Konkurrens gör att marknadens aktörer hela tiden måste utveckla och förbättra sina tjänster och produkter för att inte halka efter sina konkurrenter. Det leder ofta till effektivitet i form av lägre priser och bättre lösningar.

De senaste åren har bolag med nya attraktiva betaltjänster etablerat sig på den svenska betalningsmarknaden. Till exempel erbjuder Klarna och Trustly lösningar där man kan betala via sin internetbank eller med faktura vid onlineköp. Den som vill betala med kort kan ofta registrera sina kortuppgifter hos handlaren eller ett betaltjänstföretag, och då är ett köp bara ett knapptryck bort.

Nätverkseffekter leder till effektiva lösningar men kan hämma konkurrensen

Det finns en tradition bland svenska banker att skapa gemensamt ägda system. Exempel på det är Bankomat, Swish, BankID och P27. Detta har lett till effektivitetsvinster och smidiga lösningar för konsumenterna. I många andra länder fungerar det inte lika smidigt. Där kan det till exempel vara svårt eller dyrt att ta ut pengar ur en annan banks uttagsautomater.

Samarbetet mellan bankerna innebär att de kan utnyttja stordriftsfördelar och nätverkseffekter men leder också till att marknaden koncentreras. I kombination med andra inträdeshinder kan det hämma konkurrensen på betalningsmarknaden.

EU:s andra betaltjänstdirektiv ska förbättra konkurrensen

Digitala betalningar handlar i huvudsak om att flytta pengar mellan bankkonton. Den som erbjuder betaltjänsten kan vara en annan leverantör än själva banken där kunden har sitt konto. Om bankerna kan begränsa betaltjänstleverantörernas tillgång till dessa konton kan de därmed begränsa konkurrensen.

EU:s andra betaltjänstdirektiv (PSD2) infördes i svensk lag i maj 2018. Lagen syftar bland annat till att främja konkurrensen på betalningsmarknaden genom att ge betaltjänstleverantörer möjlighet att få tillgång till sina kunders betalkonton. På så sätt kan de initiera betalningar och sammanställa kontoinformation. Till exempel kan en betaltjänstleverantör erbjuda en betaltjänst genom att med kundens godkännande koppla upp sig till dennes bank och initiera en betalning. Att detta fungerar är avgörande för att andra aktörer än banker ska kunna erbjuda betaltjänster.

EU-kommissionen genomförde en översyn av PSD2 under 2022 och kan under 2023 presentera ett nytt förslag på EU-lagstiftning.

Tillgången till viss betalinfrastruktur styrs av EU-direktiv

Vilka som kan vara deltagare i ett avvecklingssystem, som Riksbankens RIX-system eller Bankgirots system BiR (Betalningar i Realtid) styrs av EU:s finalitydirektiv. Syftet med finalitydirektivet är att göra det tydligt när en betalning är avvecklad, det vill säga när pengar har bytt ägare. Det minimerar risken för rättsliga tvister om en part i betalningen skulle gå i konkurs under tiden som betalningen processas.

EU-kommissionen ser nu över finalitydirektivet. En fråga som ingår i översynen är vilka aktörer som ska kunna delta i avvecklingssystem i framtiden. Idag får i huvudsak bara banker delta i avvecklingssystemet. En bredare krets av aktörer skulle till exempel kunna inbegripa betalningsinstitut. En breddning kan bidra till att öka konkurrensen, men den kan också öka riskerna i betalningssystemet och måste därför analyseras noggrant.