Idag bygger den underliggande infrastrukturen för kontanterna på ett samarbete mellan Riksbanken, bankerna och värdebolagen. Något förenklat fungerar det på följande sätt: Riksbanken tillverkar kontanter, makulerar utslitna kontanter och håller lager där bankerna kan hämta ut och lämna in kontanter.

Bankerna har kontakt med allmänheten och ansvarar för att de kan ta ut kontanter från sina konton och att företag kan sätta in kontanter på sina konton. I regel gör bankerna detta genom företaget Bankomat AB.

Värdebolagen arbetar på uppdrag av Riksbanken, banker, butiker och andra företag. De sorterar, räknar, kontoför och transporterar kontanter. Bland alla involverade i denna kedja är det bara Riksbanken och bankerna som har ett lagstiftat ansvar att sköta sina delar. Det ansvaret inbegriper de tjänster som de köper av värdebolag.

I november beslutade riksdagen om en ny riksbankslag som träder i kraft i januari 2023. Det innebär att den nuvarande kontantinfrastrukturen kommer att förändras (se Riksbanken får ett tydligare ansvar för kontanterna).

 

Figur 2. Kontantinfrastrukturen i Sverige

 

Sedan 2020 är Loomis det enda rikstäckande värdebolaget i Sverige. Hela distributionskedjan för kontanter är därför mycket beroende av dem. Trots att Riksbanken och bankerna har ansvar för vissa av de tjänster Loomis utför finns det risk för avbrott i distributionen av kontanter om de av till exempel lönsamhetsskäl skulle välja att upphöra med hela eller delar av sin verksamhet i Sverige. Det finns också risk för avbrott i kontantdistributionen om det skulle uppstå en störning i deras verksamhet (se 3.2 Mer måste göras för att kontanter ska kunna användas i framtiden).

Infrastrukturen för kontanter är dessutom beroende av digital infrastruktur. Alla uttag- och insättningstjänster kräver el och datakommunikation. Dessutom måste man nästan alltid ha ett fungerande kort för att kunna ta ut kontanter.