Klimatförändringarna påverkar samhället och därmed vår ekonomi vilket kan skapa risker i det finansiella systemet. Därför följer Riksbanken de klimatrisker som finns i sitt policyarbete. Förra årets Betalningsrapport undersökte energiåtgången för olika betalsätt och konstaterade bland annat att kortbetalningar kräver mindre energi än kontanter.

Kryptovalutor kräver mycket energi

Många kryptovalutor kräver mycket energi. Till exempel orsakar Bitcoin årligen utsläpp på omkring 70 miljoner ton koldioxid. Det är betydligt mer än Sveriges sammanlagda utsläpp under ett år, vilket brukar ligga på ungefär 50 miljoner ton. Utvinningen av Bitcoin bygger dessutom på en teknik som gör att utsläppen ökar när värdet på tillgången stiger. Ju mer värdet på Bitcoin ökar, desto mer energikrävande är alltså utvinningen.

En ny rapport från IMF analyserar energiförbrukningen för olika tekniska lösningar för kryptovalutor och digitala centralbankspengar. Rapporten visar att den underliggande tekniken spelar stor roll för energiförbrukningen. Enligt författarna kan digitala centralbankspengar, och även vissa kryptovalutor, vara mer energieffektiva än många av de traditionella betalsätten, till exempel betalkort.

Många vill reglera kryptovalutor

I juni fastställde EU ett regelverk för kryptovalutor. Regelverket kräver bland annat att aktörerna ska lämna information om sitt miljö- och klimatavtryck. Inom två år ska EU se över kryptovalutornas miljöpåverkan och lämna ett förslag på obligatoriska minimistandarder. I Sverige har både Finansinspektionen och Naturvårdsverket argumenterat för att förbjuda vissa särskilt energikrävande tekniker som används för att utvinna kryptovalutor.