Svenska sedlar är svåra att förfalska

Sverige har säkra sedlar med säkerhetsdetaljer som är mycket svåra att förfalska utan att det upptäcks. Trots detta låg antalet upphittade falska sedlar på en hög nivå år 2020, för att sedan falla under 2021. Förfalskningarna som hittats är mycket enkla kopior och det är nästan helt uteslutande 500-kronorssedlar som förfalskas.

När få använder kontanter ökar risken för falska sedlar

När allt färre använder kontanter regelbundet försämras kunskapen om hur en äkta sedel ser ut, och risken för att falska sedlar kan cirkulera i samhället ökar.

En äkta sedel är enkel att särskilja om man vet vilka säkerhetsdetaljerna är. När man kontrollerar en sedel bör flera säkerhetsdetaljer granskas i kombination: säkerhetsbandet, den färgskiftande bilden, vattenmärket, koppartrycket, genomsiktsbilden, säkerhetstråden och mikrotexterna.

Kortbedrägerier på fortsatt låga nivåer

Kortbedrägerier sker oftast genom att kortet blir avläst under betalning eller när det stoppas in i en uttagsautomat. Jämfört med anda länder i Europa är antalet kortbedrägerier i Sverige relativt få. De senaste åren har antalet anmälda kortbedrägerier dessutom minskat. En förklaring till det är att Sverige sedan den 1 januari 2021 tillämpar EUs regelverk om krav på stark kundautentisering. Det innebär att en kund måste kunna identifiera sig med minst två av följande element vid digitala betalningar eller inloggningar på betalkonton:

• kunskap (något som endast användaren vet, till exempel ett lösenord eller en PIN-kod)
• innehav (något som bara användaren har, till exempel ett kort eller
  en telefon)
• en unik egenskap (något som är unikt för användaren, till exempel
  fingeravtryck).

Kravet på stark kundautentisering gäller oavsett om man drar sitt kort, använder chip eller om det är fråga om kontaktlös betalning (”blipp”). I vissa fall, exempelvis vid betalningar med låga värden, kan man dock göra undantag från kravet på stark kundautentisering.

Bedrägerier vid fakturaköp online

Under 2022 lämnade regeringen förslag om lagändringar för att öka konsumentskyddet vid e-handel. Förslaget förtydligar bland annat att kravet på stark kundautentisering även gäller fakturabetalningar online. Detta betalsätt har blivit vanligare de senaste åren och marknadsförs ofta som ”köp nu, betala senare”. Varje år anmäls cirka 11 000–15 000 identitetsbedrägerier vid e-handel. Det nya förslaget innebär att konsumenten måste legitimera sig med till exempel bankdosa eller e-legitimation vid fakturaköp online. Detta skulle kunna minska risken för bedrägerier ytterligare.

BankID-bedrägerier

I takt med att bland annat Swish och BankID används alltmer nyttjas de även som verktyg för att genomföra bedrägerier. De båda tjänsterna används i kombination med internetbankerna för att komma åt brottsoffrens pengar. För att minska risken för bedrägerier är det viktigt att inte lämna ut sina inloggningsuppgifter eller lösenord.

Swishbedrägerier mot företag

En ny form av bedrägeri mot företag dök upp under våren 2022. Det gick ut på att en kund visade upp en webbsida för företagets kassapersonal med en falsk bekräftelse av en skickad Swishbetalning. Bedrägeriet började spridas under våren och därefter slutade en del handlare att ta emot Swishbetalningar vid köp i fysisk butik för att stoppa bedrägeriet. För att skydda sig mot Swishbedrägerier rekommenderar Swish och Svensk Handel att företagen använder sig av Swish Företagsapp där det går att verifiera inkommande betalningar eller Swish Handel som kan integreras i butikens kassasystem.

Bedragare säljer falska e-kronor

Riksbanken undersöker möjligheten att ge ut ett digitalt komplement till kontanter, en så kallad e-krona (se Riksbanken förbereder för en möjlig e-krona). Det finns inget beslut om lansering än och det går därmed inte att köpa, sälja eller betala med e-kronor. Trots det förekommer bedrägeriförsök där bedragare genom annonser på sociala medier och på nyhetssajter försöker sälja ”nylanserade” e-kronor. Riksbanken har varit delaktig och agerat på olika sätt när ett bedrägeri kopplat till e-kronan uppmärksammats.