Riksbanken testar teknisk lösning och förbereder för en eventuell utgivningsbar e-krona
Publicerad: 15 december 2022
Riksbanken har sedan 2020 drivit ett pilotprojekt tillsammans med företaget Accenture. Syftet med piloten har varit att lära sig mer om hur en teknisk lösning för en e-krona skulle kunna se ut utan att från början bestämma någon specifik modell eller teknik. Parallellt med det tekniska arbetet i piloten har Riksbanken analyserat olika legala aspekter kopplat en e-krona, till exempel frågor om dataskydd, finansiell sekretess samt vilken sorts tillgång e-kronan skulle kunna vara.
Under 2022 avslutades den andra etappen i piloten samtidigt som en tredje etapp påbörjades. Den tredje etappen kommer att fortsätta en bit in i 2023 (se FAKTA – Lärdomar från pilotprojektet).
Samtidigt arbetar Riksbanken med att förbereda för en eventuell utgivningsbar e-krona. Det innebär bland annat att även titta på andra möjliga tekniska lösningar, undersöka hur e-kronor kan distribueras till allmänheten och vilka aktörer som skulle vara involverade i det. Dessutom fortsätter arbetet med undersöka de legala aspekterna av en e-krona.
Riksbanken vänder sig till marknaden för att hämta mer kunskap
Under 2022 startade Riksbanken ett dialogforum med representanter från bland annat banksektorn, fintechbolag, detaljhandel och universitet. Där diskuteras bland annat olika sätt att använda en e-krona och hur rollfördelningen i e-kronasystemet skulle kunna se ut.
I april 2022 öppnade Riksbanken en så kallad Request for Information (RFI) där potentiella leverantörer fick beskriva sin tekniska lösning för en e-krona. Syftet var att få en översikt över vilka lösningar som finns på marknaden idag, inför en eventuell framtida upphandling av ett e-kronasystem.
Riksbanken undersöker även hur privatpersoner upplever olika betalsituationer. Detta görs genom en enkät och intervjuer med privatpersoner. Resultatet ska hjälpa Riksbanken att bättre förstå hur en e-krona kan utformas för att uppfylla allmänhetens behov i en snabbt föränderlig betalningsmarknad.
FAKTA – Lärdomar från pilotprojektet
Arbetet i e-kronapiloten har delats upp i olika etapper. Under den första etappen skapades en testmiljö som simulerade hur en betalning med e-kronor skulle kunna fungera (se Betalningsrapport 2021 - Test av teknisk lösning för e-kronor).
Resultatet från den andra etappen, som genomfördes i samarbete mellan Riksbanken, Handelsbanken och företaget TietoEVRY, visade att det är möjligt att integrera en potentiell e-krona i de interna system som finns hos banker idag. Detta är viktigt eftersom det innebär att bankens kunder skulle kunna växla mellan pengar på bankkonton och e-kronor. Testerna visade också att det skulle gå att göra transaktioner med e-kronor även offline. Offlinebetalningar medför dock vissa risker. En sådan betalning kan inte kontrolleras av e-kronanätverket när den görs, utan först när betalningen synkroniseras i onlineläge. Detta innebär att det åtminstone teoretiskt skulle gå att manipulera betalningar i offlineläge. För att den testade lösningen ska kunna bli verklighet måste sådana risker undersökas närmare.
Under den första delen av den tredje etappen testade Riksbanken om den tekniska testlösning som tagits fram för e-kronan ger bättre möjligheter att utveckla smarta betalningar än traditionell teknik. Smarta betalningar och smarta kontrakt är begrepp som blivit allt mer uppmärksammat de senaste åren. Begreppen syftar på möjligheten att genom programmering skapa betalningslösningar där ett eller flera villkor måste vara uppfyllda för att betalningen ska gå igenom. Ett exempel är distansköp där betalningen skulle kunna programmeras så att den går igenom först när varan når rätt adress. Om varan inte når fram, går inte heller betalningen igenom. Testerna under etapp tre visade att den lösning som tagits fram för e-kronan ger vissa möjligheter att skapa smarta betalningar, men att det krävs fler tester och undersökningar innan något sådant är aktuellt.