I en kris behövs olika betalningsmedel
Publicerad: 15 december 2022
Många tog ut kontanter efter Rysslands invasion av Ukraina
När Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari 2022 var det många som blev påminda om Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) rekommendation att ha kontanter hemma. Den veckan ökade antalet uttag från Bankomats uttagsautomater med 28 procent. Enligt branschorganisationen Svensk Handel ökade inte användningen av kontanter i handeln i samband med uttagen. Det tyder på att kontanterna togs ut i beredskapssyfte och sparades hemma.
Den svenska utvecklingen var inte unik. Uttagen ökade i många länder, särskilt i länder med gräns mot Ryssland eller Ukraina (till exempel Polen och Litauen). Dessutom är det vanligt att privatpersoner tar ut extra mycket kontanter i tider av osäkerhet. Sedan den finansiella krisen 2008 har kontantmängden ökat i många länder, något som kan bero på att allmänheten gärna vill ha kontanter som sparmedel i kristider (se FAKTA – Kontantminskningen i Sverige sticker ut internationellt sett).
Alla betalningar kan inte skötas med kontanter under en kris
En anledning till att det är viktigt att ha kontanter hemma är att de kan vara svåra att få tag på under en kris. Kontanthanteringen är beroende av exempelvis el, datakommunikationer och transporter och kan påverkas av störningar i sådana funktioner. De enda kontanter man med säkerhet kommer att ha tillgång till vid en störning är de som redan finns hemma och i plånboken (se Kontanttjänster är beroende av el och datakommunikation).
Men kontanter kan inte vara den enda lösningen för betalningar i kristider. De kan inte ersätta alla digitala betalningar i samhället, särskilt inte stora elektroniska betalningsflöden som till exempel löneutbetalningar, pensionsutbetalningar och fakturabetalningar. Det är dessutom sårbart att enbart förlita sig på ett betalningssätt.
Det är därför viktigt att även digitala betalsätt fungerar i en kris och att privatpersoner har tillgång till olika betalningsinstrument. Utöver kontanter kan det till exempel vara bra att ha tillgång till mobilappar som Swish, att ha kort från flera utgivare och att kunna identifiera sig digitalt på olika sätt.
FAKTA – Betalningar i krig: Erfarenheter från Ukraina
Riksbanken ansvarar för att allmänheten i Sverige ska kunna göra nödvändiga betalningar i fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. Den ukrainska centralbanken (NBU) har en motsvarande roll. Riksbanken kan dra lärdomar från Ukraina som kan bidra till att stärka Sveriges beredskap.
Den ukrainska betalningsmarknaden var relativt digitaliserad när Ryssland inledde sitt fullskaliga invasionskrig den 24 februari 2022. Till exempel visar data från Världsbanken att 72 procent av befolkningen över 15 år hade ett kredit- eller debetkort 2021 och att 62 procent hade använt mobilen för att betala. I Sverige är digitaliseringsgraden ännu högre (se I Sverige föredrar vi att betala digitalt).
Enligt NBU har digitala betalningar fungerat väl under kriget. Det har inte varit några omfattande avbrott i det nationella kortnätverket PROSTIR eller de internationella kortnätverken. Det centrala avvecklingssystemet i Ukraina (SEP), som tillhandahålls av NBU, har varit i drift 23 timmar om dygnet under hela kriget.
En viktig anledning till att betalningssystemet fungerat bra är att NBU och andra aktörer på betalningsmarknaden var väl förberedda för hur man skulle agera. Sedan Ryssland inledde kriget i östra Ukraina 2014 har NBU, tillsammans med finans- och betalningsmarknadens aktörer, förberett sig för ytterligare rysk aggression. Bland annat har de tagit fram utförliga beredskapsplaner och genomfört gemensamma övningar. NBU har dessutom förberett sig för att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet från olika platser i landet och banker har fått tillstånd att lagra information i molntjänster utanför Ukraina.
Samma dag som den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 kunde NBU snabbt införa ett antal åtgärder som syftade till att minska finansiella stabilitetsrisker och bibehålla allmänhetens förtroende för det finansiella systemet. Bland annat låstes växelkursen för den ukrainska valutan hrvynia och möjligheten för köp av utländsk valuta begränsades. Det infördes också en fullständig insättningsgaranti för konton i Ukrainska banker.
NBU uppmanade allmänheten att använda digitala betalningsmedel i så stor utsträckning som möjligt. De uppmanade också allmänheten att företrädesvis ta ut kontanter från butiker istället för uttagsautomater eller bankkontor. Syftet med dessa uppmaningar är att minimera behovet av kontanttransporter till och från butiker, banker och uttags- och insättningsautomater.
Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar vikten av att såväl myndigheter som privata aktörer har beredskap för hur man ska agera vid krissituationer och vid höjd beredskap.
Efter Rysslands invasion har många ukrainare flytt till andra delar av Europa. NBU tecknade därför avtal med flera centralbanker i europeiska länder, däribland Riksbanken, som gjorde det möjligt för ukrainska flyktingar att växla in hrvynia i form av kontanter mot lokal valuta.