Grundläggande betaltjänster är tjänster som gör det möjligt att ta ut kontanter, betala räkningar och sätta in kontanta dagskassor på bankkonto. Riksdagens mål är att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Det är i första hand marknaden som ska tillhandahålla dessa tjänster. Länsstyrelserna ansvarar för att bevaka tillgången till tjänsterna och kan med stöd av Post- och telestyrelsen sätta in åtgärder, till exempel genom att etablera betaltjänstombud, på platser där tillgången brister.

Nedläggningen av Kassagirot drabbar utsatta grupper

För att upprätthålla tillgången till grundläggande betaltjänster har länsstyrelserna och Post- och telestyrelsen (PTS) använt sig av företaget ClearOns tjänst Kassagirot. Genom att vara ombud för Kassagirot har butiker, bensinmackar, kiosker och andra företag kunnat hjälpa kunder med grundläggande betaltjänster samt insättning av kontanter på konto och inlösen av utbetalningsavier från till exempel Pensionsmyndigheten eller Försäkringskassan.

I augusti 2022 meddelade ClearOn att de skulle lägga ned Kassagirot den 31 augusti samma år. Det innebar att 149 betaltjänstombud upphörde. Av dessa var 22 statligt subventionerade. Därmed försvann ungefär häften av de platser där det gick att betala räkningar med kontanter, vilket innebär att stora delar av landet nu saknar den tjänsten.

Länsstyrelsen i Dalarnas län, som samordnar länsstyrelsernas arbete med grundläggande betaltjänster, skriver i sin årliga bevakningsrapport att 15 av 21 länsstyrelser bedömer att tillgången till grundläggande betaltjänster inte är tillfredställande för privatpersoner i allmänhet. Det är en kraftig försämring från år 2021 då endast tre länsstyrelser gjorde samma bedömning. Det försämrade läget beror till stor del på nedläggningen av Kassagirot.

Länsstyrelsen i Dalarnas län skriver också att det bland annat är personer utan betalkonto, asylsökande, äldre och personer med funktionsnedsättning som har använt Kassagirot. Många av dessa har nu svårt att på egen hand betala räkningar. Personer som saknar betalkonto och därför har fått sin pension eller försäkring utbetald på avi har dessutom fått det svårt att lösa in dessa mot kontanter. För att komma runt problemet har många behövt få sin pension eller försäkring utbetald till en närståendes bankkonto. Detta är ett särskilt allvarligt problem eftersom det innebär att dessa personer inte har kontroll över sina egna pengar.

Det är viktigt att riksdag och regering fattar beslut som säkerställer att alla kan betala räkningar. En del i det kan vara att ge ansvariga myndigheter verktyg för att upprätthålla grundläggande betaltjänster som inte är beroende av enskilda privata företag. Riksdag och regering måste också säkerställa att utbetalningar från svenska myndigheter görs i medel som mottagaren kan använda.

Betalningsutredningen, som utreder statens roll på betalningsmarknaden, fick i september förlängt direktiv för att bland annat utreda konsekvenserna av att Kassagirot lagt ned. Utredningen behöver ta ställning till vilka krav som behöver ställas för att säkerställa att alla i samhället kan genomföra sina betalningar.