Den underliggande infrastrukturen för både kort och kontanter är beroende av fungerade el och datakommunikation. En långvarig störning där el eller digital infrastruktur är utslagen skulle därför försvåra möjligheten att använda såväl kontanter som kort.

Kontanttjänster är beroende av el och datakommunikation

Efterfrågan på kontanter i Sverige ökade snabbt när Ryssland invaderade Ukraina (Många tog ut kontanter efter Rysslands invasion av Ukraina). Genom ett bra samarbete mellan Loomis, Bankomat och Riksbanken kunde efterfrågan mötas utan avbrott. Men ett scenario där el eller datakommunikation slås ut skulle kunna vara svårare att hantera.

Som ansvarsfördelningen ser ut idag är det upp till bankerna att se till att deras kunder kan ta ut pengar från sina bankkonton. Storbankerna har valt att i huvudsak använda Bankomat för att ge sina kunder tillgång till kontanter. Bankomat utreder för närvarande förutsättningarna för uttag och insättning av kontanter via deras automater även när el eller kommunikationsnät inte fungerar. Det är viktigt att det arbetet fortlöper eftersom det bidrar till en stärkt beredskap.

Begränsad möjlighet att betala med kort offline

Infrastrukturen för en kortbetalning på den svenska betalmarknaden är baserad på en fyrpartsmodell där de centrala aktörerna är kortinnehavare, betalningsmottagare, kortinlösare och kortutgivare. Ibland kan det uppstå en störning så att kontrollerna mellan aktörerna inte kan genomföras, till exempel vid elavbrott eller när datakommunikation inte fungerar. När en betalning genomförts trots att minst en aktör inte varit tillgänglig brukar man prata om att betalningen skett offline.

 

Figur 3. Kortinfrastrukturen

 

Samtliga betalkort på den svenska kortmarknaden är anslutna till internationella nätverk, till exempel kortnätverken VISA och Mastercard. Nätverken har regler som begränsar möjligheten att betala offline, oftast i form av beloppsgränser. Kortutgivarna, som oftast är banker, är styrda av nätverkens regelverk men kan utöver det ställa in parametrar i kortets chip för att ytterligare begränsa vad som är möjligt att göra med korten. Kunder har sällan vetskap om deras kort fungerar i offlineläge eller inte. Det är viktigt att kortutgivarna är transparenta med vad som gäller för enskilda kunders kort.

Kreditkort har överlag ett större utrymme för offlineköp än debetkort. Ett kreditkort ger kortinnehavaren möjlighet till köp med kredit utan täckningskontroll mot konto, men kontroll mot befintlig kreditgräns. Kortinnehavaren får istället möjlighet att i efterhand betala hela, delar eller inget av beloppet mot en faktura. Vissa kort, så kallade onlinekort, är dock spärrade för offlineköp.

Om de centrala aktörerna för kortinfrastrukturen ökar möjligheten att betala i offlineläge blir motståndskraften i betalningssystemet bättre. Däremot innebär betalningar offline en kreditrisk för betalningsmottagarens bank eftersom det inte sker täckningskontroll mot kundens konto.

Norge ökar möjligheten att betala offline

Under 2022 har Norge stärkt beredskapen för betalningar med kort och även skärpt kraven på bankerna att ha kontanter i beredskap vid störningar i det digitala betalsystemet. Den stärkta beredskapen för betalningar med kort innebär att det finns en bättre backup-lösning som ger möjligheter att betala offline hos flera livsmedelskedjor, apotek och bensinstationer. Med den nya backup-lösningen kan kortterminalerna i Norge fungera offline i sju dagar. Tidigare fungerade terminalerna endast några timmar om datakommunikationen bröts. Till skillnad från Sverige har Norge nationella betalkort och det nationella kortnätverket BankAxept. I Sverige har vi endast internationella kortnätverk och dessa är inte lika enkla att reglera för att ge utökade möjligheter att betala offline. Riksbanken för dock en dialog med bankerna för att se över dessa möjligheter.

Kassasystem behöver också fungera offline

Även om man har kontanter hemma och ett kort som fungerar offline så kan det uppstå problem när man ska betala i en krissituation. Till exempel kan det uppstå störningar i kassasystem som hindrar en butik från att ta betalt från sina kunder. Sommaren 2021 uppstod det störningar hos en leverantör av bland annat Coops kassasystem som tvingade Coop-butiker att hålla stängt i flera dagar. För att minimera sårbarheten behöver samhällsviktiga branscher planera för hur de ska kunna ta betalt även om it-systemen, elförsörjningen eller datakommunikationen slutar fungera.