Digitala eurons möjliga konsekvenser för Sverige
Nyhet, Staff memo Eurosystemets centralbanker har kommit långt i arbetet med att utforma en digital centralbankspeng, så kallad digital euro. En digital euro är i huvudsak tänkt att användas inom euroområdet. I ett lagförslag från EU-kommissionen öppnas dock möjligheterna för icke-euroländer att låta deras medborgare och företag få tillgång till digitala eurotjänster. I ett nytt staff memo undersöker Ann Börestam och Anders Mölgaard Pedersen vilka konsekvenser ett införande av digital euro kan få för Sverige.
I staff memot konstaterar författarna att konsekvenserna sannolikt kommer bli begränsade. Givet att den digitala euron når en viss användning i Sverige kan den komma att stärka konkurrensen och bidra till ökad robusthet i det svenska betalsystemet. Förslaget från EU-kommissionen innehåller också ett innehavstak för digital euro, vilket gör att effekterna på bankernas inlåning förväntas bli små. En digital euro bedöms inte heller ha någon större påverkan på växelkursen eller penningpolitiken i Sverige.
En digital euro skulle kunna öka behovet av en e-krona för att värna den svenska valutan och ha positiva effekter på arbetet med en e-krona. Genom att ta del av tekniken och regelverken som tas fram för en digital euro kan kostnader och komplexiteten i arbetet med e-kronan minska. Tillsammans med en e-krona, skulle en digital euro även kunna förbättra och förenkla gränsöverskridande betalningar.
Författare: Ann Börestam och Anders Mölgaard Pedersen, verksamma vid Riksbankens avdelning för betalningar.
Staff memo
I ett staff memo kan medarbetare på Riksbanken offentliggöra kvalificerade analyser i relevanta frågor. Det är en tjänstemannapublikation som är fri från policyslutsatser och individuella ställningstaganden i aktuella policyfrågor. Publikationen godkänns av berörd avdelningschef. De åsikter som uttrycks i staff memon är författarnas egna och ska inte uppfattas som Riksbankens ståndpunkt.