarder svenska kronor.

Som centralbank har Riksbanken i princip obegränsade möjligheter att vid behov öka mängden svenska kronor. Men för att kunna ge likviditetsstöd i utländsk valuta behövs en guld- och valutareserv.

Guld- och valutareserven ger Riksbanken möjlighet att köpa och sälja valuta i penning- och valutapolitiskt syfte samt beredskap att förse det finansiella systemet med likviditet i utländsk valuta. Dessutom gör den att Riksbanken kan uppfylla olika internationella åtaganden, till exempel gentemot IMF och andra centralbanker.

I andra hand ska guld- och valutareserven ge Riksbanken, och i slutändan staten, god avkastning i förhållande till den risk som tas i förvaltningen. God avkastning stärker också Riksbankens finansiella oberoende.

Guld- och valutareserven kan mildra effekterna av en kris

Riskerna i det svenska finansiella systemet har successivt ökat. Detta beror på att de svenska bankerna har vuxit kraftigt. Banksektorn har alltså blivit stor i förhållande till den svenska ekonomin, vilket innebär att en finansiell kris kan bli mycket kostsam för svenska hushåll och företag. Dessutom har bankerna blivit allt mer beroende av att ha tillgång till utländsk valuta eftersom de ökat sin verksamhet i andra länder.

Tack vare guld- och valutareserven kan Riksbanken, i ett krisläge, erbjuda bankerna lån i utländsk valuta. På så sätt kan man mildra effekterna av en finansiell kris och förhindra att den sprider sig till samhället i övrigt.

Säkra tillgångar med god avkastning

För att Riksbanken ska kunna hålla en hög beredskap måste tillgångarna i guld- och valutareserven ha god likviditet; de ska alltså med mycket kort varsel kunna omvandlas till likvida medel. Därför innehåller till exempel valutareserven huvudsakligen sådana valutor som kan behövas för likviditetsstöd och sådana tillgångar som går snabbt att omvandla till likvida medel. Tillgångarna måste också hålla en hög säkerhet, vilket begränsar möjligheterna att ta risker i investeringarna. Därför innehåller valutareserven huvudsakligen statsobligationer utgivna av stater med hög kreditvärdighet. Förutsatt att valutareserven uppfyller de krav på beredskap som Riksbankens åtaganden medför ska Riksbanken också ta hänsyn till hållbarhetsaspekter i förvaltningen av valutareserven. Det är också viktigt att guld- och valutareserven är tillräckligt stor så att Riksbanken kan möta sina åtaganden.  

Regelverk för tillgångsförvaltningen

Riksbanken har ett regelverk för tillgångsförvaltningen: en finansiell risk- och investeringspolicy samt de regler som följer av policyn. Där sätter direktionen genom årliga beslut ramarna för hur guld- och valutareserven ska vara sammansatt och vilka risker som får tas i förvaltningen. Där framgår också hur Riksbanken ska identifiera, mäta, hantera, följa upp och rapportera dessa risker.

Svar på vanliga frågor om guld- och valutareserven

Varför har Sverige ingen silverreserv?

Att Riksbanken äger guld beror till stor del på guldets historiska koppling till sedlar och mynt, då Riksbanken under en period med bland annat guldmyntfot var skyldig att lösa in sedlar mot guld. Numera är guldet en finansiell tillgång som i likhet med valutareserven syftar till att säkerställa att Riksbanken kan utföra sina uppdrag.

Varför äger Riksbanken guld?

Riksbankens guldreserv är till stor del en kvarleva från den tiden då värdet av utestående sedlar och mynt var kopplat till guldet. Nu ingår guldet som en del i Riksbankens kapitalförvaltning. Guldreserven kan bidra till att motverka svängningar i värdet på valutareserven eftersom priset på guld inte brukar följa värdet på de utländska obligationerna som ingår i valutareserven.

Här kan du läsa mer om Riksbankens guld- och valutareserv.

Varför en guld- och valutareserv?

Guld- och valutareserven har vi för att säkerställa att vi kan fullgöra våra uppdrag när det gäller att ge likviditetsstöd till banker, fullgöra Sveriges del i IMF:s internationella långivning och att vid behov intervenera på valutamarknaden. Dessutom ska valutareserven ge Riksbanken, och i slutändan staten, god avkastning i förhållande till den risk som tas i förvaltningen av reserven.

Dessa åtaganden ställer stora krav på hur guld- och valutareserven förvaltas. Det är direktionen som beslutar hur valutareservens sammansättning ska se ut och hur tillgångarna ska fördelas över olika valutor. Vi har valt att huvudsakligen placera valutareserven i de valutor i vilka likviditetsstöd kan bli aktuellt och i sådana tillgångar som snabbt kan omvandlas till likvida medel.

Här kan du läsa mer om Riksbankens guld- och valutareserv.

Fler frågor och svar
Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Tack för ditt svar!

Uppdaterad 2020-09-30